Finsk tango
Utövare och folk som känner till traditionen
Tango är en stark del av den finska kulturen och identiteten. Finländarna har rent av en passion för tango. En stor del av finländarna känner till tangons värld och musik. Tango sjungs av dans- och schlagermusikartister på dansbanor och konserter och av vanliga finländare på karaoke. Såväl unga som gamla lyssnar och är intresserad av den. Det finns många slags sångtävlingar, kompositionstävlingar och evenemang inom tango, som samlar stora mängder vänner av tangomusik. Tangotraditionen upprätthålls idag även av dansbanorna som lockar kvinnor och män att dansa. Som ett finskt fenomen får pardansen/dansbanedansen sin kraft från tangon och dess kända artister och representanter. Den finska tangons tradition upprätthålls av tusentals finländare som sjunger tango på karaokekvällar och upplever gemenskap.
Tangokungligheterna på Tangomarknaden i Seinäjoki. Bild: Tangomarknaden i Seinäjoki.
Traditionen utövas och förs vidare av många aktörer. Seinäjoen Tangomarkkinat Oy har sedan år 1985 arrangerat festivalen Tangomarknaden i Seinäjoki med cirka 100 000 besökare per år. Tangomarknadens program innefattar tangokonserter och -tävlingar.
Suomalaisen tangon Satumaa ry (hädanefter Satumaa), som har varit verksam sedan år 2001, har sedan år 2007 arrangerat tangosångtävlingar för barn och ungdomar samt tangosenior-sångtävlingen sedan år 2010. Därutöver har Satumaa anordnat tangodikttävlingar för unga, samt kompositions- och texttävlingar inom tango, för att få fram lämpliga tangosånger för barn och ungdomar. Satumaa arrangerar även olika slags tangoevenemang och -konserter.
Många föreningar såsom Maailmantango ry, Unto Mononen yhdistys ry, Oulunsalon Nuorisoseura ry/OulunsaloTango och TangoSawo ry och Kansainvälinen Lavatanssi Yhdistys - Finnish Tango & Dance International Association arrangerar olika slags tangoevenemang, -kurser och -tävlingar inom sitt verksamhetsområde. Suomen Lavatanssi Yhdistys är ett samarbetsorgan för föreningar och sällskap som arrangerar dansbanedanser. Syftet med föreningens verksamhet är att främja dansbane- och pardanskulturen, som präglas av tangon på ett märkbart sätt. Tango är en populär dansform på otaliga dansbanor och dansställen på olika håll i Finland. Dessutom arrangerar dansskolorna tangokurser runt om i landet.
Katupojat ry anordnar årligen loppet Tangohölkkä och promenadloppet Satumaa-kävely i samband med vilket det även ställs tangorelaterade frågor. Årets vinnare får titeln ”tangotietäjä” (tangokännare).
I flera gamla finska filmer och särskilt i Aki Kaurismäkis nyproduktion har tangon ofta en viktig roll. Även teatrarnas programutbud innehåller ofta pjäser och musikaler med tangotema. Romernas musikkultur är starkt sammankopplad till tangon.
Traditionen utövas särskilt av medborgare som sjunger tango hemma eller på karaokeställen eller dansar tango på olika dansställen och -evenemang. Tangon förs vidare från en generation till en annan även som ett arv i hemmet.
Utövande av traditionen
I Finland blev tangon en egen personlig form av musik. Tangomusiken låter annorlunda i Paris, Sydamerika och Finland. Den finska mentaliteten och kulturhistorien syns i den finska tangon. Finsk tango är en drömlik saga. Den är å ena sidan en längtan bort till stjärnorna eller på andra sidan öppna havet, å andra sidan kan var och en hitta den i sitt eget hjärta. Finsk tango har arrangerats till populärmusik med jämn rytm så att vanliga finländare kan dansa till den. Även det beskriver den finska mentaliteten. Exempelvis baseras Toivo Kärkis tangolåtar delvis på den slaviska zigenarromansens tonföljder, den finska folkvisans längtan, den latinamerikanska sensualismen och rytmiken hos den mellaneuropeiska tangon. Finsk tango går i moll som en beskrivning av vårt mentala landskap. Finsk tango har även karaktäriserats som marschtango för sin rytmik, ”marschering” enligt Toivo Kärkis ord.
Tango är en viktig del av dans- och schlagermusiksångarnas programutbud. Tango sjungs på dansbanor och konserter. Kedjan av populära tangosångare från Olavi Virta, Henry Theel och Eino Grön till Reijo Taipale och dagens tangokungligheter har förenat finländarna med tangokulturen.
Finsk tango sjungs och dansas på konserter, dansbanor, karaokeevenemang, tävlingar och andra evenemang. Tango sjungs av yrkesfolk och vanliga finska medborgare, män och kvinnor, unga och äldre. Exempelvis anordnar Seinäjoen Tangomarkkinat Oy festivalen Tangomarknaden i Seinäjoki, vars program innefattar tangokonserter och -tävlingar såsom tangosångtävling, finska mästerskapen i dansbanetango, kompositions- och texttävling inom tango och finska mästerskapen i lufttango. Satumaa ry arrangerar tangosångtävling för barn och ungdomar, tangosenior-sångtävling, tangodikttävling för unga samt kompositions- och texttävling inom tango för att få fram lämpliga tangosånger för barn och ungdomar. Satumaa anordnar också olika slags tangoevenemang och -konserter, exempelvis Satumaa-dagen, en dag för tango och välmående och Suvivirsi-evenemanget vars syfte är att koppla ihop tangon till en del av den lutherska sångtraditionen.
Även många andra föreningar och sällskap arrangerar olika slags tangoevenemang, -kurser och -tävlingar.
Traditionen träder fram och förs vidare via skivor, tv- och radioinspelningar, fotografier samt filmer. Traditionen förs även vidare i hemmen. Många unga upplever tangon som betydande för sin identitet genom exempel från hemmet, tango har varit deras föräldrars favoritmusik.
Traditionens bakgrund och historia
Tango framfördes första gången i huvudstaden i februari 1913. Hösten 1913 började det bleka nöjeslivet i det till Kejsardömet Ryssland tillhörande Storfurstendömet Finlands huvudstad skakas om av vilda rykten från Paris och Berlin om en ny aldrig tidigare upplevd syndig dans: tangon. Under oktober månad dök det upp reklamannonser i Helsingin Sanomat där den kommande tangomatinén beskrivs. Förhandsreklam och uppeggande historier lyfte förväntningarna och nyfikenheten till nästan ohållbara mått. Alla förutsättningar fanns för att skapa en sensation. Trots det regniga vädret fyllde 60 helsingforsbor Apolloteatern på Södra esplanaden den 2 november 1913 för att söka efter tangoupplevelsen.
Man har inte hittat någon sammanhängande inspelning av dansartisterna Toivo Niskanens och Elsa Nyströms framträdande. Utifrån senare tilldragelser, teckningar och fotografier har man kunnat förmoda att det var fråga om en version av den argentinska tangon som hade stiliserats till salongstango och som kunde vara en kombination av tävlingsdanstango och argentinsk tango. Det finns inga uppgifter om vilken slags tangomusik som dansparet använde. Men att matinén blev en väldig succé är klart. Apolloteatern såldes ut fyra gånger och matinén sågs av cirka 2 400 dåvarande helsingforsbor.
I Maila Talvios roman (1915) finns en beskrivning av romanfiguren Gila Acerola: ”Hon lyfte sina mörka ögonfransar och spikade fast ögonen på danskamratens ansikte. Hon berusade mannen med sin blick. Sedan hängav hon sig för att bli förd av honom. En obeskrivlig längtan fanns i deras blickar och utsträckta armar, även melodin grät och snyftade.”
Tangon kom till Finland för drygt 100 år sedan på 1910-talet, en tid då självständighetstanden höll på att förstärkas på grund av Rysslands förtryck och första världskriget kastade redan sin skugga. Först erövrade tangon städerna i söder: Helsingfors, Åbo och Viborg och sedan hela Finland. Fram till 1930-talet var majoriteten av tangomusiken översatta stycken huvudsakligen från Tyskland och sångernas teman var exotiska. Vid slutet av 1930-talet började man komponera egen produktion, såsom Valkoinen sisar, Ruhtinaan viulu och Lumihiutaleita. Den finska tangon började ta form. I och med andra världskriget ökade melankolin och tangon fick en tematik av förlust, sorg och längtan.
Under kriget ökade tangons betydelse som den faktor som gav finländarna livstro och hopp. Tangon frigjorde energi, den gav tro och glädje. Under krigstiden upplevde tangon sitt andra genombrott. Kända sångare, såsom Olavi Virta, Georg Malmsten och Henry Theel erövrade finländarnas hjärtan. Toivo Kärki komponerade flera evergreens som fortfarande rör upp känsloströmmar. ”Liljan kukka” från krigstiden tillhör den finska tangons adel och den hade en stor symbolisk betydelse inom den nya inhemska tangokulturen, liksom även Kärkis andra tangolåtar On elon retki näin, Siks oon mä suruinen och Tule hiljaa. Texterna till dessa var skrivna av Kerttu Mustonen. Vid sidan om sångarna upprätthöll finska skådespelare med Tauno Palo i spetsen stridsmoralen och tron på vårt lands framtid.
Under krigsåren 1939–1945 rådde dansförbud i Finland. Dansförbudet togs bort från strafflagen år 1948. Efter det tilläts samkväm med dans i 1,5 timmar efteråt. Den finska pardansen och tangomusiken erövrade dansställena och skapade en grund för dagens tangokultur. Den rätta stunden för tangon i Finland var 1960-talet, då landet erövrades av en tangoyra av aldrig skådat slag. Unto Mononens tango Satumaa blev en hit som inspelning med Reijo Taipale år 1962 och de sjungande romernas framfart började med ledning av Taisto Tammi och Markus Allan.
På 1950- och 1960-talet sköljde tangon formligen ut på landsorten och särskilt till Södra Österbotten. Tangon fällde ner skiljemurar mellan olika grupper i samhället och förenade unga och gamla. Dess språk sammankopplade och enade. Vid övergången mellan 1960- och 1970-talen syntes tidens anda även i tangon. Låtarnas teman började behandla även annat än kärlek och perspektivet utvidgades en del från längtan och förlust till det samhälleliga hållet. Ett strålande exempel på tidsperioden är Chydenius Nuoruustango. På 1980-talet kombinerade Topi Sorsakoski och Agents tango och beatmusik på sina skivor och förde fram traditionell dansmusik till nya generationer. En av tangons milstolpar på 1990-talet var kröningen av Jari Sillanpää till tangokung år 1995. Den dolda tangon Satulinna som komponerades av Jukka Kuoppamäki och sjöngs av Jari Sillanpää har berört den finska danspubliken på ett unikt sätt.
Förmedlande av traditionen
Traditionen upprätthålls och förs vidare av många aktörer: Seinäjoen Tangomarkkinat Oy, traditionsföreningar såsom Suomalaisen tangon Satumaa ry och Unto Montonen-yhdistys rf samt andra föreningar och sällskap på olika håll i landet. Alla har som mål att upprätthålla och främja den finska tangons tradition och ställning inom landets kultur. Tangomarknaden i Seinäjoki är den mest betydande förespråkaren för finsk tango och upprätthållaren av dess kultur, som även har internationella förbindelser. Evenemanget har etablerat tangokulturens ställning och producerat fantastiska solister och tangolåtar tack vare vilka tangotraditionen förs framåt. Suomalaisen tangon Satumaa ry:s uppgift är att främja tangons uppskattning och ställning i den finska kulturen, tangons betydelse som en del av den finska kulturen, kulturexporten och den internationella växelverkan, samt samarbete mellan den finska tangon och den internationella tangon.
Tangomarknaden i Seinäjoki har redan en 30 år lång historia. Den har blivit en av Finlands största publikevenemang, som har haft en betydande inverkan på den finska nöjesmusiken. Tack vare tangosångtävlingen har många nya stjärnartister blivit kända. Kompositions- och texttävlingen inom tango producerar årligen en stor mängd nya tangokompositioner. Tack vare Tangomarknaden i Seinäjoki har den traditionella finska tangokulturen fått mycket uppmärksamhet och en stor popularitet. Även forskarnas intresse för tangon har väckts och den finska tangon har analyserats ur många vetenskapliga perspektiv. Tangomarknaden i Seinäjoki har nått en stor publik och evenemanget samlar årligen över 100 000 besökare. Via televisionen förmedlas evenemanget och tangon till otaliga hem. Utländska medier har även gjort flera artiklar, rapporter och dokument av Tangomarknaden i Seinäjoki och den finska tangon.
Även barn och ungdomar är med och förstärker tangotraditionen. Hundratals barn och ungdomar har under tio års tid deltagit i tangojunior-sångtävlingen som arrangeras av Suomalaisen tangon Satumaa ry. Tävlingens förkval anordnas på olika ställen runtom i landet från Enontekis till Helsingfors och finalen sker i Seinäjoki. Tangojunior-sångtävlingen fungerar också som en språngbräda för andra sångtävlingar. Tangodrottningarna Erika Vikman (2016) och Aino Niemi (2017) har också vunnit tangojuniorsångtävlingen.
Tack vare karaokeentusiasmen startade Satumaa-föreningen år 2008 en tangosenior-sångtävling som under årens lopp har haft över tusen deltagare. Satumaa har redan tre gånger arrangerat en dikttävling för barn och ungdomar i åldern 13–19 år. Dikttävlingen får sin drivkraft från tangon och tangotexter. Tangopoesin är ett globalt fenomen. Likaså arrangeras även kompositions- och texttävlingen inom tango för tredje gången och med den söker man tangosånger som passar särskilt för barn och ungdomar.
Tangon har även fällt skiljemurar mellan olika grupper i samhället. Den argentinska och finska tangon har hittat varandra. På 1990-talet påbörjades ett samarbete med Argentina. Seinäjoki stad, Seinäjoki yrkeshögskola och Tangomarknaden i Seinäjoki har samarbetat med Buenos Aires. År 2000 utropade sig Buenos Aires och Seinäjoki tillsammans till världens ledande tangostäder. I samarbetsavtalet förbinder sig de här städerna till att främja tangosamarbetet och tangokulturen i den egna staden. När den argentinska tangons mest betydande evenemang Cumbre Mundial del Tango arrangerades i Seinäjoki år 2011, visade det att den argentinska tangons värld hade accepterat den finska tangon vid sin sida som en jämbördig kulturform.
Den finska tangons sentimentalitet, vemod, symboliska naturnärhet och bottenlösa längtan har väckt känslor ute i världen, där tangon är mer urban och passionerad. De känslor som används i den argentinska tangon, såsom, ordet hat, är svåra att hitta i den finska tangons vemod. Musiken har allmänt taget mycket positiv inverkan på människors välmående och livskvalitet. Tango främjar socialt umgänge, den öppnar sinnets skrymslen och driver fram positiva känslor. Att dansa tango har haft och har fortfarande en stor betydelse i att leta efter och hitta en partner. Tangon har en intressant historia och den har visat sin livskraft bland andra musikstilar. Finsk tango, dansbanor och sommarkvällar är finskhet när den är som bäst. I tangon framträder den finska återhållsamma karaktären, sentimentaliteten och kärleken till vår rena natur. Allt fler nya finska generationer känner att tangon tolkar deras känslor. Valet av tangokungligheterna som sker varje sommar intresserar flera generationer och inspirerar musikaliskt begåvade ungdomar att uppträda.
Innan evenemanget Cumbre Mundial del Tango gjordes den finska tangon känd ute i världen genom de tangokungligas och Seinäjokis stadsorkesters uppträdanden. Man besökte tangofestivaler i bland annat Sevilla, Granada, Paris, Malmö och Berlin. Även Caminitos-kvartetten från Seinäjoki har besökt festivaler och sjungit tango på finska, spanska och latin.
Särskilt i Södra Österbotten har flera Tango-projekt genomförts, exempelvis koordinationsprojektet Tangokeskus, utbildningsprojekt för tangofinalister, utbildningsprojektet Minä tangon tiellä, Tangon kansainvälistyminen – avain aluekehitykseen och Intertango-projektet. Med hjälp av dessa har olika tangorelaterade aspekter utvecklats. Seinäjokis yrkeshögskola och Seinäjoen Tangomarkkinat Oy har fungerat som genomförare av projekten.
Tango Finlandia-priset som delas ut på Tangomarknaden i Seinäjoki tilldelas som ett erkännande för en finsk medborgares eller organisations förtjänstfulla verksamhet inom utvecklandet av tangokulturen. Tango Finlandia-priset har delats ut ända sedan år 2004.
Satumaa-tangon sjöngs även på kyrkomötet i Åbo i november 2015. Det här är också ett bra exempel på hur skiljemurarna mellan olika samhällsgrupper faller med hjälp av tangon. Tangon främjar även internationellt umgänge och fred i världen. När påven Franciscus mottog Caminitos-kvartettens cd-skiva, som innehöll tango på finska, spanska och latin, skickade han ett tackbrev där han önskade framgång åt den finska tangon och fred i världen.
I tangons värld finns det även plats för humor. När filmregissören Aki Kaurismäki, en nationell begåvning som använder sig av mycket evergreens från tangon, påstod att tangon hade kommit till Argentina med sjömän från Finland, funderar man fortfarande på denna fråga ut i världen!
I Finland finns även nordkarelska tangoförfattare som går djupt ner till rötterna, såsom Heikki Turunen och filmregissören Markku Pölönen, som bland annat har regisserat filmen Lyckans land (Onnen maa). I många inhemska filmer från 1930-, 1940- och 1950-talen finns det avgörande scener mellan två människor på dansbanor.
Traditionens framtid
Finsk tango mår bra och framtiden ser också bra ut. Tangosångtävlingar sprider kulturen vidare. Likaså får den återuppväckta dansbanekulturen sin drivkraft från tangon. I tusentals karaokebarer sjunger man tango, upplever gemenskap och trivs. I många sångskolor undervisas det i tango, som är bra att kunna även inom annan schlagermusikkompetens. I Finland finns det många aktörer som gör bra program om tangon och dess sångare och analyserar ingående tangons karaktär. Tangokungligheterna är tangons visitkort även i framtiden.
Tangons framtid ser även positiv ut ur ett internationellt perspektiv. Den finska och argentinska tangon har hittat varandra genom otaliga internationella festivaler och Cumbre Mundial del Tango-evenemanget som även har arrangerats i Seinäjoki. Argentinsk och uruguayansk tango, som redan finns på Unescos lista över immateriellt kulturarv, har hjälpt den finska tangon i dess internationaliseringsförsök. Den har också för sin del lärt finländarna att förstå den finska tangons kulturarv som en del av ett mer omfattande globalt kulturarv.
Finsk tango kan framföras av alla människor: män och kvinnor, unga och äldre. Ingen diskrimineras. Exempelvis vanns tangoungdomsserien år 2016 av japanen Umi Sakamoto, som har fortsatt att framträda med finsk tango i sitt hemland. År 2017 vanns tangoungdomsserien av romen Tenho Zitron. Bland tangokungligheterna och tangoseniorerna finns många romer.
Tangon hör även ihop med kulturmiljön. I Seinäjoki stad har en park fått namnet Tangopuisto (Tangoparken) och en annan namnet Hopeisen kuun puisto (Silvermånens park). I flera städer finns minnesmärken och olika slags minnesplaketter med tangotema.
För att utveckla tangosamarbetet bjöds alla samarbetspartners i juli 2018 in till ett gemensamt möte på Tangomarknaden i Seinäjoki, där man diskuterade tango, dess betydelse för finländarna, skyddande och vidareförande av traditionen, värnande om tangotraditionen samt främjande och utveckling av tangokulturen. På mötet grundades en nationell tangoring som ska träffas regelbundet i tangons tecken.
I oktober 2018 fortsattes samarbetet i Seinäjoki och ett till möte för tangoringen anordnades. Satumaa ry arrangerar ett tangoseminarium och en tangokonsert som är öppna för alla och dit alla samarbetsparter, intresserade föreningar och enskilda medborgare bjuds in. Här bidrar forskarsamfund och experter med inlägg och framföranden. På seminariet granskas tangons sociala och samhälleliga betydelse. Syftet med tangoseminariet är att bilda ett årligen återkommande evenemang där tangon granskas ur olika perspektiv. I samband med seminariet organiseras alltid en tangokonsert, där tangosångare i olika åldrar uppträder: tangojuniorer, tangoungdomar, tangoseniorer och tangokungligheter. På tangoringarnas sammankomster arrangeras även workshops, där idéer och tankar om utvecklandet av tangokulturen och samarbete med olika aktörer växer fram.
Källor och länkar till andra informationskällor
Videon
Tangokulttuuri murtaa rajoja Ilmari Ylä-Autio, Elävä kulttuuriperintö Pohjanmaalla -seminaari (25.11.2015)
Reijo Taipale ja tango Satumaa Aki Kaurismäen elokuvassa Tulitikkutehtaan tyttö 1990
Tangojuniori 2015 Markus Kinnunen and Tango Hurlumhei
Tangoa sahalla ja Savon murteella:
Webbsidor
Suomalainen tango tyhmyreille: rakkautta ja kaukokaipuuta. Lauri Leskinen, Yle.
Unescon aineettoman kulttuuriperinnön lista, argentiinalainen ja uruguaylainen tango
Litteratur
Kahila, Heikki & Kahila, Pia 2006. Kun Suomi sanoi: Saanko luvan - Tanssien taival muualta meille. Helsinki: Gummerus.
Aktör som står bakom förslaget
Föreningen Suomalaisen tangon Satumaa ry
Föreningen Seinäjoen Orkesteriyhdistys ry (Seinäjoki stadsorkester)
Föreningen Etelä-Pohjanmaan musiikkiopiston kannatusosakeyhtiö
Föreningen Suomen Lavatanssi Yhdistys
Föreningen Tango-ja viihdemusiikin edistämisyhdistys ry
Föreningen Oulunsalon Nuorisoseura ry/Oulusalotango
Föreningen Kansainvälinen Lavatanssi Yhdistys - Finnish Tango Dance International Association
Experter
Markus Allan, Atso Almila, Jukka Ammondt, Clara Blomqvist, Pekka Gronow, Eino Grön, Martti Haapamäki, Pedro Hietanen, Heikki Kahila, Harri Kaitila, Aki Kaurismäki, Seppo Kulmala, Arja Koriseva, Ilkka Lipsanen, M-A Numminen, Reijo Pitkäkoski, Jussi Rasinkangas, Maarit Niiniluoto, Tarja Närhi, Mika Toivanen, Tauno Äijälä, Päiviö Pyysalo, Ari Oinonen, Erita Wennström. Tangokuninkaalliset: Sebastian Ahlgren, Jenna Bågeberg, Johanna Debreczeni, Jukka Hallikainen, Susanna Heikki, Petri Hervanto, Kari Hirvonen, Jouni Keronen, Mervi Koponen, Matti Korkiala, Teijo Lindström, Marco Lundberg, Tomi Markkola, Marko Maunuksela, Kyösti Mäkimattila, Jaska Mäkynen, Risto Nevala, Aino Niemi, Heidi Pakarinen, Johanna Pakonen, Kirsi Ranto, Teemu Roivainen, Tiina Räsänen, Aki Samuli, Jari Sillanpää, Marita Taavitsainen, Saija Tuupanen, Maria Tyyster, Elina Vettenranta ja Erika Vikman.