Levande julkalender i Kottby

From Elävä perintö -wiki
Jump to navigation Jump to search
Levande julkalender i Kottby
Plats Helsingfors, Nyland
Ämnesord jul, kalender, tradition, hela familijens evenemang, olika kulturformer, social gemeneskap, hemtrakt, lekar

Utövare och folk som känner till traditionen

Julkalendern och luckorna år 2016. Temat Olympiaden och 118 flaggor från hela världen och fredsduvor. Bild: Tintti Karppinen och Risu Karppinen.

Kottbys levande julkalender intresserar alla – utan att lockas med karameller – och inspirerar till  läsning, sång, lek och till att lära känna stadsdelen och dess invånare. Paraplyorganisation är Kottby-Sällskapet - Käpylä-Seura ry. Evenemanget är öppet för alla, och varje år bjuder man in i stadsdelen verksamma organisationer att delta med egna evenemang under december. Enda kravet är att evenemangen ska försiggå i Kottby och vara gratis och öppna för alla.

Varje år deltar både kommunala och privata aktörer, organisationer och invånare. Kottby bibliotek är den viktigaste samarbetspartnern; i bibliotekets aula ställer man den 1 december upp en stor julkalender med 24 luckor. Kalenderns tema varierar från år till år. Dessutom finns på väggen information om alla händelser i anknytning till kalendern (liksom också i lokalbladet Käpylä, Käpylä-Lehti, på Kottby - Sällskapets webbsajt och på Facebook).

År 2019 deltog till exempel förutom de ovan nämnda organisationerna även Kottby biblioteksföreningen, scouterna, församlingen, Lions-Club, Käpyrinne ry, Kottby musikinstitut, ENTER ry, Ilves-teatern, Helsingfors stads lekpark Kimmo, Karjalan liitto ry (Karelen förbundet), Käpylän Tiernapojat (Kottby Stjärngossar), Forsby servicecentral, Kottby finska grundskolas kör, Kottby Finsk-Ryska föreningen Druzhba, Kottby lågstadieskola, Käpylän seudun ympäristöryhmä (Kottbynejdens miljögrupp) och Käpyrinteen Vantterat ry. Både kottbybor och folk från andra stadsdelar är välkomna till biblioteket kl. 18 för att delta i lyktceremonin och det därpå följande öppnandet av julkalenderns lucka för dagen. Även förbipasserande och biblioteksbesökare som inte tidigare vetat om traditionen deltar ofta. Somliga kommer på nytt under följande dagar med barn, familjemedlemmar eller vänner med koppling till Kottby.

Utövande av traditionen

Kottby levande julkalender innebär att man dagligen öppnar en julkalenderlucka och tänder lyktorna kl. 18 på Kottby biblioteks trappa. Julkalendern omfattar också evenemang som ordnas runt om i Kottby och som är öppnas för alla. Alla evenemang är gratis och tiotals personer i olika åldrar deltar i dem dagligen.

Återanvändningslek i samband med att lucka 22 öppnas, 2018. Bild: Tintti Karppinen och Risu Karppinen.

På bibliotekets trappa placeras varje kväll 24 lyktor, av dem tänds lika många som dagens datum. Därefter sjunger man Lyhtylaulu (’Sången om lyktorna’, finsk text av Tintti Karppinen till trad. melodin i sång: Yksi pieni elefantti marssi näin.../En liten elefant marscherade...). Den första december sjunger man ”Yksi pieni kynttilä nyt palaa näin / ja kalenteriviestiä vie eteenpäin. / Ilta illan jälkeen tätä jatketaan / aattoon asti, tulkaa mukaan kaikki vaan! (”Ett litet ljus det brinner så klart, / och julen närmar sig med väldig fart, / kväll efter kväll kom alla med, / fram till julafton då vi alla sitter ned!) Den andra december sjunger man ”Två små ljus de...” och så vidare fram till den adertonde december då man för stavningens skull stryker ordet små: ”Aderton ljus de brinner... och så vidare ända fram till julafton. Därefter lottas en person ut som öppnar dagens lucka och läser högt – vid behov med hjälp av en vuxen – texten som står på insidan och sen får ta luckan med sig hem. Texten består ofta av en dikt eller (jul)sång som man läser eller sjunger tillsammans. Underst står alltid skrivet för hand: ”En glad väntan på julen! önskar Kottbytomtarna”.

Själva julkalendern fästs vid glasväggen i bibliotekets sida så att den hålls hel och luckorna på andra sidan vetter mot hallen. Efter julafton står kalendern kvar till ”tjugondag Knut när julen körs ut” dvs. den 13 januari. Varje år väljs ett tema som julkalendern kretsar kring.

År 2019 var temat julens alfabet. I vitrinen samlades en utställning av gamla alfabet, bokstavsklossar och andra leksaker med anknytning till temat. Själva kalendern var en bild av biblioteket och de 24 lyktor som år efter år tänds på bibliotekets trappa. På bilden fanns även en stor julgran prydd med prydnadsbollar, var och en med en bokstav på. Två tuppar iklädda tomtemössor visade med kartpinnar på ett blädderblock med en bild av en julgran. På julkalenderns luckor fanns en bokstav (A-Ö) eller ibland två. Till exempel bokstaven I stod för nummer 6 för att hedra självständighetsdagen (Itsenäisyyspäivä = 6.12.), på lucka 13 bokstaven L för Luciadagen och A för nummer 24 enligt afton (aatto). Luckans bokstav var på insidan betonad i fet stil i rött på texten av  en ramsa, lek eller sång. Den första luckan hade bokstaven K och en ramsa: "Kivaa on leikkkirjaimilla! / Koko laiva on lastattu K-alkuisilla, / koska ekaan luukkuun valitsimme Koon, / kun kokoonnumme Käpylän kirjastoon. / Käpylä-Seura näin Kalenterin avaa / kaikki vuorollaan siitä aakkosia tavaa!”  (Kul att leka med bokstäver / Skeppet är lastat med ord som börjar med K...)

På femte luckan var bokstäverna  V och W och på insidan igen en ramsa på finska: Viidennen luukun voi arvata: / Veellä saa veneen nyt lastata. / V on myös numero roomalainen /viksuthan hoksasi heti sen. /Wanhoja wiisuja veisataan / vuodesta toiseen, aina vaan. / Vaikka ei sanoja muistuisi mieleen, / väärätkin versiot tarttuu kieleen! / Värssyjä uusia keksiä saa / ja väännökset välillä naurattaa! / Vastausten pitää alkaa nyt veellä. / Valitse siis viisaasti, vaikka viiveellä / valtioita? eläimiä? kaupunkeja? kukkia?  Viiden joukkoon ei kuulu joulupukkia". (Den femte luckan gissade du ju, med ord på V ska båten lastas nu...)

På programmet står varje år en återanvändningslek som presenteras så här: ”Julklappar delas ut till dig med en gåva och utan gåva! Ta med en leksak, bok eller dyl. som kan bytas ut. Eller kom utan – klapparna räcker till alla!” Tintti Karppinen har hittat på leken för Kottbynejden miljögrupps  julkalenderkvällar. Klapparna läggs i genomskinliga plastpåsar på marken eller golvet i en ring med cirka 50 cm mellanrum. Deltagarna går runt ringen hållande varandra i händerna och sjunger sången Kierrätysleikkilaulu (Återvinningssången), finsk text av Tintti Karppinen till trad. melodin Morsgrisar är vi allihopa: "Kierrätyslahjoja on tässä / pukinkonttiin pyrkimässä! / Tonttuja niitä etsimässä, / ilomielin tässä! / Sinä ja minä, sinä ja minä!"  (Återanvändningsklapparna finns många, /  du kan plocka dem och sjunga  / Tomtarna letar efter dem ju  / och kan gärna ta nu! / Jag med och du med.)

När man sjunger ”tässä” (ta nu!) stannar alla och sjunger den sista raden och pekar turvis på den som står bredvid och på sig själv. Var och en får  - om man vill - ta den klapp man stannat vid. Leken fortsätter tills alla klapparna är slut eller ingen längre vill ha dem. Om deltagarna är många och få gåvor, får var och en ta bara en gåva.

Traditionens bakgrund och historia

Insidan av kalenderns lucka 14, år 2017; Poesilandet Bild: Tintti Karppinen och Risu Karppinen.

Jaana Hallamaa hämtade idén från Centraleuropa, och Tapanila - Seura  - Mosabacka Förening ordnade 2007 ett adventevenemang som Mosabacka Levande adventskalender. Kottbybon Pirkko Alho läste 2009 om evenemanget och en arbetsgrupp grundades för att skapa en egen särpräglad levande julkalender för Kottby. Kottby Sällskapet har sedan 2010 haft ansvaret för organiserandet av julkalendern. Flera aktörer och invånare i området medverkar. Programmet planeras på hösten och alla i Kottby verksamma aktör och invånare får anmäla sig, förutsatt att evenemanget är gratis och öppet för alla. Programmet publiceras i biblioteket, i lokalbladet Käpylä - Lehti, på Kottby Sällskapets websajt och Facebook. Under de första åren fördes lyktorna till olika platser i Kottby där arrangörerna ordnade evenemang, men sedan 2012 har alla lyktor funnits vid biblioteket.

Själv väggkalenderns tema varierar. År 2014 gjordes bekantskap med platsernas historia. Kalenderbilden var en förstoring av Kottbyspelets (ÓTintti Karppinen 2004) karta. Bakom luckorna fanns bilder och berättelser om människor, byggnader och andra objekt i det området som luckan täckte. På Himmelsberget fanns lucka 6 och på berget firas de facto självständighetsdagens flaggfest alltid klockan 9. den 6. december. I luckan över Untamovägen 7 fanns en berättelse om och ett fotografi på gårdens barn från 1945. På bilden kunde man urskilja de fint klädda krigsbarnen som precis återvänt från Sverige till Finland. Tack vare Marjut Jousi fanns det också roliga historier om husens boende och grannhjälpen på Hemstigen.

2015 firades både Bokens År, utlyst av Läscentret, och 90-årsjubileet för den av kottbyborna älskade ettans spårvagn. Kalenderbilden bestod av en spårvagn med julsånger och tomtar i fönstren. Bakom lucka 24 avslöjades att spårvagnsföraren var Julgubbe och i samband med att luckan öppnades sjöngs alla sångerna i fönstren. På luckorna fanns pärmbilder av böcker och bakom luckorna en dikt eller annan text. Redan den första luckan förverkligade idén om att locka barn att läsa då en liten flicka efter att ha lyssnat på dikten sade: ”Pappa nu går vi och lånar den där boken!”

2016 hölls olympiaden i Rio de Janeiro och temat stod klart – i Kottby fanns i tiden den legendariska biografen Rio. I samma lokal verkar nu teater Ilves som också medverkar i kalendern. Genom att slå ihop Sovjetunionen med Ryssland och Syd- och Nordkorea fick man alla deltagarländer att rymmas bakom 24 luckor. I nummer 21 fanns dikter av Aale Tynni som vann guld i OS i London 1948, i litteratur/lyrik. I Helsingforsluckan nummer 24 nämndes bland annat arkitekten Lindegren, som planerade det så kallade Ormhuset i Kottby - dess restaurationsarbeten belönades 2019! Han planerade också tillsammans med Toivo Jäntti Helsingfors olympiastadion och vann guld i London OS 1948, i arkitektur/stadsplanering.

Kottby stjärngossar år 2013. På bilden syns en tillfällig vägskylt: Tiernapojankatu! (Stjärngossegatan!)

Temat för 2017 var naturligtvis Finland 100 år och i bibliotekets vitrin fanns 100 blåvita handgjorda tomtar som tillsammans med före detta kottbybon Olavi Heikkiläs (87 år) skickligt utförda och humoristiska stenskulpturer framförde sina lyckönskningar till Finland. Efter julen såldes alla tomtarna för självvalt pris till förmån för Unicefs kampanj för nödställda barn i krigets Syrien. Kalenderbilden var en förstorad karta ur den populära finska barnboken Tatun ja Patun Suomi samt tomtar, landskapsdjur och landskapsväxter. Varje lucka var ett landskap och eftersom landskapen bara är 19 lade man till även östra Nyland och fyra nya, fiktiva: Runland, Sagoland, Sångland och Julland. Bakom varje lucka, även de fiktiva, fanns orden till landskapssångerna, landskapens huvudstäder och vapen, djur och växter samt traditionella maträtter. Till exempel Runlands huvudstad hette Kalevala och dess vapen var en femsträngad kantele, dess landskapsdjur pegasen, dess landskapsväxten sananjalka (Pteridium aquilinum, finskt namn betyder ’ordfoten’) och dess traditionella maträtt bland annat den saftiga rimoxen. Sagolandets landskapssång var naturligtvis Unto Mononens tango med samma namn. Bakom varje lucka fanns bilder med anknytning till uppgifterna. Alla landskapssånger hade tagits med – i Ålands lucka hade man för säkerhets skull även tagit med Oolannin sota (Ålands krig) som ljöd mäktigt och roade de unga deltagarna.

2018 var temat Alla möjliga tomtar, och på kalenderbilden fästes fotografier på olika händelser i Kottby – bibliotekskvällar, födelsedagsturen med ettans spårvagn och julkalenderevenemang. Med bildbehandling fick alla en tomteluva på huvudet och av ingen frågade man om lov att få lägga upp bilden på kalendern. Varje kväll när en lucka öppnades konstaterade man därför på skoj: ”vi träffas i tingsrätten” om någon alltså skulle ha velat väcka åtal för att hens bild utan lov hade publicerats. Inga åtal väcktes.

Förmedlande av traditionen

Evenemangen som ingår i kalenderns program har blivit en viktig del av arrangörernas verksamhet. Föreningarnas och sällskapens styrelser samt nya och gamla medlemmar lägger in julkalendern i sin verksamhetsplan år efter år och ställer upp med evenemang. I början av hösten skickar Kottby-Sällskapet ut en inbjudan med en förfrågan om vad respektive arrangör har för avsikt att arrangera och var och när? Samtidigt ber man dem uppdatera kontaktuppgifterna och namnen på kontaktpersoner och inbjuda nya intresserade. Alla intresserade har möjlighet att delta i julkalenderns gemensamma program.

Kalendern 2017 med temat Finland 100 år. Bild: Tintti Karppinen och Risu Karppinen.

Julkalendern i mindre format, att hängas på väggen hemma, är ju en gammal tradition både i Finland och annorstädes. Många organisationer, till exempel scouterna och Finlands Röda Kors säljer varje år ut sin egen julkalender och säljer dem för att samla in medel för sin verksamhet. I de kommersiella versionerna finns nuförtiden även choklad eller andra godsaker i luckorna.

Idén till Kottbys levande julkalender som folktradition har av Tintti Karppinen presenterats genom föreläsningar som hon hållit runt om i världen eller i verkstäder vid kongresser och seminarier inom drama- och teaterbranschen under rubriken "Drama, Games and Cooperation". Kottby levande julkalender har fungerat som ett exempel på gemenskap och på en lekfull tradition som sammanför generationerna. Ett viktigt särdrag är att evenemangen är öppna för alla och gratis. Idén är lätt att tillämpa var som helst i världen då den fungerar överallt och på alla språk och är inte bunden till religion (om ’jul-’ersätts med någon lokal högtid) eller geografiskt läge.

I Warszawa hölls 2016 ett seminarium, Community-Powered Urban Commons, och där framhölls i ett av föredragen Trä-Kottby som ett exempel på hur man kan rädda gamla träbyggnader och upprätthålla livskraften i området. Kottby levande julkalender omnämndes i föredraget som ett exempel på gemenskap och levande kulturarv i området.

I Lissabon hölls i juli 2017 i samband med ett konstevenemang för att sammanföra olika generationer Teatro Chapitôs seminarium ”Arts and Inter-Generational Work” och där presenterades Kottby julkalender  -tradition och 2016 med olympiskt tema som ett case på engelska med Powerpoint.

Kottby firar 2020 sitt 100-årsjubileum som bostadsområde  - Helsingfors stadsfullmäktige undertecknade den 6 april 1920 ett avtal om att området ska bebyggas. Då kommer Kottbys levande julkalender att förverkligas i större format än tidigare. Redan under planeringsskedet kommer man att bjuda in skolklasser för att tillsammans förverkliga idéer. På själva kalendern och i alla arrangörers evenemang kommer man att lyfta fram jubileumsåret även under perioden januari–november. Kalendern kommer att fokusera på de senaste hundra årens (kultur)historia och i synnerhet på hur traditionerna lever vidare från generation till generation också i framtiden. Under december-evenemangen delar man jultraditioner och -erfarenheter mellan olika åldersgrupper – bland annat lekar, berättelser, maträtter och dekorationer.

Traditionens framtid

Kottby stjärngossar år 2019 redan 16:e gången på Pohjolagatan. Bild: Risu Karppinen.

Framtiden för Kottby levande julkalender är garanterat tryggad då ett stort antal arrangörer och deltagare i olika åldrar deltar i programmet varje år. Det finns en uppenbar vilja att fira julen på många olika sätt, varför de mångsidiga evenemangen kommer att behålla sin dragningskraft. Vid sidan av alla tidsfördriv som erbjuds av tekniken har människor i alla åldrar ett uppenbart behov att träffas även fysiskt för att sjunga, leka, höra berättelser, tillreda mat, pyssla, lära sig jul- och andra traditioner och skapa nya.

Det har känts fint att konstatera att idén har väckt intresse särskilt bland lärare och andra pedagoger och även i andra delar av världen. Idén är lätt att tillämpa på respektive lands traditionella högtider då den ju inte nödvändigtvis måste vara knuten till den kristna julen. Därför ingår inte heller ordet advent i namnet. Fördelen ’Jul-’ kan ju enkelt ersättas med någon lokal högtid. Inför vilken  som helst högtid kan man göra en kalender på till exempel 5–31 dagar som både betonar värdet av själva högtiden eller evenemanget och gör väntan på högtiden till en egen lekfull serie av evenemang.

Alla är välkomna att delta i Kottby levande kalender oberoende av ålder, kulturbakgrund, språk, politiska eller religiösa övertygelser eller andra värderingar. Det är svårt att tänka sig att människor inte längre skulle vilja träffa varandra på olika avgiftsfria evenemang avsedda för alla åldrar eller att en så här stor arrangörsgrupp skulle sluta arrangera dessa populära och redan traditionella december-evenemang.

I Kottby Sällskapet är engagemanget starkt för att fortsätta som paraplyorganisation för den Levande Julkalendern, dvs. för att årligen samla in alla aktörer i området för att ordna detta mångsidiga och traditionella evenemang som även intresserar personer som bor i andra områden. I synnerhet det stora antalet konserter och stjärngossetåget som fyller hela Pohjolagatan lockar alltid hundratals åskådare.

Aktör som står bakom förslaget

Käpylä-Seura ry

Kottby bibliotek

Käpylän Klubi

Kottby biblioteksförening

Käpylän Tiernapojat

Lions Club Helsingfors/Käpylä

Kottby musikinstitut

Käpyrinne ry

Forsby servicecentral

Åggelby församling

Käpylän Venäjä -seura Druzhba ry  

Karelska Förbundet

Kottby lågstadieskola

Kullervo-kuoro ry 

Sånggruppen Merry Ladies

ILVES-TEATTERI ry

Helsingfors stads lekpark Kimmo

Käpylän seudun ympäristöryhmä

KÄPYNET

Kuksat ry (Kottby scoutkår)

Källor och länkar till andra informationskällor

Käpylä-tidningar 9/2019, 10/2019 och november & december/2009-2018

"Oulunkyläinen" november/2016