Bakning av Euras kringlor

Plats	Eura
Ämnesord	bakning, satakunta, eura, bakelser, mattradition

Utövare och folk som känner till traditionen

Flera tusen kringlor bakas årligen med talkokraft på Euras Pirtti, som designades av Jalmari Karhula och blev färdigt år 1908. Bakverken från Pirtti är de riktiga kringlorna. Mari Vahe, som gjorde Euras kringla till det läckra bakverket som alla känner, var syster till Helvi Nuorannes mormor och det var just Helvi som tog detta ursprungliga recept till Eura Pirtti, som byggdes som ungdomsföreningshus.

Euras kringla. Bild: Jorma Pihlava 2015, Eura kommuns kulturtjänsters bildsamling.

Folk på Pirtti bakar kringlor på beställning och för försäljning på olika evenemang, såsom hembygdsdagar och julbasarer. Kringlorna från Eura är synnerligen populära på orten: om detta berättar de långa köerna samt att kringlorna på Pirttis basarer alltid säljs ut. Vinsterna från kringlorna används till förmån för Pirttis verksamhet. Många bakar dessa delikatesser även hemma. Euras kringla är känd som Satakuntas landskapsdelikatess. Under samma namn tillverkas bakelser även på andra orter i Finland, men de avviker avsevärt från det ursprungliga receptet från Eura.

Utövande av traditionen

Alla känner till Euras kringla, den knapriga och smakliga, traditionellt med rävbrun färg", så presenteras Euras kringlor i broschyren Euralainen tyky-elämys. Euras kringla är ett traditionellt bakverk från Eura som har valts till Satakuntas landskapsdelikatess. Euras kringla har en central plats på eurabornas festbord. Bakverket har varit populärt i över hundra år. Baktraditionen på Euras Pirtti är stark och många bakar delikatessen även hemma.

Varje bagare har sitt eget recept på kringlan. De är rätt lika, ingredienserna är desamma, men det finns skillnader i mängderna. Kringlornas recept var länge en hemlighet. Därför finns det inte i några gamla kokböcker. Numera används receptet allmänt och har även publicerats i flera versioner till exempel i kokboken Lounaissatakuntalaisten pitokokkien parhaita. Fortfarande vill många hembagare hålla sina receptknep hemliga, även om de menar det till hälften på skämt.

Vill man ha en bladig, knaprig kringla som smälter i munnen, ska man vara noggrann och omsorgsfull redan när man bearbetar degen. Ju mer man knådar, desto segare blir kringlan. Om du vill ha så luftiga småbröd som möjligt, ska du knappt knåda degen. Och använd inte för mycket vetemjöl i degen, annars blir kringlorna hårda. För att slutresultatet ska vara så jämnt och vackert som möjligt, ska degstången vara exakt 33 centimeter lång och rullas mycket jämnt med fingrarna. En degboll på 11 gram, ungefär lika stor som ett plommon, är lämplig för att rulla till den rätta längden.

Underlaget är viktigt. För att rulla kringlor ska det vara ett bakbräde i trä. Det får inte ligga något mjöl på bakbordet. Efter att du lugnt och tålmodigt rullat stången, rullar du den i socker, formar den till en kringla, lyfter på ugnsplåten och gräddar den rävbrun. Också kringlornas modeller varierar. Ibland bråkar man på lek om vems modell är den rätta.

Traditionens bakgrund och historia

Receptets exakta ursprung är okänt, eftersom det inte finns någon tryckt handling om det. Enligt sägen skulle en rysk bagare ha tagit receptet med sig till Eura, där bagaren grundade en affär 1879. Några år senare fick kocken och husmodern från Eura Mari Vahe (född 1862) tag på receptet och gjorde Euras kringlor till delikatessen som alla känner till. Också andra lokala kocker började baka dessa bakverk, som ursprungligen kallades för ”Maris kringlor”. Snart kallades de Euras kringlor. Kringlorna blev en festbordsdelikatess som hörde till kaffebordet på alla viktiga fester. Det gjorde den för över ett hundra år sedan och gör det än idag.

Enligt sägen lockade kringlans doft särskilt alla män till stugan och de fick smakprov om de bad snällt. Kringlans härliga doft hade nämligen nått ända ut på gården.

Förmedlande av traditionen

Bakning av Euras kringlor fortsätter också i den yngre generationen, eftersom landskapsdelikatessen numera tillverkas även på hushållslektionerna i Euras skolor. På Euras Pirtti arrangeras dagar för traditionell mat där deltagarna själva får baka Euras kringlor och höra historier bakom bakverket. Dessutom tillbringar lokala arbetsgemenskaper sina tyky-dagar på Euras Pirtti med temat "glädje genom att baka tillsammans".

Euras Pirtti är ett populärt besöksmål och särskilt populärt bland gruppresenärer. På Pirtti bjuds besökarna på Euras kringlor och berättelser om dess historia. Också på detta sätt förmedlas traditionen vidare.

Traditionen har också gått vidare inom släkter, när de hemliga kringelrecepten har övergått från en generation till en annan.

Kaffehuset Paulig har gjort en presentationsvideo om bakning av Euras kringlor i 2014, då Euras kringla röstades till Satakuntas landskapsdelikatess. På videon besöker Pauligflickan Euras Pirtti och bekantar sig med tillverkningen av den traditionella delikatessen. I broschyren Euralainen tyky-elämys har många olika kultur- och konsttjänster i Eura samlats som främjar välbefinnandet i arbetet. Som en av tjänsterna erbjuds bakning av Euras kringlor på Euras Pirtti.

Det finns även ett tryckt postkort med Euras kringlor. Det är tillgängligt på Euras Pirtti.

Traditionens framtid

Traditionen av Euras kringlor lever starkt på orten. Euras kringlor kan anses vara en tydlig symbol för Eura. Dess formspråk syns i många sammanhang. Till exempel smyckekonstnären Mari Syrén tillverkar en smyckeserie med temat Euras kringla, som omfattar örhängen samt ett hängsmycke. På Euras Pirtti lever talkotraditionen starkt och fortsätter troligen i framtiden, eftersom det finns rikligt med ivriga bagare.