Gymnastik

Elävän perinnön wikiluettelosta
Gymnastik
Med i nationella förteckningen
Plats Finland
Ämnesord gymnastik, damgymnastik, laggymnastik, motion, idrott, dansgymnastik, arenauppvisning

Utövare och folk som känner till traditionen

Rytmisk gymnastik handlar om att berätta historier och leva sig in i dem – om glädjen att uppträda. På bilden uppträder Hengettäret från Mäntsälän Voimistelijat i en gymnastikuppvisning som arrangerades i samband med världscuptävlingen i rytmisk gymnastik i februari 2016. Bild: Gymnastikförbundet/Sami Ilvonen.

Estetisk truppgymnastik och rytmisk gymnastik har utvecklats från finländsk damgymnastik. Finländsk damgymnastik är känd för sina stora massuppvisningar – raka leder, exakta formationer och beundransvärd synkronisering. Massuppvisningskunskaperna i Finland är fortfarande uppskattade ute i världen och i särklass.

Rytmisk gymnastik utövas av flickor och kvinnor i alla åldrar. År 2016 fanns det ca 7 500 personer som sysslade med rytmisk gymnastik. Sporten kan utövas i motionssyfte, och då kallas den även för FlowGymnastics, vilket är en motionsbetonad form av rytmisk gymnastik för vuxna. Sporten kan också utövas med målet att regelbundet tävla och uppträda. Rytmisk gymnastik har sitt eget tävlingssystem. Uppträdandena består bland annat av olika gymnastikuppvisningar och -evenemang både i hemlandet och utomlands.

Estetisk truppgymnastik är den största gymnastikgrenen. Grenen utövas på många kunskapsnivåer från hobbygymnastik till toppidrott. Finland har vunnit nio världsmästerskap i denna sport och är ett av grenens toppländer. År 2016 kunde man syssla med estetisk truppgymnastik i 172 gymnastikföreningar. Under säsongen 2015–2016 fanns det 3834 licensierade idrottare i grenen och ca 7700 amatörer. I Finland är estetisk truppgymnastik än så länge endast flickornas och kvinnornas sport, med internationellt sett finns det redan i vissa länder pojkar och män med i sporten.

Gymnastik är en populär hobby. Finlands Gymnastikförbund har 374 gymnastikföreningar, som sammanlagt har ca 123 000 medlemmar. Finlands Gymnastikförbund är ett av Finlands största grenförbund och det största motionsförbundet för flickor och kvinnor.

Utövande av traditionen

Minetit från Tampereen Voimistelijat i VM-tävlingen 2015. Bild: Gymnastikförbundet/Carita Berg./Carita Berg.

Estetisk truppgymnastik är nuförtiden en vitt utbredd gren och en internationell tävlingsidrottsgren. Det karakteristiska för den estetiska truppgymnastiken är att kroppsrörelserna är flytande och uttrycksfulla, som bäst är tävlingsprestationen ett konstverk som arrangerats till musik. Estetisk truppgymnastik är till antalet idkare den största tävlingsidrottsgrenen i Finlands Gymnastikförbund. Världsmästerskapstävlingar i estetisk truppgymnastik har arrangerats årligen från år 2000. Finland är ett av den estetiska truppgymnastikens ledande länder och har sammanlagt vunnit över tio VM-medaljer, största delen av dem guld.

I estetisk truppgymnastik är programmet en helhet där allting är i harmoni: rörelserna, musiken, dräkterna, gesterna, sportigheten, atmosfären och temat. Programmets innehåll och gång bestäms av både nationella och internationella regler. Grenen kräver balans, rörlighet, styrka och koordination. Också rytmkänsla och inlevelseförmåga är viktiga, eftersom tävlingsprogrammen bygger en berättelse kring musiken.

Rytmisk gymnastik baserar sig på finländsk damgymnastik, vilket också estetisk truppgymnastik gör. Rytmisk gymnastik är helhetsmotion som betonar att rörelserna ska utgå från centret och söka sig till centret samt att rörelserna och rörelseserierna är flytande och återspeglas i hela kroppen samt förenas med det rytmiska, det estetiska, det kreativa och det uttrycksfulla. Att behärska rytmisk gymnastik kräver förutom att man behärskar grenens teknik även en bra fysisk kondition av gymnasten – särskilt styrka, rörlighet, balans och koordinationsförmåga.

Den rytmiska gymnastikens program kräver uttrycksförmåga och inlevelse hos dem som tävlar eller uppträder, och det är viktigt att de vid sidan av teknikövningar också sätter sig in i övningar som förbättrar de ovan nämnda egenskaperna. Rytmisk gymnastik erbjuder entusiasten möjligheter och utmaningar att förverkliga olika program – den kreativa friheten och användningsmöjligheterna för olika musikstycken och teman är nästan gränslösa!

I övningar och program inom rytmisk gymnastik kan man enligt önskemål använda olika tävlingsgymnastikredskap samt egen ”rekvisita”. Massprogram har alltid haft en central ställning i stora gymnastikevenemang i Finland. Stora massprogram har designats för olika åldersklasser från barn till seniorer. Dessa stora massprogram har även uppförts på internationella scener i det stora evenemanget Gymnaestrada vart fjärde år.

Bild från Helsingfors Olympiastadion i kvällsuppvisningen Midnight Sun. Bild: Gymnaestrada2015/Akifoto.: Gymnaestrada2015/Akifoto.

Över 800 gymnaster bildade massuppvisningskoreografin Valkea Lintu i det internationella gymnastikevenemanget Gymnaestrada, som arrangerades i Helsingfors.

Nuförtiden finns det massuppvisningskoreografier på många nivåer – lättare och svårare. Å andra sidan kan ett och samma program innehålla både lättare och mer utmanande roller, vilket möjliggör att alla kan delta under sina egna förutsättningar. Programmens kravnivå kan ökas både med rörelsevariationer och med varierande mönster och fartfylld motion. Ett stort antal gymnaster spelar alltid en huvudroll i massuppvisningsprogrammen. En enkel rörelse med mönsterbyten är imponerande, när den utförs av till exempel 600 personer samtidigt i takt med musiken.

Sommaren 2015 blev gymnastikfestivalen Gymnaestrada i Helsingfors det största idrottsevenemanget i Finlands historia när det gäller internationellt deltagarantal. I Helsingfors Gymnaestrada fick publiken bland annat beundra hur 800 finländska gymnaster uppförde massprogrammet Valkea Lintu. Valkea lintu-koreografin planerades av Riikka Virkajärvi-Johnson.

Det skrevs även massprogramhistoria i Helsingfors: för första gången var det internationella massprogrammet ”From near or Far – Come as you are!” med. I programmet deltog över 2 000 gymnaster från 33 länder och alla kontinenter. För detta internationella massprograms koreografi svarade Marja Kallioniemi och Hannele Ahlqvist.

Efter Gymnaestrada-evenemanget i Helsingfors beställdes massuppvisningen Valkea lintu även till det tyska storevenemanget för gymnastik Turnfest. Över 500 kvinnor från Finland åkte till Turnfest för att uppvisa Valkea Lintu under dess huvudfest i juni 2017.

Traditionens bakgrund och historia

Hela årets övningar kulminerar i massuppvisningsuppträdanden på stora friluftsplaner. I ur och skur. På bilden damernas massuppvisningsprogram under Helsingfors Festspel 1956. Bild: Gymnastikförbundets arkiv.

Den finländska damgymnastiken har en lång historia. Den första damgymnastikföreningen Gymnastikföreningen för Fruntimmer i Helsingfors grundades 1876, endast ett år efter att den första gymnastikföreningen för män grundats. Grundarna av Gymnastikföreningen för Fruntimmer i Helsingfors var Elin Waenerberg (senare Kallio) och Betty Sahlsten. Elin Kallio (1859–1927) betraktas som den finländska damgymnastikens modersfigur, och hon spelade en viktig roll i utvecklingen av damgymnastiken. Hon var med om att arrangera Finlands första damgymnastikuppvisning sex år efter att föreningen grundades. Den första utlandsresan för damgymnasterna, till Stockholm 1891, arrangerades likaså av Elin Kallio.

Inom gymnastik var sekelskiftet startpunkten för förenings- och förbundsverksamhet. Enligt tidens anda strävade sporten efter folkhälsa och folkupplysning och påverkades även av idéer om kvinnornas frigörelse och självständighet. 1896 grundades under Elin Kallios ledning vårt lands första centralorganisation för idrott Suomen Naisvoimisteluliitto – Finska Kvinnors Gymnastikförbund, som under de följande åren ansvarade för tidens många stora gymnastikfester.

Bland de starka utvecklarna av finländsk damgymnastik fanns även lärarna i gymnastikinstitutet vid Helsingfors Universitet Hilma Jalkanen och Elna Kopponen samt gymnastikläraren och läkaren Kaarina Kari.

Gymnasterna från vårt land har även visat upp sin skicklighet vid uppvisningarna i tre olympiska spel. Den första gången var i Stockholm 1912, när ett damgymnastiklag på 25 personer var med. I Berlin 1936 var det samtidigt 206 damgymnaster på estraden och i hemmaspelen i Helsingfors 1952 sågs ett imponerande lag som bildats av 675 gymnaster från fyra olika organisationer.

På 1950-talet började tävlingsverksamheten, som damgymnastcirklarna tidigare hade undvikit, öka och dess popularitet växte. Trots tävlingarna bevarades damgymnastikens traditionella principer – amatöridén, jämlikheten och samvaron – som starka.

Från 1953 har Finlands flickor och kvinnor uppvisat en hel del finländsk damgymnastik i det internationella Gymnaestrada-evenemanget, och från uppvisningarna har motionens glädje och gemenskapskänslan spridits till åskådarna. Finländare har varit med från och med den första Gymnaestradan i massuppvisningar, halluppvisningar, kvällsuppvisningar och på stadsscener.

En blick i historien: Raija Riikkalas massuppvisningskoreografi Suomen Suvi uppvisades för första gången under Tammerfors Festspel 1980. Bild: Gymnastikförbundets arkiv.

1980 uppvisades Raija Riikkalas berömda massuppvisningsprogram Suomen suvi på Finlands Festspel. Programmet hade gjorts till Sibelius musik och som ”redskap” användes en bred, lång och fladdrande kjol. I slutet av programmet fladdrade den finska flaggan på planen som ett mönster bildat av gymnaster. Detta massprogram uppvisades som hallversion 1982 under Gymnaestradan i Zürich och igen som en stor massuppvisning under de första VM-tävlingarna i friidrott 1983 i Helsingfors.

1995 presenterade Finland för det internationella gymnastikfolket en ny gren, estetisk truppgymnastik, under Gymnaestradan i Berlin. Man bestämde sig för att hålla årliga internationella tävlingar för inbjudna. Den första internationella tävlingen för inbjudna arrangerades i Finland, Helsingfors 1996. Den första VM-tävlingen i estetisk truppgymnastik arrangerades i Helsingfors 2000, och vinnaren var Campuksen Koonto från Jyväskylä. 2003 grundades det internationella förbundet för estetisk truppgymnastik IFAGG. 2006 arrangerades VM-tävlingen i Tammerfors i samband med SunSvoli-storevenemanget. VM-mästerskapet vanns igen av ett finländskt lag, denna gång laget Dynamo från Olarin Voimistelijat. Laget i fråga har vunnit fler VM-mästerskap än något annat finländskt lag (fyra guldmedaljer). 2013 arrangerades VM-tävlingen i Lahtis i samband med SunLahti-storevenemanget. 2015 återvände Finland som VM-mästare i grenen. 2016 arrangerades den första VM-tävlingen i estetisk truppgymnastik i Tartu i Estland. Minetit från Tampereen Voimistelijat vann det första EM-mästerskapet för Finland.

Förmedlande av traditionen

Rytmisk gymnastik och estetisk truppgymnastik kan utövas i gymnastikföreningar. Såsom i estetisk truppgymnastik är yrkeskunniga ledare som brinner för sin gren i en nyckelposition när det gäller att sprida rytmisk gymnastik. Verksamheten inom grenen och reglerna utvecklas i samarbete med utvecklingsarbetsgruppen för rytmisk gymnastik och Gymnastikförbundet.

Estetisk truppgymnastik har starka traditioner i Finland, och grenen är en populär hobby. Grenen utvecklas i Finland genom det yrkeskunniga och långsiktiga träningsarbetet som utförs av gymnastikföreningarna samt genom grensakkunniggruppens arbete. Grensakkunniggruppens uppgift är att främja, styra, utveckla, följa och utvärdera grenens utveckling enligt Gymnastikförbundets vision och strategi.

Massuppvisningstraditionen upprätthålls av Gymnastikförbundet vid de nationella och internationella gymnastikstorevenemangen, som erbjuder möjlighet att delta i stora gemensamma uppvisningar med hundratals gymnaster. För nationella och internationella storevenemang beställer Gymnastikförbundet massuppvisningskoreografier av olika koreografer för gymnaster och entusiaster i olika åldrar. Massuppvisningskoreografier erbjuds för barn och unga samt för motionärer och vuxna gymnaster på olika nivåer. Gymnastikförbundet arrangerar instruktionskurser för massuppvisningsprogrammen. Där lär sig gymnastikföreningarnas ledare under koreografens ledning att utföra de olika rollerna och rörelserna i programmet, och sedan förmedlar de denna lära till medlemmarna i sin egen förening.

Gymnastikförbundet arrangerar gemensamma övningar för alla deltagare i massuppvisningsprogrammen före storevenemangen. Hundratals gymnaster och entusiaster samlas på en och samma plan som en stor helhet, en massuppvisning. Gymnastikföreningarna och ledarna spelar en viktig roll då de upprätthåller den finländska massuppvisningstraditionen och förmedlar erfarenheter till nya generationer.

Traditionens framtid

Gymnaestradan i Helsingfors samlade över 2000 gymnaster från 33 olika länder till en gemensam massuppvisningskoreografi. Massuppvisningarna är inte enbart för kvinnor, utan också män kan delta i lämpliga massuppvisningsprogram. Bild: Gymnaestrada2015/Milla Vahtila. Gymnastikens framtid ser positiv ut. Tack vare det starka träningsarbetet som utförs inom den estetiska truppgymnastiken kommer finländska lag också i framtiden att stiga mot internationell framgång, en åldersklass efter den andra. VM-hemmatävlingen i estetisk truppgymnastik 26.-28.5.2017 i Helsingfors ishall gjorde det möjligt för tusentals åskådare och vänner av grenen att uppleva toppidrottens spänning.

Också inom rytmisk gymnastik fortsätter utvecklingen. Grenen har passionerade entusiaster runtom i Finland, och det förnyade tävlingssystemet möjliggör att grenen växer och utvecklas. Rytmisk gymnastik är en hobbygren som erbjuder möjligheten att uppträda bland annat vid olika uppvisningar och intresserar entusiaster i olika åldersgrupper och på olika nivåer.

Det är viktigt att upprätthålla den finländska massuppvisningstraditionen. Eftersom finländska gymnaster har visat stort intresse för massuppvisningsprogram och storevenemang i gymnastik, kommer Gymnastikförbundet i fortsättningen att arrangera nationella storevenemang i gymnastik vart fjärde år. Nästa storevenemang i gymnastik. Suomi Gymnaestrada arrangeras 7–10.6.2018 i Åbo. I Åbo förväntas 10 000 gymnastikentusiaster uppträda och tävla i festivalanda.

De nationella storevenemangen i gymnastik äger rum året före det internationella Gymnaestrada-storevenemanget så att finländarnas eget storevenemang tjänar som en ”generalrepetition” för det internationella evenemanget. Samma massuppvisningsprogram uppvisas även i internationella storevenemang. Följande internationella Gymnaestrada med möjlighet till massuppvisningar arrangeras 2019 i Dornbirn, Österrike. Det förväntas att Finland återigen sänder en av evenemangets största delegationer till Österrike. De internationella storevenemangen i gymnastik administreras av det Europeiska Gymnastikförbundet UEG eller det Internationella Gymnastikförbundet FIG.

Aktörer som står bakom förslaget

Suomen Voimisteluliitto

Källor och länkar till andra informationskällor

Videolänkar

Web-källor

Litteratur

  • Voimisteluliiton vuosikertomus 2016
  • Sarje, Aino: Keveyttä ja voimaa, Multiprint 2013 Kleemola, Irja & Kari Kaarina 1988: Liikuntaa koko elämä, WSOY.
  • Suomalaisen naisvoimistelun jäljillä, Jyväskylän Yliopiston liikunnan sosiaalitieteiden laitos, tutkimuksia 1/2003.
  • Vasunta, Marjukka 1987: Rytmi ja liikunta, liikerytminen perus-ja jatkokoulutus. WSOY.