Den finska ölkulturen

Kohteesta Elävä perintö -wiki
Loikkaa: valikkoon, hakuun
Den finska ölkulturen
Sijainti Suomi
Asiasanat Öl, hembryggt öl, ölsällskap, ölförbundet, bryggerier, mikrobryggerier

Utövare och folk som känner till traditionen

Teerenpeli i Lahtis. Bild: Suomen Olutseura.

Ölkultur är dryckes- och matkultur för den breda folkmassan. Den gamla traditionen att brygga sahti upprätthålls fortfarande av sahtibryggare i Finland. Runtom Finland bryggs fortfarande sahti till årets högtider och familjefester, särskilt bröllop. Sahti bryggs nuförtiden främst i Tavastland, Birkaland, Norra Satakunta och delvis i Nyland och Mellersta Finland. Även kommersiella bryggerier, såväl stora som små, värnar om Finlands ölkultur.

Under de senaste åren har det uppstått allt fler mikrobryggerier i landet och de har märkbart berikat den stora allmänhetens ölkunskap. I skrivande stund finns det över 90 av dem. Kommersiella aktörer har bildat två organisationer: Bryggeri- och läskedrycksindustriförbundet och Finska mikrobryggeriförbundet rf. En särskild roll inom ölkulturtraditionen innehas av rikstäckande föreningar som hobbyutövare och konsumenter har grundat. Det finns ett femtiotal av dessa, varav Finlands Ölförening rf, Ölförbundet rf och Suomen sahtiseura (Finlands sahtisällskap) är de mest aktiva aktörerna.

Öltraditionen utvecklas också ständigt av de tusentals hemmabryggare, vars kunskapsnivå har stigit oerhört mycket under de senaste årtiondena till stor del på grund av att tillgängligheten av utrustning som behövs för öltillverkning och hur dess kvalitet har förbättrats. Största delen av de finska mikrobryggeriernas grundare har uppstått ur dessa entusiastiska amatörer. Tack vare dessa mikrobryggerier har ölsmakernas mångfald expanderat explosionsartat och ölkonsumenternas förståelse om ölkulturen också ökat märkbart.

Utövande av traditionen

Suuret oluet - Pienet panimot -festivalen i Tammerfors.

Öltillverkningens och ölkulturens traditioner värnas genom att brygga sahti och öl. Sahti är ett så kallat ”ursprungsöl”, som tidigare alltid bryggdes i privathushåll. Vid tillverkning av öl behövs fyra råvaror: vatten, kornmalt, humle och jäst. Det går även att använda vete- och rågmalt. Malten mäskas, vilket innebär att dess stärkelse med hjälp av hett vatten förvandlas till socker som med hjälp av jäst sedan omvandlas till alkohol och koldioxid. Den sockerlag som bildas vid mäskningen, sötvörten, kokas och sedan tillsätts önskad mängd humle för att balansera sötman. När sötvörten har svalnat tillsätts jästen vilket sätter igång jäsningsprocessen. Efter jäsningen tappas ölen på flaska och i flaskorna tillsätts efterjäsningssocker. Vid tillverkningen av sahti är ingredienserna de samma som vid öltillverkning, dock är jästen inte så kallad öljäst, utan bagjäst. Därtill används humle mycket sällan. Vid de olika skedena av sahtimäskandet rinner vätskan igenom en slags halmbädd. Enbär och filtrering genom enkvistar används för att ge sahtiölet dess typiska smak av en.

Suuret Oluet - Pienet panimot -festivaalen i Tammerfors.

I Finland dricks det öl i många olika situationer. Det är en sällskapsdryck, de somriga picknickarnas dryck, måltidsdryck och den för Finland mycket typiska bastudrycken. ”Bastuöl” eller ”bastubärs” är klassiska uttryck. Det finns inga noggrant reglerade seder för hur ölet bör avnjuta. Ölsmakningar, det vill säga ”tastings”, följer dock ett eget mönster. Större ölkonsumtion och val av mer högklassiga märken förknippas med årets stora högtider. Sahti tillverkas fortfarande särskilt på landsbygden som festdryck till bröllop.

Traditionens bakgrund och historia

I Finland har bryggandet av sahti och öl långa traditioner. Mytologin som berättar om ölets uppkomst finns i vårt nationalepos Kalevala. Människan hade hittat humleväxten, i brunnen fanns det vatten och på fältet korn. Det behövdes endast kunskap om hur dessa skulle kombineras. ”Humlan susar ren i trädet, hviskar kornet uppå åkern, sorlar källans vatten sakta: ’När må vi tillsammans komma, när må vi hvarandra möta? Ledsamt är att ensam lefva, bättre två och tre tillsammans!’” Ölet börjar jäsa när humlan har kommit med nektar till Osmotar som brygger ölen och tärnan som bereder spisölet. Kalevala beskriver ölen med följande ord: ”God var drycken för de nyktre: väckte glädtighet bland qvinnor. Gaf åt männer muntert sinne, väckte fröjd ibland de nyktre, bland de druckne stoj och slagsmål.”

Kunskapen om sahtitillverkningen som bevarats i Finland är mycket betydelsefull även ur ett globalt perspektiv. Sahti är ett av få ”ursprungsöl”. Enligt experter är det ”den felande länken i öltillverkningens historia mellan Mesopotamien och nutiden” och ett glas sahti kan ses som ett ”glas av antropologi”. Det finska ölets rykte som exportprodukt har varit känt ända sedan 1500-talet, då finskt öl med gott kvalitetsrykte fördes till Stockholm och därifrån även till det kungliga hovet. Tillverkning av öl har genom tiderna varit en normal del av hushållens liv, även om den falnade 1900-talets ingång. Den industriella ölproduktionen började på 1800-talet, då ölet till och med sågs som ett nyktert alternativ till hembränningen som hade tilltagit skadliga proportioner. Före förbudslagen (1919–1932) hade öltillverkningen förflyttats till stora och medelstora bryggerier av vilka det då fanns cirka 90 stycken. Förbudslagen ödelade den finska öltillverkningen för en lång tid och på senare delen av 1900-talet fanns endast några stora bryggerier kvar. På 1990-talet kom mikrobryggandet, som ursprungligen uppstått i USA, även till Finland. Som en följd av detta började det uppstå så kallade mikrobryggerier och även ölkontrollverksamhet. Nuförtiden finns det lika många mikrobryggerier som innan förbudslagen.

År 2002 fick sahtiölet Europeiska unionens beteckning ”Garanterad traditionell specialitet”, vilket innebär att det har EU:s GTS-namnskydd på samma sätt som bland annat det belgiska vildjästölet lambic. Det här namnskyddet ges till regionalt unika och oefterlikneliga europeiska produkter.

Ölevenemang är en stor del av ölkulturen.

Ölevenemang är en stor del av ölkulturen och öl oftats setts som en bra motvikt till konsumtionen av starka drycker. När försäljningen av mellanöl släpptes till dagligvarubutikerna år 1969 skapades en större ölkonsumtion oro över hur detta skulle påverka folkhälsan. Totalkonsumtionen av alkohol ökade mycket riktigt, men har på 2010-talet börjat minska igen. Dryckesvanorna är annars också i stor förändring. Populariteten av svagare alkoholdrycker, såsom öl och vin, minskar hela tiden konsumtionen av starka drycker. En ständigt ökande trend är förflyttningen mot ett selektivt öldrickande. Allt fler konsumenter går över från att dricka så kallade volymölsorter till att åtnjuta specialöl och mikrobryggeriöl.

Förmedlande av traditionen

Traditionen att brygga sahti och öl överförs från generation till generation via hängivna amatörer. De nationella sahtimästartävlingarna har haft deltagare från över 50 olika orter. Den väsentliga rollen i att sprida ölkunskap ligger hos Finlands ölförening och Ölförbundet samt de cirka 40 lokala föreningar som verkar under dem. De arrangerar ölkvällar, ölutflykter och ölsmakningar som är synnerligen centralt i spridningen av öltraditionen. Inom Suomen sahtiseura håller man kurser i tillverkning av sahti, rikstäckande sahtimästartävlingar och sahtismakningar. Det finns även utbildningar i öltillverkning för amatörentusiaster. Som stora utövare av öltraditionen fungerar olika slags ölfestivaler, varav några av de viktigaste är Suuret Oluet – Pienet Panimot-evenemang som arrangeras på många orter, samt Helsinki Beer Festival och OlutExpo i huvudstadsregionen.

OlutPosti-tidskriften som Finlands ölförening publicerar är som enda specialpublikation i landet en viktig kanal som spridare av ölkunskap. I elektroniska medier har det uppkommit en stor mängd webbplatser för informationsspridning, utvärdering och diskussion som upprätthålls av aktiva amatörer.

Traditionens framtid

Tryggandet av ölkulturtraditionen är avsevärt viktigt för såväl den finska sed- och festkultur som den finska mat- och dryckeskulturen. För att kunna trygga traditionen behövs det bryggerifolk, tillverkare av hembryggt öl, experter inom sahtitillverkning, rikstäckande ölorganisationer, lokala ölföreningar, ölbloggare, synlighet i media, upplysta konsumenter, myndighetssamarbete och stödverksamhet från statsmakten.

Intresset för mikrobryggeriverksamhet har även fått stora kommersiella aktörer att öka utbudet av specialöl. Entusiasmen över hembryggt öl är på uppgång igen och sedan år 2014 har det uppkommit nya mikrobryggerier i en takt på 6–10 stycken per år. På internet finns fortfarande flera ölutvärderingssidor och med mobilappar kan konsumenten snabbt berätta om ölsorter, restauranger och sina egna preferenser. Kurser i sahtitillverkning anordnas på olika håll i Finland. Jubileumsåret för Finlands självständighet Finland2017 har fört med sig lansering av flera temaöl på marknaden. Även reformationens 500-jubileumsår firades år 2017. Det har ökat intresset för Martin Luther som en stor ölvän och även i Finland producerat flera sorter av ”reformationsöl” och evenemang i samband med det. Den finska öltraditionen sträcker sig även längre genom att öppna upp för export runt om i världen. Sahtiölet har väckt nytt intresse i Nordamerika, särskilt bland amerikafinländarna. En ”ölbrygga” som baseras på aktiva amatörers utbyte av erfarenheter har byggts mellan Finland och Estland i form av en ölförening.

Osäkerhetsfaktorer är reformen av alkohollagen och att den allmänna alkoholpolitiska atmosfären ändras. Det är osäkert i vilken riktning författningarna om mikrobryggeriernas och restaurangernas rätt att sälja till utomstående går, om alkoholhalten i öl som säljs i dagligvarubutiker består och om beskattningen av bryggeriindustrin förblir oförändrad.

Aktör som står bakom förslaget

Suomen Olutseura r.y.

Olutliitto

Suomen sahtiseura ry

OlutPosti-lehden toimituskunta

Källor och länkar till andra informationskällor

Panimoliitto

Pienpanimoliitto

Olutliitto

Sahtiverkko - Sahdista ja sahtiseuroista

OlutPOSTI

Kirjallisuutta

Seppo Bonsdorff: Suomen panimot 1756-1996, Panimo- ja virvoitusjuomateollisuusliitto ry 1997

Häikiö, Martti: Alkon historia, Otava 2007

Junkkari, Lari: Olut ja elämisen taito, Kirjapaja 2012

Jylhä, Juha-Pekka: Juomien Suomi, Karttakeskus 2016

Korpinen, Santtu – Nikulainen, Hannu: Suomalaiset pienpanimot, Kirjakaari 2014

Laitinen, Mika – Silvennoinen, Johannes – Nikulainen, Hannu: Sahti - elävä muinaisolut, Moreeni 2015

Laitinen, Mika – Markus, Maria: Rakkaudella pantua – kotioluen uusi tuleminen, Docendo 2016

Lehtinen, Anikó: Yks olut, WSOY 2014

Lehtinen, Anikó: Niin monta olutta, WSOY 2016

Mäntylä, Ilkka: Suomalaisen juoppouden juuret, SKS 1985

Numminen, M.A.: Baarien mies, Docendo 2016 (ensimmäinen laitos: Kirjayhtymä 1985)

Rissanen, Mika – Tahvanainen, Juha: Kuohuvaa historiaa – tarinoita tuopin takaa, Atena 2014

Salmi, Mikko: Kippis! Ravintolan olutkäsikirja, Finn Lectura 2002

Tikkanen, Unto: Suomalaiset olutkirja, Tammi 1999

Tikkanen, Unto: Viinin ja oluen lähteillä, Tammi 2004

Turunen, Ari: Humalan henki, Atena 1999

Turunen, Matti: Jos täytätte mun lasini, Panimo- ja virvoitusjuomateollisuusliitto 2012

Vilkuna, Kustaa H. J.: Juomareiden valtakunta 1500-1850, Teos 2015