Konsten att tillverka en korsnäströja
| Konsten att tillverka en korsnäströja | ||||
|---|---|---|---|---|
| Med i nationella förteckningen | ||||
|
Utövare och folk som känner till traditionen
Korsnäströjan är relativt känd bland handarbetsintresserade personer både i Finland och internationellt. Tröjan har blivit en del av Korsnäs kommunens profil, men Korsnäs hembygdsförening har tagit ansvaret för att bevara traditionen och konsten att tillverka tröjor. I hembygdsförening verkar mästare, som kan tillverka tröjor och föra konsten vidare.
Tillverkningsprocessen, dekorativt klädesplagg och historien bakom tröjan intresserar människor. Många hantverksmänniskor vill lära sig konsten att tillverka tröjor och deltar kurser eller lär sig konsten via böcker. Korsnäs Hembygdsförening ansvarar också för Korsnäs hembygdsmuseums verksamhet, där tröjorna är tilltalande utställda.
Österbottens hantverk rf och arbetar- och medborgarinstituten i regionen har ordnat kurser i tillverkning av Korsnäströjor. Österbottens hantverk har ordnat internationella seminarier om stickningskultur och gett ut ett antal böcker om tröjor och flerfärgsvirkning. Korsnäströjan har varit föremål för diskussion vid många tillställningar då handarbete och stickning har varit tema. Bilder och mönster har publicerats i böcker och tidningar t.ex. i Amerika och Japan.
Utövande av traditionen
Enstaka hantverksintresserade människor tillverkar korsnäströjor åt sig själva och några tillverkar dem också på beställning. Tröjorna virkas och stickas av yllegarn. Karakteristiskt är de rika mönstren och färgerna samt kombinationen av stickning och virkning i samma tröja. Nuförtiden är tröjorna kopior av äldre men tillverkade av dagens något annorlunda yllegarner. Tröjorna har också blivit bekvämare och man kan se på dem om åtsittande eller rymligare kläder är i modet vid tidpunkten för tillverkningen. Traditionella tröjor har också fungerat som idékälla för nya produkter.
Traditionens bakgrund och historia
Med Korsnäströjan avses en ylletröja som utvecklades under senare hälften av 1800-talet i Korsnäs i Svenska Österbotten. De traditionella ylletröjorna i Korsnäs var tidigare helt stickade, men sedan virkningen blivit mera allmän utvecklade någon kunnig hantverksmänniska Korsnäströjan. Tröjan blev snabbt omtyckt och man började kopiera den. Men tillverkarna gjorde egna små ändringar. Kunskapen att tillverka Korsnäströjor har bevarats över 150 år ända till våra dagar. Man lyckades kombinera en traditionell stickad tröja med modenyheten, virkning. Tröjan blev trevlig och dekorativ. Man har betonat Korsnäströjans skönhet under hela dess historia. Sällan nämns tröjans värmande egenskaper och andra användningsegenskaper. Vad man främst lägger märke till är tröjans färger, dekorationer och unika utseende. Korsnäströjan kan anses representera toppen av dekorativa traditionella ylletröjor. Särskilt hantverkare noterar tröjans intressanta och utmanande tillverkningsprocess. Tillverkarens färdigheter betonas, eftersom alla inte kan tillverka Korsnäströjor.
Korsnäströjan har blivit en symbol för Korsnäs, finlandssvenskheten och finskheten beroende på från vilken perspektiv man betraktar saken. Korsnäströjornas symbolvärde har påverkats av tröjornas egna fysiska egenskaper men även av den publicitet de fått via användare, undersökningar, publikationer och kursverksamhet. Konstnären och folklivsforskaren Arvid Liljelund avbildade på 1880-talet korsnäströjan i tre olika målningar. Man kunde nästan rekonstruera tröjorna efter målningarna. Studenter samlade folkliga föremål på 1880-talet. I Theodor Schvindts katalog nämns två korsnäströjor. Tröjan hade en viktig plats under 1920- och 1930-talets etnologiska forskningsresor i Österbotten.
Den första tillverkaren av Korsnäströjan känner man inte till, men i byarna fanns mästare, som tillverkade tröjor på beställning. Mästaren kom vanligen hem till gårdarna och tillverkade tröjorna där. Många lärde sig konsten att tillverka Korsnäströjor genom att hjälpa en mästare. Korsnäströjan har huvudsakligen använts av män som helg-, kyrko- och festkläder. I de mest välbärgade gårdarna kunde också kvinnorna bära Korsnäströja. Det fanns även tröjor för barn. Tröjorna har getts som gåva till respekterade personer såsom präster och lärare samt tjänat som fästmansgåvor. Korsnäströjor används också nuförtiden ofta i stället för en folkdräkt speciellt av män vid olika festliga tillfällen. Idag används Korsnäströjan mera av kvinnor än män och den används också som andra stickade tröjor på fritiden eller i jobbet. Korsnäströjor har behandlats i akademiska avhandlingar och i flera inhemska och internationella publikationer. Korsnäs kommun har använt teman i annonser. Korsnäströjor finns på Finlands Nationalmuseum, Österbottens museums i Vasa, Brages dräktmuseum i Helsingfors, Nordiska museet i Stockholm och i privata samlingar.
Korsnäs hembygdsföreningen har gett ut en bok skriven av Gretel Dahlberg. I sin bok berättar hon om tillverkarna av Korsnäströjor, mästarna, samt om olika mönster, hur de spritts och om själva tillverkningen av tröjorna. Korsnäströjor har behandlats i akademiska avhandlingar och i flera inhemska och internationella publikationer. Korsnäs kommun har använt teman i annonser. Korsnäströjor finns på Finlands Nationalmuseum, Österbottens museums i Vasa, Brages dräktmuseum i Helsingfors, Nordiska museet i Stockholm och i privata samlingar.
Förmedlande av traditionen
Korsnäströjornas historia går vidare tack vare kunniga hantverkare, kursverksamhet, publikationer samt utställningar. Kurser hålls närmast i Österbotten men man har lärt ut konsten också i Amerika. Korsnäströjan har varit ett ämne i många sticknings- och folkdräktsevenemang i Norden. Korsnäs Hembygdsförening, Österbottens hantverk och enstaka forskare har publicerat böcker. Tröjor finns i många museer och samlingar. I Korsnäs hembygdsmuseum har tröjan fått huvudrollen och Korsnäs kommun använder den i kommunikation.
Traditionens framtid
Intresset för Korsnäströjor och tillverkningen av dem bevaras också i framtiden bland hantverksintresserade personer och det finns också personer som är intresserade av att beställa tröjor. Man tillverkar kopior av museitröjor, men tröjor ger också idéer för nya produkter.
Aktör som står bakom förslaget
Källor och länkar till andra informationskällor
Dahl, Hjördis 1934. Textilslöjd i Korsnäs. I Folkloristiska och etnografiska studier V. Skrifter utgivna av Svenska Litteratursällskapet i Finland, 147-172.
Dahl, Hjördis 1987. Högsäng och klädbod: Ur svenskbygdernas textilhistoria. Helsingfors: Svenska litteratursällskapet i Finland.
Dahlberg, Gretel 1987. Korsnäströjor för och nu. Korsnäs: Korsnäs hembygdsförening.
Heikel, Yngvar 1934. Dräckskicket i Korsnäs. I Folkloristiska och etnografiska studier V. Skrifter utgivna av Svenska Litteratursällskapet i Finland, 15-146.
Luutonen, Marketta 1997. Kansanomainen tuote merkityksenkantajana. Tutkimus suomalaisesta villapaidasta. Helsinki: Akatiimi.
Luutonen, Marketta & Bäckman, Anna-Maija & Bäckman, Gunnar 2003. Färg och flärd med virkat. Vaasa: Österbottens hantverk rf.
Luutonen, Marketta, Bäckman Anna-Maija ja Bäckman Gunnar. 2016. Lankapaitoja ja muita asusteita. Helsinki; Maahenki.