Byggande av klinkbyggda träbåtar

Elävän perinnön wikiluettelosta
(Ohjattu sivulta Klinkbyggda träbåtar)
Byggande av klinkbyggda träbåtar
Med i nationella förteckningen
Plats Finland
Ämnesord Båtbyggnad, Träbåtar

Utövare och folk som känner till traditionen

Klinkbyggda träbåtar har varit en välbekant syn i Finland i flera hundra år både på insjöar och på havet. Den har i sina olika former varit ett oersättligt färdmedel i de tusen sjöarnas land och har också spelat en viktig roll inom fisketraditionen. Än i dag uppskattar finländarna den klinkbyggda träbåten, men att båtens byggnadstradition och därmed själva båtmodellen tryggas är inte en självklarhet.

Klinkbyggda båtar byggs av professionella båtbyggare och av aktiva fritidsbyggare samt av studerande i branschen. I Finland är det än så länge möjligt att studera båtbyggnad vid några läroanstalter, men dessa blir hela tiden färre. Majoriteten av de studerande är män och andelen vuxenstuderande är stor. Likaså är så gott som alla yrkesutövare män. Andelen unga yrkesutövare är liten.

En träbåt byggs. Foto: Nationalmuseet / Finlands sjöhistoriska museum

Utövande av traditionen

Vid träbåtsbygge tillämpas i huvudsak två metoder för bordläggning (brädfodring) av båtens skrov. Vid kravellbygge sammanfogas bordplankornas långsidor mot varandra kant i kant så att båten får en slät utsida. Vid klinkbygge läggs plankorna omlott så att varje plankas nedre del ligger utanför plankan nedanför i bordläggningen. För att få en tät skarv hyvlas en avfasning med varierande vinkel på yttersidan av den nedre plankans överkant, så att plankan ovanför ligger tätt mot skarven. Också i plankornas ändor hyvlas korta avfasningar så att ändorna längs hela plankans bredd lägger sig på samma nivå i den fals (spunningen) som bearbetats i för- och akterstäven. Vid klinkbygge fästs plankornas långsidor mot varandra med platta båtspikar vars spetsar böjs in eller med spikar och brickor av koppar som nitas ihop.

Om bordläggningen görs av plywoodplankor kan plankornas skarvar också limmas till exempel med tvåkomponents epoxylim. Då behövs ingen annan utrustning för att fästa dem. Om skarvarna passats in omsorgsfullt behöver de inte nödvändigtvis tätas alls. Som tätning används bomullsgarn (drevgarn), som placeras längs med skarven, eller modern limmassa. Traditionellt har också tjära eller djurhår använts för tätning.

Vid kravellbordläggning fästs bordläggningen med hjälp av båtens mallar i spanten som placerats ut på förhand. Vid klinkbordläggning monteras när bordläggningen är färdig. Basade spanter tillverkas till exempel av ek eller ask. De mjukas upp i en särskild baslåda som man leder in het vattenånga i (basning), sedan böjs de och trycks på plats. Man har också tillverkat spanter av färska, tunna unggranar eller av en. Inom modernt båtbygge används också spanter som limmas ihop av faner och lamineras till önskad form.

De basade spanterna placeras så att de löper på insidan av bordläggningen över bordplankornas skarvar och de fästs vanligtvis i bordläggningen med nitar. De basade spanterna stöder inte borden på bredden. Man kan också använda sågad spant, d.v.s. massiva fasta spanter utsågade ur trä. De sågade spanterna passas in i båten mot bordläggningen så att de följer den exakt och stöder borden också på bredden. De sågade spanterna fästs vanligtvis vid bordläggningen med skruvar eller spikar. Även dymlingar används. Klinkbyggda båtar byggs oftast utgående från mallar. Traditionellt tillverkades båtar även fritt utan mallar.

Vid bordläggningen av klinkbyggda båtar används oftast furu, gran eller asp. Båtar tillverkas också av plywood. Då måste bordplankornas längd i allmänhet skarvas genom t.ex. limning, eftersom plywoodskivors standardmått normalt är för kort för tillverkning av bordläggningsplankor. Det senaste materialtillskottet är den finländska bordplankan Vendia.

Båtens insida.
Foto: Nationalmuseet / Finlands sjöhistoriska museum

Traditionens bakgrund och historia

Båtens betydelse inom den finländska kulturen illustreras av att båtar vid sidan om pilbågar är de enda föremål tillverkade av människan som förekommer på flera tusen år gamla klippmålningar. De första bevisen för att båtarna använts finns bland dessa cirka 5 000 år gamla stenåldersmålningar. I Finland har man hittat några paddlar och ekstockar från stenåldern, men de egentliga båtfynden är knappt tusen år gamla.

I det forntida Finland, som var splittrat av otaliga vattendrag, var båten ett sätt att ta sig fram över ett vidsträckt område. Den klinkbyggda båten har sitt ursprung i den tidiga äspingen. Detta var en eka som hade urholkats ur en aspstock genom urgröpning och uppvärmning. För att höja båtens sidor och öka dess bärighet monterades extra bordplankor på skrovet. Med tiden minskade stockens andel av båten och antalet bordplankor ökade. Utöver spikar av metall användes tunna trädrötter eller läderremsor för att sammanfoga eller ”sy” fast plankorna i varandra. Till exempel i Hartola, Finland, har man hittat en sydd båt som daterats till 1 025–1 065 f.Kr.

I Finland varierar båtarnas form och modell beroende på geografiskt läge och ändamål. Skrovets bredd, djup och längd har formats bland annat genom att antalet bordgångar och deras bredd varierats. Akterns bredd växlar från bred och plan till rejält spetsig. Generellt kan man säga att båtar som tillverkats för havsbruk är bredare och djupare än båtar som använts på insjöar och i älvar. Havsbåtarna kan ha akterspegel eller spetsig akter. De båtarna som använts på norra Finlands älvar byggdes i vanliga fall med tre bordgångar så att de blev långa och smala. Insjöbåtarna är ett slags mellanform av dessa. Det finns alltså separata modeller för hav, insjöar och älvar. Då utombordsmotorerna blev vanligare påverkades akterns bärighet och akterspegelns form.

Båtbyggarkonsten var vanligare förr. Till exempel på 1800- och 1900-talen kunde man bygga båtar för eget bruk i så gott som varje hus i skärgården. Det fanns också gott om professionella båtbyggare i hela landet. Klinktekniken anses generellt vara en metod för båtbygge som är utmärkande för norra Europa. Klinktekniken har också använts för att bygga större vikingaskepp och medeltida koggar.

Förmedlande av traditionen

Det finns för närvarande tre läroanstalter i Finland som lär ut hur man bygger träbåtar. I dagsläget är Yrkeshögskolan Livia det enda enheten i Finland som erbjuder yrkesutbildning i träbåtsbyggandet. (omfattning 150 hp). Under utbildningen lär man sig de grundläggande teknikerna för traditionell båtsbyggnad, modern träbåtskonstruktion och snickeri som behövs för att inredning av båtar. Mycket av utbildningen och examen består av projektarbete. Studien sker som heltidsstudier vid Livia Fiskeri- och miljöhögskolan i Pargas och pågår i samarbete med Stiftelsen Åbo Yrkeshögskola (TAO). Examensutbildning inom området båtbyggnad erbjuds också av TAO till yrkesverksamma inom området som ännu inte har en yrkes- eller specialexamen. Dessutom är det möjligt att avlägga examina via en lärlingsutbildning.

Utbildningen och examina omfattar allt från en båtskonstruktör cirka ettåriga utbildning till en mer än tvåårig hantverksexamen med grund-, yrkes- och specialistexamen, vars längd bestäms vid upprättande av en personlig kompetensutvecklingsplan ( HOKS). Möjlighet finns även till olika yrkeskvalifikationer inom båtbygge som kräver tidigare utbildning eller erfarenhet. Euraåminne Christian College erbjuder årskurser för entusiaster inom området. Dessutom anordnar medborgarinstitut över hela Finland kurser i båtbyggnad som t.ex. Traditionscentren i Kuggom i Lovisa och Kuopio.

Traditionens framtid

Tills vidare finns det rätt bra tillgång till utbildning och information om klinkbyggda båtar. Den klinkbyggda båten har en relativt enkel konstruktion och är i allmänhet högst sex meter lång. Därför krävs inte så mycket utrymme för att bygga en båt. Vissa specialverktyg behövs men de flesta går att tillverka själv. Tills vidare finns även virke att köpas, men på lång sikt kan det bli svårare att få tag på högklassigt virke av tillräcklig storlek. Till exempel är det träslag som passar bäst för bordläggning av klinkbyggda båtar tall som vuxit cirka 150 år i blandskog. De moderna ekonomiskogarna saknar ofta sådana träd.

Båtbyggnadstraditionen kan också förändras. Med tiden kanske de gamla traditionella byggmetoderna bevaras endast som dokument i museernas arkiv. Nya material möjliggör olika metoder av klinkbygge. Plywood av högklassig svarvad faner och hållbart lim gör det möjligt att bygga lätta och hållbara båtar. I plywoodbåtar är det till exempel möjligt att minimera antalet spanter som krävs även om båten i övrigt bordläggs med klinktekniken. Nya material och konstruktioner kan också minska den tid och det arbete som behövs för båtens underhåll. Finländska Vendia Woods har tagit fram bordläggningsplankan Vendia, som har presenterats även i utländska facktidskrifter. Medan vanlig plywood tillverkas av svarvad faner har Vendia-plankan limmats av knivskuren faner och dess utsida följer träets fibrer på längden. I Vendia-plankan kombineras å ena sidan plywoodens användbarhet och jämna kvalitet, å andra sidan utseendet hos massivt trä.

Klinkbyggda båtar byggs i viss mån i hobbysyfte för eget bruk. Avgörande för traditionens framtid är dock att professionella båtbyggare hittar tillräckligt med kunder som är intresserade av att beställa handgjorda och måttbeställda träbåtar.

Tillsammans med övriga nordiska länder Finland nominerad nordiska klinkbåtstraditioner till Unescos representiva lista över mänsklighetens immateriella kulturarv, och det godkändes till listan i 2021. Totalt 19 finländska organisationer stöds nomineringen. Inskriptionen av klinkbåtstradition var den första som har gjorts i samarbete med alla nordiska länder. Syftet med inskriptionen är att skydda klinkerbåtstraditionen processerna för att trygga den.

Aktör som står bakom förslaget

Organisationer

Airisto Segelsällskap r.f.

Bosund båt-, fiske- och jaktmuseum r.f.

Gip-Jiippi (Yhteenliittymä)

Houtskär Allmogebåtsförening r.f.

Houtskär Båtklubb r.f.

Houtskär Kulturgille r.f.

Iniö Båtklubb r.f.

Kirkkonummen Perinneveneyhdistys St. Nikolaus.ry.

Klassiska Båtar r.f.

Korpo Hembygdsförening r.f.

Korpo Sjöfarare r.f.

Kotkan Pursiseura ry - Kotka segelsällskap r.f.

Kuopion Puuveneveistäjät ry

Kustavin Perinnevenepurjehtijat ry

MYS (Mahogany Yachting Society)

Puuveneveistäjät ry.

Raumanmeren puuveneilijät

Suomenlahden Puuveneilijät ry

Turunmaan Perinneveneyhdistys ry.

Östnylands Allmogebåtsförening r.f.


Museer och institutioner

Forum Marinum

Finlands Nationalmuseum / Finlands sjöhistoriska museum

Kvarkens Båtmuseum

Sjöhistoriska Institutionen vid Åbo Akademi

Skärgårdsmuseet (Rönnäs, Loviisa)


Båtbyggare

Mikael Holmström, Marko Nikula, Eero Ranta, Petter Mellberg, Joel Simberg, Jukka Salo, Jukka Viinikainen, Lennart Söderlund, Jan Backman, Veijo Sorvali, Jari Vanhatalo, Erkki Lönnqvist, Allan Savolainen, Riku Nylund

Experter

Esko Mattsson, Harro Koskinen, Bosse Mellberg, Markku Jussila, Kari Herhi, Juha Herranen, Sami Uotinen, Stefan Hellström, Leo Skogström, Tero Lehti, Tuomas Nuotio, Rabbe Smedlund, Visa Roine, Timo Back, Henry Forssell

Källor och länkar till andra informationskällor

Nätsidor

Bransskär - saaristosäätiö

Houtskär allmogeseglare

Houtskärs båtklubb

Jakobstads båtvarv

Miilu-Boats

Museovirasto: Kaustislainen viulunsoitto ja pohjoismainen limisaumaveneperinne ehdolla Unescon aineettoman kulttuuriperinnön luetteloon

Puuvene.net -keskustelufoorumi

Puuveneveistäjät ry

Vallilan veneveistämö

Vendia Woods

Veneveistäjä Marko Nikula

Yle Uutiset 25.8.2016: Limisaumainen puuvene halutaan talteen Unescon listalle - "Ei laiteta vitriiniin"


Litteratur

Broch, Ole-Jacob 1997. Puuvene - limisauma, tasasauma, ristiinlaminointi, korjaukset ja huolto. Helsinki: Opetushallitus.

Chapelle, Howard 1969. Boatbuilding - a complete handbook of wooden boat construction. New York: W.W.Norton Company.

Föreningen Sveriges Sjöfartsmuseum i Stockholm 1999. Människor och båtar i Norden. Sjöhistorisk årsbok 1998-1999. Borås: Centraltryckeriet Åke Svenson AB.

Klippi, Yrjö & Aromaa, Juha & Klippi, Pyry 2015. Puuvene Suomessa. Helsinki: ReadMe.fi.

Perälä, Osmo 2011. Puuvene – veistäminen, kunnostaminen, perinne. Hämeenlinna: Kariston Kirjapaino Oy.

Pälviranta, Edgar 1997. Veneenrakennuksen oppikirja – lauta- ja rimarakenteiset U-pohjaiset soutu- ja perämoottoriveneet. Helsinki: Opetushallitus.

Rovamo, Pertti & Lintunen, Martti 1995. Suomalainen puuvene. Porvoo: WSOY.

Rössel, Greg 2000. Building small boats. North Brooksville: WoodenBoat Publications.

Simmons, Walter, J. 1980. Lapstrake Boatbuilding. Camden: International Marine Publishing Company.


Lära dig bygga klinkbyggda båtar

Etelä-Kymenlaakson ammattiopisto, Hamina

Eurajoen kristillinen opisto, Eurajoki

Savon ammatti- ja aikuisopisto, Kuopio

Turun ammattiopistosäätiö, Turku

Yrkesinstitut Livia

Kurser anordnas över hela landet av arbetar- och medborgarinstitut