Jeppomenuetten

Kohteesta Elävä perintö -wiki
Loikkaa: valikkoon, hakuun
Jeppomenuetten
Mukana kansallisessa luettelossa
Sijainti Uusikaarlepyy, Pohjanmaa
Asiasanat Jeppo, menuett, spelstil, bröllopssed, danstillställning, gehörssmusik, ceremonidans, finlandssvensk kultur, folkmusik, spelmän, fiol, folklig dans, traditionsbärare

Utövare och folk som känner till traditionen

Jeppo är en liten ort, belägen i Nykarleby stad, på den österbottniska slätten. Här har folkmusiken frodats i bondstugorna i århundranden och platsen är en riktig guldgruva för vänner av folkmusik. Jeppo är känd för sin rika menuett- och polskatradition i Finland och ute i världen. Den magiska menuetten kan upplevas både i spel och folklig dans. Folkmusiken har en ålderdomlig karaktär. Den är snabb, rivig och taktfast och präglad av taktförskjutningar, utsmyckningar och krusiduller. Melodierna spelas på gehör för att också spelstilen skall överföras till nya spelmän.

Kaustby folkmusikfestival har utnämnt 5 mästerspelmän från Jeppo, och de är alla utgångna från byn Bärs. Där fanns spelmän i alla gårdar. Idag spelas de flesta låtarna efter Mästerspelmannen (1971) Viktor Andersson (1901-1974). Han var bröllopsspelman i början av 1900-talet och en stor spelmanspersonlighet. Viktor hade ett temperamentsfullt spel och satte stor prägel på låtarna för de kommande spelmansgenerationerna. Tack vare Viktor finns idag många melodier bevarade. Viktors son, Elis Andersson (f.1926) utnämndes till mästerspelman 1989. Elis var ledare för Jeppo Bygdespelmän r.f. från starten 1972. Lars Engstrand (f. 1942) spelade från liten med Viktor, Elis och pappa Bertel och utnämndes till mästerspelman år 2006. Christine Julin-Häggman (f.1961) blev mästerspelman 2011. År 1994 grundade hon folkmusikgruppen Jepokryddona. Idag finns flera barn- och ungdomsgrupper. Dan Lillas (f.1942) blev mästerspelman år 2012. Hans far och farfar var fiolspelmän. Dan lär ut Jeppolåtar i sitt spelmanslag.

Idag spelar Jeppo Bygdespelmän aktivt och får nya medlemmar. Jepokryddona har gjort Jeppomusiken och menuetten känd i USA, Kanada, Australien, Ryssland och i många Europeiska länder. Yngre spelmansgrupper är Kryddona, Minikryddona och Kryddmix. Över hundra dansare behärskar idag Jeppomenuetten och de finns bland allmänheten som bor i trakten samt spelmännen, och barn- och ungdomsgrupperna. Idag är folkmusiken och menuettdansen närmast som en rörelse som blivit större för varje år – tack vare barnens och ungdomarnas ökande intresse för Jeppotraditionen.

Jeppomenuetten dansas vid Jeppo Hembygdsfest 2010. Privat foto.

Utövande av traditionen

En jeppospelman är känd för att spela snabbt- stråken går som en symaskin. Det blir helt naturligt eftersom menuettens andra del dansas hoppande. Folkmusiken i Jeppo har en mycket lokal, egenartad prägel. Många av låtarna som spelas i Jeppo finns inte någon annanstans. Låtarna lärs från spelman till spelman via gehör och på så sätt bevaras spelstilen. Repertoaren är väldigt omfattande och menuetterna är de viktigaste. Mången spelmans dröm är att hinna lära sig spela alla jeppolåtarna under sin livstid. Spelmännen tycker att menuetterna, eller ”minetter” som de kallas i gamla inbandningar, låter uråldriga och är ”pratiga” till sin karaktär. Den som spelar betonar, tar paus, förklarar,- det låter kanske som om man skryter, eller är pådrivande och irriterad. Punkteringar, drillar och krusiduller är vanliga och ibland förekommer
Foto: Ann-Mari Häggman/ Svenska litteratursällskapet i Finland r.f.
taktförskjutningar. Det finns likheter med barockmusik. Menuetter och polskor i kyrkotonarter är vanliga och för ett vanligt öra är melodierna säregna och helt konstiga, vilket gör dem väldigt charmiga och intressanta att spela. Hela den stora repertoaren är ännu inte nedtecknad i noter. Noter används endast när man skall komma ihåg vad man kan spela. Andra danser och melodier är Jeposmetton- kockdans, brudmarscher, valser, polkor, schottisar, mazurkor och jigs.


Till en menuettdans hör en menuett i 3/4-takt som åtföljs omedelbart av en polska. Polskan i Jeppo finns både i två- och tretakt. Menuetten dansas parvis - männen står i ena ledet mittemot det kvinnliga ledet. I Jeppo finns inget folkdanslag, utan man lär sig med att härma de äldre dansarna. Folk ute i bygden, som lärde sig som ung, kan lätt ställa sig i ledet om dansaren som finns i ”bordsändan” kan leda paren och visa när man tar ihop och när det skall stampas. Den manliga dansaren bestämmer även längden på menuetten. Första delen av menuetten är lugn och dansarna ”för sig” värdigt och man riktar uppmärksamhet mot partnern i andra ledet. Efter "ihoptagningen" i mitten av dansen ökas tempot och dansarna hoppar grundstegen i snabb takt. Ofast är det någon av karlarna som gör glad utrop - "hujkar" och det höjer stämningen bland dansarna och publiken. Spelmännen spelar polskan så länge det finns dansare. Vanligtvis är det två par som dansar i ring tillsammans, men även ett par eller tre par tillsammans förekommer. Först efter polskan tackar man för dansen.

Idag dansar man menuett på bröllop, festivaler, hembygdsfester och kalas. Menuetten har alltid framförts under Jepokryddonas turnéer runt om i världen. Det är viktigt att menuettmelodierna och dansen inte fjärmas ifrån varandra. Därför strävar Jeppoborna att kunna dansa menuett till alla de gamla menuettmelodierna - precis som man alltid har gjort i århundranden.


Europapriset i folkkonst tilldelades Jeppoborna 1985.

Traditionens bakgrund och historia

Menuetten härstammar ursprungligen från Poitou sydvästra Frankrike och folkdansen omnämns de första gångerna redan under 1600-talet. ”Solkungen” Ludwig den XIV blev oerhört förtjust i dansen och lanserade den i Versailles. Menuetten blev en sirlig hovdans som spreds till hoven runt om i Europa. Dansen spred sig till Norden och i Finland blev menuetten populär. Även vallonerna kan ha haft betydelse för spridning av dansen när de anlände till järnbruken via Sverige till Finland. Österbotten är det enda stället i Finland där menuettraditionen levt kvar till nutiden. Menuetten blev till den bosatta befolkningens dans. Diktaren och författaren Zacharias Topelius,(1818-1898) född i Nykarleby kunde dansa menuetten och berättade om dansen i sina böcker. Vår nationalskald Johann Ludvig Runeberg från Jakobstad utgav år 1832 ”Älgskyttarne” och skriver i boken om menuettdans i Ruovesi. Men menuetten försvann mer och mer och ersattes med mera moderna danser på de flesta orter i landet.

Menuetten har i Jeppo varit en ceremonidans och den viktigaste dansen vid bröllopet. Bröllopen pågick ofta i tre dagar och två spelmän engagerades. I Jeppo berättas att prästen inledde bröllopsdansen med bruden. Sedan dansades över 20 menuetter efter varandra då bruden dansade med brudgummen och ”pällhållarna” – brudparets bästa vänner som följde brudparet upp till altaret vid vigseln. De första danserna var långsamma och sirliga, men ju längre bröllopet pågick desto snabbare blev menuetterna. I Jeppo är det vanligt med att man hoppar den andra delen av menuetten. Det blir mera fart och fläkt, utrop, stampar och klappar. Samma fenomen beskrev även Carl Michael Bellman (1740-1795) i Stockholm i sin epistel nr 9 hur man dansade och hoppade menuetten. Så småningom blev det även i Jeppo vanligare att brudparet dansade första dansen och sedan med vännerna och föräldrarna. Ännu på 1950-talet var det vanligt med menuett på bröllopen i trakten. Under de senaste 50 åren har man dansat menuett på bröllopen, förutsatt att det finns spelmän som behärskar dansmelodin och tillräckligt många bröllopsgäster som kan dansen.

FD Petri Hoppu undersökte Jeppomenuetten i slutet av 1990-talet och konstaterade att det finns tydliga likheter med menuettdansen vid Ludwig XIVs hov.

År 1985 fick Jeppospelmännen och dansare ” Europapris i folkkonst ” av Stiftung F.V.S. i Hamburg för deras framstående musikaliska prestationer och betydande insatser för bevarandet av folkligt dans- och musikliv i det svenska Finland.

Jepokryddona. Fotograf: Linus Mickelsson

Förmedlande av traditionen

Jeppotraditionen förs vidare varje vecka via Jepokryddona som är en fristående grupp samt Jeppo Bygdespelmän som spelar inom Nykarleby arbetarinstitut. De yngsta spelmännen och dansarna arbetar inom Jakobstadsnejdens musikinstitut. Grupperna uppträder regelbundet på konserter, fester, olika tillställningar, bröllop och festivaler. Spelmännen anordnar regelbundet menuettdansövningar för de som är erfarna dansare och nya dansare ges en möjlighet att lära sig. Lågstadierna i Nykarleby får via projekt som Svenska Kulturfondens "Kultur i skolan" bekanta sig med Jeppo folkmusik och dans. Erfarna menuettdansare besöker en skola och eleverna härmar stegen. Skoleleverna uppträder sedan på en skolfest med menuetten. Eleverna lär sig melodierna via gehör. Skolkonserter ges varje år.

Jepokryddona bandar in ny cd-skiva- främst med låtar som ännu inte finns dokumenterade på skiva. Jepokryddona gjorde en musikvideo tillsammans med barn, ungdomar och äldre år 2015 med låten ”Itt en enda molidont” (Remix). Med detta projekt fångades allmänhetens uppmärksamhet på folkmusiken som en glad och ungdomlig musikstil. Jeppo folkmusiken spelas på lägerverksamhet för barn och ungdomar. Tack vare kontakter till Sverige spelar man Jeppolåtar i samarbete med Studieförbundet Bilda i Gävleborgslän. Medverkan i Leader-projekt leder till samarbete med flera europeiska länder.

Traditionens framtid

Intresset för Jeppo folkmusik har blivit större med åren och nu känns den mera som en folkrörelse. Idogt arbete varje vecka gör att de många grupperna spelar de gamla låtarna. Barn från 6 år uppåt till pensionärer finns i verksamheten. Jeppoborna har alltid tagit för givet att det dansas och spelas menuett på orten, men tiderna förändras och idag krävs ett målmedvetet arbete för att väcka intresse för gamla traditioner. I framtiden skulle vi gärna grunda en ”Jeppoakademi”, vars uppgift är att stöda folkmusiken och menuettdansen i Jeppo. Målet skulle vara att lära ut menuetten både till ung som gammal, lära sig nya låtar, ge ut skivor, göra musikvideor, samla dans- och spelmansfoton, ge ut noter med Jeppolåtar, anordna kursverksamhet i Jeppolåtar och Jeppomenuetten,anordna med jämna mellanrum dans- och spelstuga, uppträda på festivaler och tillställningar, medverka i seminarier om folkmusik, göra en melodibank med Jeppolåtar samt internationell marknadsföring med turneér. Under semesterveckorna deltar gärna hemvändande jeppobor i danskurserna och kan då lätt repetera eller lära sig genom att härma menuettstegen av de erfarna dansarna.

Allt material kunde samordnas vid ett kulturcenter. Mycket av detta arbete sker redan, men kunde sammanställas till en bättre helhet för att möta framtiden. Ytterst viktig samarbetspartner för Jeppotraditionen är Finlands Svenska Folkmusikinstitut, som har stöttat traditionen i många år.

Samarbete med arbetarinstitut, stadens kultur och fritid, folkhögskolor, kyrkan, folkmusikinstitut, Svenska Litteratursällskapet, spelmansförbund, Svenska Kulturfonden, de lokala ungdoms- och hembygdsföreningarna, byaråden samt skolorna i nejden är ytterst viktiga. Musikhuset i Jakobstad med musikinstitut, Yrkesakademin och Yrkeshögskolan Novia har elever som finner folkmusiken intressant. Samarbete och utbyte med andra låtverkstäder i Norden är inspirerande för våra unga folkmusiker.

Aktör som står bakom förslaget

Jeppo Bygdespelmän r.f., Jepokryddona samt menuettdansarna

Mästerspelman Lars Engstrand, Vörå (Jeppo), Mästerspelman, musikmagister Christine Julin-Häggman, Jeppo Staden Nykarleby, stadsdirektör Gösta Willman Fil. dr Gunnel Biskop, Helsingfors Ordförande för Folkmusiksällskapet, Fil. dr Cecilia Björk, Vasa Docent i dansforskning Petri Hoppu, Tammerfors Professor Ann-Mari Häggman, Vasa

Jeppo Hembygdsförening r.f. Jeppo Marthaförening r.f. Jeppo Ungdomsförening r.f. Jeppo Ungdomsorkesterförening r.f.


Källor och länkar till andra informationskällor

Jepokryddona

Jepokryddona på Facebook


Videor

Jeppobor dansar sin menuett 1997.


Inbandningar

Jepokryddona 2000. FMI CD 19.

Jepokryddona 2004. "Åotråolit råolit", FMI CD 22.

Jeppo Spelmän. Finlandssvensk folkmusik 6, LRLP 153, Love Records. Lp-skivan.

Jeppolåtar efter Viktor Andersson 1901-1974. Lp-skivan med texter.

Mestaripelimannit RCA INTS 1324/2. Lp-skivan.


Litteratur

Biskop, Gunnel 2015. Menuetten – älsklingsdansen. Om menuetten i Norden – särskilt i Finlands svenskbygder – under trehundrafemtio år. Helsingfors: Finlands Svenska Folkdansring.

Hoppu, Petri 1999. Symbolien ja sanattomuuden tanssi. Menuetti Suomessa 1700-luvulta nykyaikaan. Helsinki: Suomalaisen Kirjallisuuden Seura.

Julin-Häggman, Christine 1996. Folk och Musik. I Spelman och musiker – en balansgång mellan traditionellt och klassiskt. Vasa: Finlands Svenska folkmusikinstitut, 159–168.

Kolehmainen, Ilkka (toim.) 1992. Mestaripelimannit. Kauhava: Kansanmusiikki-instituutin julkaisuja 33.