Midsommarstångstraditionen
| Midsommarstångstraditionen | ||||
|---|---|---|---|---|
|
.jpg)
Utövare och folk som känner till traditionen
Midsommarstångstraditionen tillhör skärgårds- och kusttraktens byar. Även idag är det vanligen inom byarna som underhållet, klädandet och resandet av stången organiseras. I vissa fall kan det vara lokala kulturföreningar, byalag eller t.o.m. lokala företagare som reser stängerna. Ofta är skötandet och underhållet av vissa delar av stången förknippat med vissa hemman i byn. Under senare tider har, på grund av minskningen av stadigt boende och ökningen av sommargäster, även sommarboenden engagerats i ökande grad. Själv resandet av stången lockar ofta stora skaror av åskådare.
Utövande av traditionen
Byar eller platser som håller midsommarstång brukar hålla den rest året runt. Stängerna tas vanligen ner ca. en vecka före midsommar för att de olika delarna ska underhållas. Under midsommaraftonen kläs stången gemensamt med bl.a. lövmönster, blomkransar, brudstänger (små granar) och flaggspel innan stången vid en bestämd tid reses. Ofta ingår en tävlingsanda olika byar emellan. Tävlandet gäller bl.a. vem som reser sin stång först, vem har den längsta stången och finurlighet och kreativitet i tekniska lösningar kring stången och resandet av den. Varje by har sina egna traditioner och varianter om hur stången dekoreras, men också de ändrar med tiden.
Traditionens bakgrund och historia
Det är okänt hur långt tillbaka i tiden midsommarstångstraditionen i den svenska skärgården går. Traditionen har haft upp- och nedgångar och upplevt flere renässanser. Den har dokumenterats på flere håll under 1800-talets andra hälft. Traditionen är antagligen besläktad med andra traditioner av att resa träd och stänger vid festliga tillfällen, t.ex. brudportar och namnsdagsgranar. Midsommarstänger reses även i vissa finskspråkiga kust- och skärgårdsbygder, men antas ha spridit sig dit från svenskbygder. Det är känt att midsommarstängernas form och även plats kan ha ändrat genom tiden. Till exempel i Iniö brukade stängerna i början av 1900-talet utformas som portar över byvägarna, men har se-nare förändrats till enkla stänger på höga berg och klippor. Ett nyare skikt i traditionen är midsommarstänger som reses vid allmänna sevärdheter eller ser-viceplatser
Förmedlande av traditionen
Traditionen och kunnandet förs vidare genom upprepat deltagande år efter år. Deltagande i själva uppförandet av stången förmedlar traditionen till en viss del, antagande av ansvarsposter vid skötseln av stången förmedlar kunskap i högre grad. Vanligen utnämns en som har ansvar för hela stångprocessen, som kan få olika hederstitlar som ”stångråd” eller ”boss”. Då en större grupp ansvarar för helheten, är det lättare att överföra kunskap åt enskilda nya medlemmar. Man kunde säga att traditionen förmedlas via själva midsommarstången.
Traditionens framtid
Midsommarstångstraditionen är mycket livskraftig på vissa orter, där den till och med sprider sig.
Aktör som står bakom förslaget
Keistiö byalag rf
Egentliga Finlands landskapsmuseum
Källor och länkar till andra informationskällor
Mårtensson Bernt. Midsommarstänger i Houtskär under 100 år. 2007.