Tidsresor i museum
Beskrivning
Museet har flera metoder för att göra museibesökare bekanta med historien. Guidade rundturer är ett sätt att berätta om det förflutna. Ofta deltar också barn i de guidade rundturerna, men risken finns att de inte får så mycket ut av rundturen. Hur kan man berätta om historia på ett intressant och gripande sätt som passar barn? En tidsresa är en rolig pedagogisk metod som grundar sig på ömsesidighet. Genom en tidsresa kan man berätta om förflutna tider och seder, grunden för all nutida kultur. Tidsresor på museer baserar sig vanligen på verkstadsverksamhet och historiska rollgestalter.
En typisk tidsresa för barn följer också en viss modell: resan börjar med att man klär på sig och ”förflyttar sig till det förflutna”. Under resan gör man olika uppgifter och äter tillsammans. Till sist återvänder man till nutiden och sina nutida roller. En tidsresa kan genomföras på många olika sätt, men i kärnan finns följande faktorer: tidsresan förklaras på förhand för deltagarna och besökarna deltar aktivt i händelserna, som styrs av ledare klädda som historiska rollgestalter och personer som behärskar gamla hantverksmetoder.
Det centrala på tidsresan är att varje barn efter att ha fått handledning och visats exempel själv utför de saker som ingår i resan. Genom att använda sina egna händer och förnimma med alla sinnen – hur det känns att göra, hur materialen känns, vilka dofter händelsen förknippas med – blir upplevelsen mer gripande. Tidsresor förmedlar mångsidig information till barn. Under resan vidareförmedlas kunskaper om gamla seder och bruk, barnen får en förklaring på olika saker och myter, på så sätt lär de sig om gamla sedvanor, festtraditioner, traditionella maträtter och lekar. Den egna regionens lokalhistoria väcks till liv och tar en ny form.
På en tidsresa kan man fokusera på att göra något med händerna och bekantar sig då med gammalt hantverk, eller så kan man träffa en historisk person som berättar om hur livet såg ut för honom eller henne och hans eller hennes samhällsgrupp under en viss tidsperiod. En tidsresa kan också bestå av en ritual (till exempel ett bröllop), en händelse (namnsdagsfirande) eller en högtid (midsommar). Den kan skräddarsys enligt gruppens egna behov och önskemål så att den tar upp ett tema som är aktuellt för gruppen. Under tidsresan försöker man använda tidsenlig klädsel, rekvisita och museiutrymmen, men i brist på sådana kan man också ta till ren fantasi.
Sagalunds museum på Kimitoön är ett friluftsmuseum och center för barnkultur som grundades år 1900. Museet ordnar tidsresor för barn som grundar sig på lokalhistoria, vilket är vanligt på kulturhistoriska museer. På tidsresorna klär sig barnen i sådana kläder och använder sådana redskap som användes under en viss tidsperiod. Rekvisitabanken på vårt museum innehåller kläder och redskap från 1700-talet till 1980-talet. Innehållet i rekvisitabanken består av autentiska gamla redskap som inte är museiföremål, samt av kopior av museiföremål och -dräkter.
Bakgrund
I slutet av 1980-talet började man väcka historien till liv i pedagogiskt syfte i Sagalund. År 1992 tog man för första gången med rollgestalter i verksamheten, och då involverades också barnen i återupplivandet av historien. Man började ordna tidsresor för barn redan 1994, och samtidigt började man också ordna gammaldags skoldagar i den gamla pedagogibyggnaden, det vill säga elementärskolan. Sagalunds tidsresor har utvecklats för att passa tjänsteanvändares aktiviteter som skolor. Man har tagit lärdom av bland annat den tidsresemetod som Britt-Marie Borgström vid Jamtli friluftsmuseum har utvecklat samt av Henrik Summanen vid Interaktiva institutet i Stockholm och Charlotte Hultén vid Mölndals museum.
Framtiden
Vid genomförandet av verksamhet samarbetar vi med lokala och regionala aktörer, till exempel kulturväsendet, andra lokalmuseer och det lokala musikinstitutet. Vi samarbetar också med nationella aktörer, bland annat nätverket för barnkulturcenter i Finland.
Verksamheten vid Sagalunds barnkulturcenter följer ekologiska principer och även tidsresorna är ekologiska. Det här syns i vår grönsakslandsverksamhet, där barn odlar grönsaker och rotfrukter på ett så naturligt sätt som möjligt. Grönsakslandsverksamheten är samtidigt en tidsresa till tiden av självhushållning. I museets trädgård, på skolgårdarna på Kimitoön och de omgivande kommunerna och i samband med 4H-klubbar har man inrättat grönsaksland där barn får känna odlingsglädje genom att se växterna växa från frön till grönsaker som de får skörda. I framtiden kommer man i allt högre grad att satsa på en ekologisk verksamhet för barn och teman kring hållbar utveckling.
Aktör som står bakom förslaget
Källor och länkar till övrig information
Björkman, John & Näse, Li, 2009. Sagalund lever. Inspiration till livslångt lärande.
Kamara, Anna & Tiainen, Kristiina, 2015.Kädet multaan! Koulukasvimaa alakouluikäisille. Lastenkulttuurikeskuksen menetelmäopas.
Ylikoski, Annina 2012 Att resa över tid och rum. Metodguide om tidsresor och kulturarvspedagogik. Metodhandbok för barnkulturcentrum.
Slotte, Johanna, 2013. Barnen på råttfällan.
Slotte, Johanna 2015. Barnen på krängbänken.
Tiainen, Kristiina ja Ahlfors, Janina 2021. Kestävän kehityksen opas lastenkulttuurikeskuksille.