Den finländska julgubbetraditionen

Kohteesta Elävä perintö -wiki
Siirry navigaatioon Siirry hakuun
Den finländska julgubbetraditionen
Sijainti Suomi
Asiasanat julgubbe, julgubbar, jul, årets fester, kalendertradition

Utövare och folk som känner till traditionen

Julgubben och en tomte på kaffe i vindskyddet i december 2015. Bild: Kimmo Syväri. Visit Finland bildarkiv.

Den finländska julgubbetraditionen är känd i hela Finland och inom finska samhällen globalt. I praktiken firar nästan alla finska familjer den finska julgubbetraditionen, framför allt barnfamiljer. På julafton besöker julgubben som en levande fysisk person de flesta barnfamiljers hem. Han gläder familjernas julfirande, frågar barnen om det gångna året och goda gärningar, ger julklappar och skapar med sin gestalt en särskild feststämning. Det här är den finska julgubbetraditionens höjdpunkt.

Julgubbetraditionen upprätthålls i första hand av föräldrar som berättar för sina barn om julgubben redan när barnen är små, men även av medierna som berättar om julfirandets traditioner och julgubben. Public service-mediebolaget, Rundradion har ägnat julaftons förmiddag åt Julgubbens kontaktprogram i sin tv-tablå. Till programmet ”Julgubbens heta linje” som visas på julaftons förmiddag kan barnen ringa per telefon till julgubben och prata med honom. Det går även att skicka julhälsningar per e-post och via internet, som läses upp under programmet.

Rundradions nyhetsverksamhet har redan i 20 år gjort ett kort tv-program om Julgubbens avfärd från Lappland till internationell programdistribution. Under julen 2016 skickades det till 80 länder och via internationella bildbyråer spreds det runt om i världen till tv-tittare i länder som firar jul och även till Kinas internationella tv-bolag CCTV:s aktualitetsprogram och till vissa muslimska länder såsom Malaysia och Indonesien.

I många finska städer arrangeras julöppningsevenemang där julgubben har en central roll. I Napapiiri i Rovaniemi har julöppningen redan i tiotals år arrangerats tillsammans med lokala aktörer vid månadsskiftet november-december.

Utövande av traditionen

Det finska sättet att fira jul innebär ofta familjernas gemensamma julfirande med samvaro, julmat och, särskilt i barnfamiljer, besök av julgubben på julaftonens fest i hemmet. Enligt gängse praxis frågar julgubben först om barnen har varit snälla, sedan kan de allra minsta blygt och nervöst framföra en julsång. Efter detta börjar julgubben vanligtvis dela ut julklapparna och barnen hjälper ofta till. I Finland tror de flesta barnen ända upp till skolåldern på att julgubben finns på riktigt. Det väsentliga i denna finländska tradition är att julgubben kommer från Korvatunturi i Lappland, där det finns snö och renar som julgubben färdas med. Julgubben har från första början haft en lång päls med lammullsfoder, som sedermera har fått en röd färg. En väsentlig del av traditionen är tomtarna, som året runt tillverkar julklappar i sin verkstad. Tomtarna är traditionellt klädda i en grå dräkt och alla har en röd luva, även julgubben.

I den finska julgubbstraditionen är väntandet på julgubben på julafton en väsentlig del. I synnerhet med tanke på familjens minsta arrangeras julgubbens besök redan till sen eftermiddag, för att det övriga firandet på julafton enligt varje familjs egna traditioner ska ske så smidigt som möjligt.

Julgubben får ofta brev före jul. Huvudsakligen innehåller dessa brev julklappsönskningar, men en del av breven består även av barnens berättelser om hur snälla de har varit och vilka goda gärningar de har utfört. Sedan år 1985 har Julgubbens Huvudpost i Napapiiri i Rovaniemi tagit emot cirka 18 miljoner brev till julgubben. De senaste åren har julgubben fått totalt över 500 000 brev från cirka 200 olika länder. År 2016 fick julgubben flest brev från Kina, Italien och Polen.

Julfirande i hemmet år 1960. Bild: Väinö Kannisto. Helsingfors stadsmuseum.

Traditionens bakgrund och historia

Den finska julgubben har skapats ur många olika saker. Det är en korsning av europeiska gåvoutdelarfigurer och inhemska fula knutsbockar. Den viktigaste förebilden har varit Sankt Nikolaus, som enligt den mest kända berättelsen var en biskop och levde i Myra i Mindre Asien på 300-talet. Nikolaus var en from välgörare och beskyddare av barn, särskilt föräldralösa. Han hjälpte sina undersåtar på olika sätt. Nikolaus skänkte till exempel guldpengar till en fattig man för att denne skulle ha en hemgift till sin dotter och därmed kunna gifta bort henne. Biskop Nikolaus blev en osynlig, hemlig gåvogivare. Helgonryktet spred sig till många länder och man började ge gåvor på hans bemärkelsedag den 6 december. Exempelvis holländarna ger fortfarande sina julklappar på den dagen. Amerikanernas Santa Claus är en variant av Nikolaus.

Holländska immigranter tog med sig gåvoutdelaren till Amerika och där började man koppla ihop helgonet med den kristna julen i stället för sjätte december. Nikolaus blev Santa Claus och genomgick en formförändring; han blev en tjock, glad, gammal och faderlig figur. Amerikanernas Santa Claus bor på Nordpolen och anländer under julnatten med sin renspann för att släppa ner julklapparna genom skorstenen. Föregångare till den moderna julgubben i Finland var knutgubbarna, som gick från hus till hus men inte för att ge gåvor utan för att be om mat och dryck, särskilt sprit eller öl. Knutdagens gubbtradition lever fortfarande kvar på några orter i Satakunta.

Den finska julgubben har fått mycket influenser av sin amerikanska kollega. Men den finska julgubben kommer personligen och hälsar på barnen och delar ut julklappar, medan den amerikanska bara visar sig för barnen på varuhus. Dessa personliga besök från hus till hus är vår julgubbes mest finska drag och härstammar från knutgubbarna. Julgubbens besök i hemmen började på 1920-talet och ökade så småningom i alla samhällsklasser. Från början besökte julgubbarna främst borgarhemmen. Under krigen besökte julgubben även fronttrupperna för att muntra upp dem.

Julgubbe och tomtar på Elannon Iskus julfest år 1954. Okänd fotograf. Helsingfors stadsmuseum.

Förmedlande av traditionen

Inom familjerna har julgubbetraditionen förts över från generation till generation och den utvecklas också och kan få nya drag. Det lönar sig att gå igenom gamla fotografier i familjealbum, nuförtiden datorns fotomappar och minnena hos släktens äldsta tillsammans inom familjen när julfirandet planeras. Traditionen går i familjerna, framskridandet på julafton har tillägnats barndomshemmet och man strävar efter att följa i alla fall några av de upplevelser som föräldrarna kommer ihåg och som har gjort en inverkan på dem.

Julgubbens stiftelse, som värnar om julgubbetraditionen, strävar för sin del efter att upprätthålla denna tradition och även dela ut information om julgubbens verksamhetskoncept till alla som för fram julgubben, även internationellt. Enligt sina regler har stiftelsen ”som syfte att utveckla och upprätthålla en världsomspännande syn på Finland både som jullandet och som jultomtens hemland och skapa förutsättningar för att utnyttja denna syn i näringslivet” samt främja välbefinnandet hos alla världens barn. Julgubbens stiftelse stärker den finska julgubbekulturen och -traditionen. Stiftelsen strävar efter att värna och informera om den finska julgubbekulturen. Man försöker även lansera den finska julgubbetraditionen utomlands och på så sätt berätta om finska seder. Utnyttjandet har främst inriktats på främjande av turism och vissa exportfrämjande evenemang. Julgubbens stiftelse har som syfte att samla ihop julgubbens finska historia till ett mer omfattande sammanhängande material.

Rundradions Elävä arkisto är en tjänst som är öppen för alla där man kan titta på film- och videomaterial om julgubben från årens lopp. Finska litteratursällskapet har samlat ihop finska julgubbeupplevelser och de har publicerats som citat i böcker som behandlar julen, men själva arkivmaterialet är mer svårtillgängligt i jämförelse med Rundradions öppna arkivtjänst. Finska bibliotek har även varit utomordentliga på att arrangera specialhyllor för böcker med jultema i november-december.

Julgubben är nuförtiden starkt framme även i sociala medier: i Facebook, WhatsApp och exempelvis kinesiska Weibo och WeChat.

Julgubbens Kammare i Rovaniemi finns i Santa Claus Village. De första planerna om Jullandet gjordes redan på 1970-talet, men sin nuvarande form och omfattning fick Santa Claus Village i början av 2000-talet. Julgubbens Kammare kom dock till redan år 1985. Utländska journalister som besöker Finland som inbjudna av utrikesministeriet och Visit Finland får höra om den finska julgubben. År 2016 besökte nästan 1 000 internationella mediegäster Rovaniemi för att rapportera om julgubben. I Julgubbens kammare i Rovaniemi kan gästerna träffa den finska julgubben, besöket är avgiftsfritt. Under årets gång har Julgubbens kammare över en halv miljon besökare och i december kommer det nästan 100 000 personer dit från 130 olika länder.

Julgubben med ett barn. Bild: Juha Kärppä. Visit Finlands bildarkiv.

Traditionens framtid

Traditionen bevaras som en del av finska familjers julfirande i alla fall i de familjer där julen firas i hemlandet. På grund av skolornas mer stränga lovbestämmelser ökar familjernas utlandsresor under julloven och då glöms julgubbetraditionen och kvar finns bara överlämnandet av julklappar. Det kan ha påverkan på de framtida vuxnas traditioner för julfirandet. Julen är i sig en så stark del av finskheten att den inte riskerar att försvinna ur människornas tankar, men traditionen kan ändra form. Tankarna som nämns i Tryggandet av traditionen-avsnittet kan påverka den finska julgubbetraditionen positivt. Likaså kan en eventuell utredning av hur nödvändig Finlands julgubbestrategi är och dess möjliga förverkligande stärka bevarandet och utvecklingen av julgubbetraditionen.

Med tanke på traditionens framtid är julgubbens historia det viktiga: hur vill man att den är och för vilket ändamål kommer den möjligtvis att behövas. Bevarandet och utvecklingen av julgubbetraditionen kan inte enbart bestå av att främja kommersiella strävanden. Julgubbens stiftelse utreder för närvarande om en nationell julgubbestrategi bör läggas upp för Finland. Syftet är att stärka julgubbens uppgift att främja goda gärningar och snällhet samt belöna detta och på så sätt förhindra att julgubben används för att främja rent kommersiella intressen. Julgubbens stiftelse kan mer aktivt föreslå innehåll med julgubbetema till medierna i god tid innan den finska juletiden. Julgubben är tillgänglig för besökare året runt i Julgubbens kammare i Rovaniemi. Den finska julgubben tog också emot utländska kryssningsturister för första gången i Västra hamnens terminal i Helsingfors under sommarsäsongen 2017.

Aktör som står bakom förslaget

Joulupukkisäätiö, Visit Finland

Källor och länkar till andra informationskällor

YLE Elävä arkisto: Joulupukki muitten silmin (1966)

Visit Rovaniemi:Joulupukki ja joulun taika

Joulupukin kammari

Santa Claus Finland

M&M 14.3.2017: Uusi tutkimus selvitti Suomen kiinnostavimmat brändit

M&M 22.9.206: Joulupukki sai oman tilin Kiinan Weibo-palveluun

M&M 16.12.2015: Joulupukki kiinnostaa - Rovaniemi vetää kansainvälisiä mediaryhmiä

Lapin Kansa 16.10.2015: Turistimagneetti, joka tuottaa häpeää

YLE Uutiset 23.12.2010: Joulupukki lähtee matkaan

Aalto Satu ( toim. )1999: Suuri perinnekirja. Suomalaista juhlaperinnettä ennen ja nyt. Karisto. Nirkko Juha - Vento Urpo ( toim. ) 1998 (1994): Joulu joutui - Juhlatietoa, kuvia ja kertomuksia. SKS.