Boboll

Kohteesta Elävä perintö -wiki
Siirry navigaatioon Siirry hakuun
Boboll
Sijainti Suomi
Asiasanat bollspel, idrott, klubbor, pihkala, motion

Utövare och folk som känner till traditionen

Boboll är en särpräglad del av finländskhet. Tack vare sin mångsidighet har nationalspelet behållit sin ställning i skolornas läroplaner och som populärt skolspel, vilket innebär att nästintill alla finländare har någon koppling till sporten. Det är lätt att komma med i hobbyverksamheten, eftersom boboll som spel lämpar sig för alla slags idrottare. Kvinnor och män kan bra spela i blandade lag på amatörnivån, vilket bidrar till att öka kohesionen i gemenskaperna.

Trots att man under grenens historia strävat efter att göra den mer internationell, har boboll i stort sett förblivit en inhemsk idrottsgren. I spelets världscupturnering, som arrangerats åtta gånger sedan 1992, har förutom Finland även Australien, Japan, Sverige, Tyskland, Schweiz och Estland deltagit. Som en egentlig toppidrott spelas boboll endast i Finland. För en del är boboll en passion och en livsstil eller ett regelbundet tidsfördriv. Andra är med på ett mer passivt sätt, flera njuter av att spela som hobby. För vissa representerar grenen endast ett minne från skoltiden.

Som helhet binder sig nationalspelet finländare samman och har en viktig ställning i det finländska samhället. Man får själv välja hur allvarligt man vill tävla, bara kunskaperna och förmågorna räcker. Alla finländare förmedlar vidare bollspelstraditionen, alla på sitt eget sätt.

Förutom att spela har många funnit sin plats i andra roller inom grenen. Bobollsgemenskapen erbjuder möjligheter att lyckas, utveckla sig själv samt samla in allmännyttiga kunskaper och färdigheter i ens kunskapskapital. Aktörer med bakgrund i boboll har under åren fått betydande samhälleliga uppgifter. Du kan delta i gemenskapen som spelledare, tränare, domare, försörjare, föreningsaktiv, kungörare, antecknare, talkomedhjälpare, åskådare eller i annan valfri roll.

Läkaren, politikern och medborgaraktivisten Ilkka Taipale lyfte i sitt verk fram 100 sociala innovationer i Finland. Målet var att lyfta fram bland tekniska innovationer även progressiva källor av socialt välbefinnande. Boboll kom som en av de första in i Taipales verk bland betydande innovationer som uppstått som resultat av ett långvarigt utvecklingsarbete.

Antti Piuhola.jpg

Utövande av traditionen

Boboll är ett av Finlands populäraste skolspel. Grenen erbjuder mångsidig motion och kan därför med förtjänst utveckla de motoriska grundkunskaperna och koordinationen mellan ögat och handen. Grundprestationerna är att kasta, springa, byta riktning, ta fast och slå.

Bobollsskolor är motionsdagklubbar som är öppna för alla och uppmuntrar barn att ta del i bobollshobbyn. Många fortsätter att spela i föreningarnas ungdomslag samt särskilt i de populära regionala och nationella lägren. Sammanlagt finns det nästan 11 000 under 18-åriga bobollsspelare som löst in en spelarlicens på olika håll i Finland.

Den fullständiga längden på männens bobollsplan är 96 meter. Efter att ha besökt alla bon får löparen ett lopp och har då sprungit 131 meter. Kvinnornas bobollsplan är 82 meter lång. Det finns juniorernas och barnens plan för de yngre spelarna.

Bobollsaktörer har en stark vilja att stödja barnens och ungdomarnas idrottshobby. Reglerna för barnens boboll betonar att hela laget ska spela aktivt. Man kan delta i de yngsta juniorernas småspel med lag på 5–7 spelare. Boboll erbjuder möjligheter att delta. Spelarens väg fortsätter ända till den nationella huvudserien Superpesis, men likväl har många hittat sin plats på de lägre nivåerna eller till exempel i ett korplag inom amatörboboll. Superpesis är den populäraste bollspelsserien bland kvinnor i Finland samt den tredje populäraste idrottsligan efter ishockey och fotboll.

Boboll är som nationalspelet en särpräglad del av finländskhet. Egenskaperna som behövs för grenen betonar förutom den fysiska konditionen även spelintelligens och insikt, i enlighet med finsk karaktär. Nationalspelet är som en finländsk innovation alla finländares egendom, som följer med i hela livet.

Traditionens bakgrund och historia

Slagbollspel har långa anor i Europa. Kungsboll var vid skiftet av 1800¬1900-talen det mest utvecklade i Finland, med den olympiska idrottaren, tränaren, tänkaren och filosofen Lauri ”Tahko” Pihkala ville något mer. Man behövde en idrottsform som skulle betona en mer företagsam och tävlingsdriven attityd som det finländska nationalspelet. Pihkala bearbetade idén vidare och reste ända till Förenta staterna för att söka influenser från den lokala baseballkulturen och dess matchevenemang.

Utgångspunkten för utvecklingsarbetet var kungsboll, som övergick till långboll. Det centrala var då spelarnas löphastighet, viljan att försöka in i det sista och individens ansvar. Pihkala fortsatte planering och försökte göra spelet mer fartfyllt. Slutresultatet var en bobollsplan med tre utebon och ett hembo.

Efter Pihkala fullgjort sitt utvecklingsarbete vittnades den första testmatchen i modern boboll i Kajsaniemi i Helsingfors i november 1920. Det första Finlands mästerskapet vanns av Helsingin Pallonlyöjät under säsongen 1922, då man slutgiltigt övergick till att spela boboll.

Vid sidan av idrott planerade Pihkala allmänna samhälleliga uppgifter för boboll. Under efterkrigstiden var det viktigt att bevara den nationella enhetligheten och landsförsvarskunskaperna. Pihkala påminde också om idrottens roll i uppfostran av barn och unga samt som en källa till psykiskt och fysiskt välmående. Motion under rasterna gav välkommen energi för skoldagarna och hjälpte barnen att orka i det vardagliga arbetet.

Boboll blev Finlands populäraste bollspel på 1930-talet. Krigsåren orsakade avbrott i serieverksamheten – trots det spelades till och med en särskild frontserie. På 1950-talet växte bobollens uppskattning ännu mer och Österbotten blev ett av grenens kärnområden. Den geografiska tyngdpunkten började så småningom flyttas från södra Finland norrut. På 1970–80-talet blev sådana regionala bobollscenter som Hyvinge, Imatra, Jyväskylä, Uleåborg och Seinäjoki succéer. På 1990-talet blev boboll mer professionell och som huvudserieverksamhetens varumärke skapades Superpesis. Efter de svåra erfarenheterna i slutet av årtiondet måste grenen göra en fullständig uppgörelse och återdefiniera sin värdegrund.

Också i dag bidrar boboll som Finlands nationalspel till att avgöra betydande samhälleliga frågor. Att höra till en gemenskap, förverkliga jämlikheten på alla nivåer, utöva ett motionsfullt levnadssätt, ta ansvar för sig själv och närvarande samt upprätthålla välmåendet som helhet är grenens karakteristiska verksamhetsprinciper.

Flera ord i finska språket har fått en starkare betydelse från bobollsterminologin. Till exempel ajolähtö – jaktstart, kopin ottaminen – att ta lyra, kotipesä – hemboet, merkki päällä – tecknet visas, huti – miss och läpilyönti – genomslag är viktiga uttryck i standardspråket.

thumb Södra Österbottens nation 1930

Förmedlande av traditionen

Under hela bobollens historia har skolor spridit medvetenhet om grenen överallt i Finland. Grenorganisationerna har sökt engagera i omfattande samarbete med skolor och uppmuntra barn till mångsidig motion.

Numera står människan ännu starkare i verksamhetens center. Idrottsföreningar är verksamhetens motorer, som svarar högkvalitativt, uppmuntrande och mångsidigt på individuella behov. En välskött föreningsverksamhet med en sund värdegrund upprätthåller grenens image utåt och den fina traditionen.

Bobollens galjonsfigur i offentligheten är Superpesis som toppidrott. Som en nationell gren är boboll ett slags mirakel, för toppbobollsspelare är till sina egenskaper jämförbara med vilken internationell idrottsgren som helst i Finland. Bakom förebilderna växer gräsrotsnivåns historier, där vem som helst genom sina egna handlingar kan vara en del av gemenskapen. Bobollens fina tradition går vidare till framtida generationer samtidigt på flera nivåer.

Traditionens framtid

Boboll har tagit en central plats inom motion och idrott i Finland. Som toppidrott är Superpesis en av de populäraste bollspelsserierna, hobbyidrott engagerar företag och samfund, barns och ungdomars verksamhet lockar nya deltagare, läger och turneringar engagerar, bobollsskolor uppmuntrar till mångsidig motion och i skolorna utvecklar man boboll genom förnyade innehåll (se http://105onnistumista.net).

När det gäller regional tillgänglighet är boboll en av de ledande idrottsgrenarna i Finland. Grenen har en särskilt stark ställning i små kommuner och medelstora städer. Utmaningarna för framtiden sätts av de största städerna, där konkurrensen om människornas fritid har tillspetsats.

Internationalitetens trend har höjt sitt huvud särskilt bland ungdomar. Boboll saknar den globala dimensionen som tävlings- och toppidrott, men som ett nytt fenomen har grenen lyft fram den regionala kulturens särskilda betydelse. Grenen får internationell färg av intresse som skapas av turism, den egna världscupturneringen, samarbetet med baseball och softball samt de nya specialgrupperna såsom invandrare.

Det traditionella nationalspelet kan inte stagnera utan behöver förnyelser. Dessa genomförs dock med tanke på spelets styrkor, historia och spelfilosofi. Bobolls livskraft i framtiden stödjs av jämlikhetens principer, hobbyverksamheten med låg tröskel, den starka lokala identiteten, mångsidiga möjligheter att delta, den högkvalitativa föreningsverksamheten samt hobby- och hälsomotion tillsammans med toppidrott.

Aktör som står bakom förslaget

Pesäpalloliitto

Källor och länkar till andra informationskällor

Webkällor

Jyväskylän yliopiston museon kulttuurihistoriallinen osasto. Kunnian kentät - pesäpallon 75-vuotisjuhlanäyttely.

Pesäpalloa. Kuvia ja tilastoja.

Pesäpalloliitto. Lauri Pihkala ABC.

Superpesis