Miniatyr- eller figurspelhobbyn

Elävän perinnön wikiluettelosta
Miniatyr- eller figurspelhobbyn
Med i nationella förteckningen
Plats Finland
Ämnesord

Utövare och folk som känner till traditionen

Fotograf: Mika Joensuu

I Finland finns det tusentals entusiaster som spelar miniatyrspel, även kallade figurspel. På grund av hobbyns natur är det dock omöjligt att exakt uppskatta antalet. Utövarna är mångfacetterat när det gäller deras bakgrund: en del har precis börjat, andra har hållit på i årtionden och vissa återvänder till sin barndoms- eller ungdomshobby i vuxen ålder. Till och med nästa generation har gått med i denna tradition. Miniatyrspelshobbyn omfattar många olika områden och kan utövas på flera sätt. Hobbyn involverar starkt gemensamt skapande och social interaktion. Även om skapandet och målandet av figurer kan göras ensam har digitala plattformar (webbplatser, sociala medier, streamingtjänster) ökat gemensamt skapande också inom dessa områden.

I många städer finns olika hobbygrupper och -gemenskaper, som kan variera från några få informella spelgrupper till större registrerade föreningar med tiotals eller hundratals medlemmar. Förutom spelgrupper och hobbyklubbar finns det också många grupper och gemenskaper online. Några av dessa har skapats som kommunikationskanaler för hobbyutövare i närheten medan andra fungerar som nationella plattformar som stödjer hobbyn. Entusiasterna kan vara medlemmar i flera olika grupper samtidigt, där de delar bilder av sina målade figurer eller miniatyrer, diskuterar hobbyn, letar efter spelpartners eller köper och säljer hobbymaterial. Förutom de finska grupperna är många entusiaster också medlemmar i internationella grupper. Inom denna kultur finns olika undergrupper, där det kan finnas olika fokus, såsom målande, spelande eller tema (historia, sci-fi, fantasy). Trots dessa variationer är den gemensamma nämnaren för dessa entusiaster eller undergrupper intresset för miniatyrspelhobbyn .

Utövande av traditionen

Miniatyrspel (även kallade figurspel) är en mångsidig hobby. Hobbyn inkluderar att bygga och måla spelkaraktärer och samla på dem, spela med figurerna, lära känna spelens bakgrundshistorier och världar samt olika typer av planering, såsom att skapa en egen armé och skriva dess bakgrundshistorier. En del hobbyister fokuserar enbart på att bygga och måla, medan andra enbart fokuserar på spelande, men oftast inkluderar hobbyn flera av de nämnda områdena. Som namnet antyder är miniatyrer små modellfigurer. Termen ”figu” (i det finska ordet ”figupeli”) är en förkortning av ordet ”figur'”, vilket hänvisar till karaktärer. Till skillnad från den traditionella modellbyggarhobbyn, fungerar figurerna även som spelredskap. De används för att spela olika stridsspel som kan utspela sig antingen i historiska, framtida eller olika fantasivärldar. Många rollspelare använder figurerna när de spelar bordsrollspel. Figurspelshobbyn kombinerar olika delar av flera intressen: traditionellt modellbyggande och hantverksskicklighet, bräd- eller rollspelsliknande spelande samt science fiction, fantasy eller historia. Vanligtvis monteras miniatyrfigurerna själva från färdiga delar. Idag är figurerna huvudsakligen tillverkade av plast, men beroende på tillverkaren kan de också vara gjorda av metall eller harts. Med 3D-printrar är det möjligt att skriva ut figurer. Vissa hobbyister kanske också skulpterar figurer själva med modelleringsmassor eller 3D-modelleringsprogram.

Fotograf: Juha Nieminen

Figurpaket innehåller vanligtvis instruktioner för att montera figurerna. Men det finns inget som hindrar att figurerna modifieras, eller konverteras. I sin enklaste form kan det handla om att byta ut en del mot en annan. Vissa hobbyister anser att konvertering är den mest intressanta delen av hobbyn och kan sammanfoga delar från flera olika figurer till en unik figur.

Efter att figurerna har byggts, målas de vanligtvis. Det är inte nödvändigt för själva spelandet, men hobbyn är visuellt betonad från början. Målningsstilarna varierar. Vanligtvis målas figurerna med pensel och akrylfärger specifikt avsedda för figurer. Förutom att lära sig själv är en del av kulturen att få råd från andra hobbyister, antingen genom att arbeta tillsammans, fråga på nätet och läsa eller genom handledningsvideor. Att förmedla ens egen kunskap och dela råd är också en del av hobbyn. Inte alla miniatyrer är avsedda för spelbruk. En del hobbyister målar till exempel dioramor eller byster, vilka kan jämföras med dekorativa föremål eller konstföremål. Inte heller intresserar sig alla hobbyister för att måla. Vissa kanske lämnar figurerna omålade, eller får dem målade mot betalning. Dessutom säljs vissa figurer färdigmålade i vissa spel. Men vissa hobbyister målar även dessa figurer för att de ska se ut på det sätt de föredrar.

Miniatyrerna finns i olika skalor. Den vanligaste är i storleksordningen 28-32 mm, enligt vilken mänskliga figurer har en höjd på cirka 3 cm. Figurerna kan dock vara mindre eller större än så: de allra minsta mänskliga figurerna kan vara bara några millimeter höga. I vissa spel kan det finnas endast ett fåtal figurer, medan det i andra kan finnas hundratals eller tusentals. Spelen har sina egna regler som kan jämföras med brädspel. I miniatyrspel används ofta separat köpta eller självkonstruerade spelområden istället för ett spelbräde, vilket är en stor skillnad jämfört med brädspel. Spelplanen kan bestå av skogar, kullar, ruiner, grottor eller rymdstationer, beroende på spelets tema.

Vanligtvis handlar spelen om strider, eftersom konflikt skapar en intressant men samtidigt lättförståelig utgångspunkt. Ofta används tärningar för att avgöra stridernas utfall. Tärningar eller olika typer av kortlekar lägger till en slumpmässighet i spelen, vilket inför ett element av tur vid sidan av enbart skicklighet.

Förutom de faktiska figurspelen finns det brädspel där miniatyrer används som spelpjäser. Skillnaden gentemot de faktiska figurspelen är inte alltid tydlig. Dessutom används miniatyrer som spelkaraktärer i många rollspel. Trots det är figurspel inte rollspel, även om vissa av dem har rollspelsliknande drag, såsom karaktärsutveckling mellan eller under spelen.

Fotograf: Antti Airaksinen

Figurspelen kan spelas på olika sätt. De kan spelas som enskilda strider, men de kan också kombineras med berättande och flera spel kan kopplas ihop till kampanjer eller spelas tävlingsmässigt i ligor och turneringar. Spelevenemang är en bra möjlighet att träffa andra hobbyister och hitta nya spelkamrater.

Traditionens bakgrund och historia

De mest kända figurspelen är fantasyspelet Warhammer och sci-fi-spelet Warhammer 40000. Kring dessa spel har tusentals sidor med bakgrundshistorier skrivits, hundratals romaner författats, flera dator- och konsolspel skapats, och till och med en film har producerats. Naturligtvis finns det många andra alternativ med olika fantasy- och sci-fi-teman samt från olika historiska tidsåldrar. Spelen varierar beroende på hur mycket förberedelser, terräng eller olika figurer de kräver, vilka regler de har och hur lång tid en spelomgång tar.

Hobbyister som spelar figurspel med de kommersiella regler som finns idag har funnits i Finland sedan 1980-talet. Redan långt tidigare kunde dock miniatyrer, då kallade ”plastsoldater” eller modellfigurer, användas för krigsspel. Den här typen av figurspel har långa rötter, särskilt inom försvarsmakten och bland krigshobbyister. Till exempel finns Reijo Paulusens krigsspel från 1950-talet på Finlands Spelmuseum och i Nationalmuseet finns bland annat ett sjökrigsspel som spelats redan på 1940-talet. Hobbyn spred sig till en bredare publik under 1990- och 2000-talen, särskilt när Warhammer- och Warhammer 40000-spelen blev mycket populära bland spelentusiaster. Även om det är fråga om olika hobbyer har miniatyrer och figurspel under hela sin historia varit nära kopplade till rollspelshobbyn och rollspelarna i Finland, till exempel genom användningen av miniatyrer i Dungeons & Dragons och andra rollspel. Hobbyn har synts på olika spelevenemang sedan 1990-talet. Sedan 1994 har det årligen arrangerade rollspelsevenemanget Ropecon inkluderat mycket innehåll relaterat till figurspelande, såsom speltävlingar, målningsverkstäder och -tävlingar samt föreläsningar. Inom hobbyn arrangeras olika tävlingar för målning och spelande både i Finland och internationellt, och olika priser delas ut. Finska hobbyister har även framgångsrikt deltagit i internationella tävlingar: Tuomas Lähdeoja vann 1999 och 2001 Warhammer 40000-miniatyrspelens ”VM-turnering” i England , Grand Tournament, medan Mikael Silvanto och Miika Bergdahl har vunnit priser vid den internationella målningstävlingen Golden Daemon. Dessutom tilldelades Mika Joensuu år 2020 det internationella Warhammer Heroes-priset som erkänsla för sitt omfattande främjande av miniatyrspelshobbyn och dess användning i ungdomsarbete.

Förmedlande av traditionen

På olika håll i Finland finns olika spelgrupper och -gemenskaper, varav många är öppna även för nya hobbyutövare. I dessa hobbygrupper kan man få testa på hobbyn och samtidigt få råd om olika delar av hobbyn.

Årligen anordnas flera olika spelevenemang i Finland, där det finns program relaterat till miniatyrspelshobbyn, såsom spelturneringar, målningstävlingar och workshoppar. Målet med dessa evenemang är att erbjuda samlingsplatser för hobbyutövare, öka hobbyns kännedom och uppmuntra både nya och återvändande hobbyister.

Även i vissa bibliotek och ungdomslokaler anordnas aktiviteter relaterade till miniatyrspel eller (konst-)utställningar, hobbyklubbar och workshoppar. På grund av hobbyns mångsidighet passar den bra även för handledd verksamhet för barn och ungdomar. På större orter finns spelbutiker som säljer hobbymaterial, där man utöver att köpa figurer och tillbehör även kan få hjälp med att komma igång med hobbyn. I många spelbutiker finns möjligheten att spela träningsmatcher eller få handledning i att bygga och måla figurer, så att man kan testa hobbyn innan man skaffar egna material. I vissa spelbutiker erbjuds även spelutrymmen och spelsällskap, vilket gör att spelbutikerna kan bli samlingsplatser för hobbyutövare i området. Inom miniatyrspelshobbykulturen finns också en aktiv internationell dimension via olika nätverksgrupper och sociala mediekanaler. Under de senaste åren har man i Finland också deltagit mer i internationella spelturneringar runtom i världen och lockat internationella spelare till inhemska stora evenemang.

Traditionens framtid

Miniatyrspelhobbykulturen har framgångsrikt anpassat sig i takt med den teknologiska utvecklingen, genom att utnyttja till exempel internet, sociala medier och 3D-printrarnas möjligheter. Även om hobbyn använder digitala verktyg, fungerar den också som ett motvikt till det digitaliserade samhället genom att erbjuda möjligheten att skapa något konkret som kräver manuellt arbete. Under de senaste åren har hobbyn också gynnat sig av synligheten i media, särskilt genom sina mest kända spel (Warhammer och Warhammer 40000): digitala spel har utvecklats baserade på spelmiljöerna, en TV-serie är planerad och även flera offentliga personer har framhållit att de ägnar sig åt miniatyrspel.

En stor del av miniatyrspelhobbyisterna är vuxna. För att hobbyn ska kunna fortsätta är det viktigt att locka till sig nya hobbyister även från yngre generationer. För detta ändamål är främjandet av olika spelmässor och ungdomshobbygrupper viktigt för hobbyns framtid.


Aktör som står bakom förslaget

Blood Bowl Finland ry

Chaosboyz

Cold Tones Society

Etelä-Karjalan Miniatyyrikilta Ry

Figure Fellows ry

Figuprojektien vertaisryhmä -harrastusyhteisö

Gemigabok

Hypecon

Hyvinkää-Uusimaa Blood Bowl League (HUBBLe)

Ironsleet

Jyväskylä Miniature Gaming ry

Kajaanin rooli- ja lautapeliyhdistys Karly RY

Kuopion Figupelaajat KuoFi ry

Mordheim-yhteisö / Tuomas Pirinen

Nopat ja Taktiikka ry

Oh My Bowl -liiga

Pöllökarhut ry - Porin Pöytäpeliseura

Ropecon ry

Rovaniemen Figupelaajat ry

Stadin Strategit

Suomen pelimuseo

Källor och länkar till andra informationskällor

Figukirppis, Facebook-ryhmä

Figuprojektien vertaisryhmä, Facebook-ryhmä

Sotavasara.net, -foorumi

Wikipedia: Miniatyyripeli

Wikipedia: Ropecon


Literatur

Joensuu, Mika 2014. Joukkoistaminen ja verkon parvet nuorisotyön välineinä HypeCon-toiminta ja Impulssi-toimintamalli. YAMK-opinnäytetyö, Humanistinen ammattikorkeakoulu (Humak).

Joensuu, Mika 2014. Pelitalo-konsepti Hyvinkään Nuorisopalveluissa. Teoksessa Lauha, Heikki (toim.) Nuorisotyö pelaa. Helsinki: Verke – Verkkonuorisotyön valtakunnallinen kehittämiskeskus, 21–25.

Meriläinen, Mikko; Stenros, Jaakko; Heljakka, Katriina 2020. More Than Wargaming : Exploring the Miniaturing Pastime.

Timonen, Aasa 2021. Synkän tulevaisuuden tarinamaailmat : transmediaalinen tarinankerronta Warhammer-harrastuksessa. Pro Gradu -tutkielma, Turun yliopisto, Historian, kulttuurin ja taiteiden tutkimuksen laitos.