Musik från Södra Österbotten på tvåradigt dragspel
| Musik från Södra Österbotten på tvåradigt dragspel | ||||
|---|---|---|---|---|
| Med i nationella förteckningen | ||||
|
Utövare och folk som känner till traditionen
Dragspelandet har haft en central roll i den finska musikkulturen, speciellt i Sydösterbotten, ända sedan början av 1900-talet. Det tvåradiga dragspelet, känt som ett folkligt instrument, är ett populärt särskilt i Sydösterbotten. Instrumentet spelas runtom i Finland, men melodierna som spelas på det baserar sig till stor del på folksånger insamlade från Sydösterbotten. Musik på tvåradigt dragspel är en levande tradition i Södra Österbotten. Traditionen upprätthålls både professionellt och av hobbyutövare. Det finns många dragspelsmästare i regionen, ensemblegrupper, instrumentbyggare och utbildare.
De som spelar tvåradigt dragspel är i alla åldrar och inkluderar både hobbyister från barn till pensionärer. Det finns flera dussintal grupper runt om i Sydösterbotten. Starka traditionella områden inkluderar Alavo och dess mindre byar Sapsalampi och Sydänmaa, Jalasjärvi (numera en del av Kurikka-regionen), Kuortane, Seinäjoki-regionen, Peräseinäjoki-regionen (numera en del av Seinäjoki-regionen) samt Laihela-regionen. Det som är karakteristiskt för det tvåradiga dragspelandet är de stora orkestrarna, där flera dussintal spelare kan spela samtidigt. Orkestrarnas aktiviteter är organiserade och gemenskapliga, det arrangeras regelbundet gemensamma framträdanden och evenemang. Vissa grupper har också organiserat sig under sina egna föreningar, såsom Alavuden kaksiriviset ry och Seinäjoen kaksiriviset ry. Andra kända tvåradiga grupper inkluderar Tepot, Usko Välimäki & Usko’s Pois, Ronuuttajat, Sakalaiskat, Kiharakolmio, Haka, 5/5, Enkel och MäSä-duo. Av de nu levande traditionsutövarna har dragspelsmästertitlen uppnåtts av bland andra Airi Hautamäki, Usko Välimäki, Teijo och Teppo Aho, Teppo Alajuntti, Teppo Välimäki, Risto Ala-Ikkelä, Ritva Talvitie och Antti Hosioja, som alla på sitt eget sätt har fortsatt att föra traditionen vidare genom sina framträdanden och utbildningar. Musik på tvåradigt dragspel är en viktig tradition i Sydösterbotten även för icke-spelare. Dragspeluppträdandet ses som en viktig del av den regionala identiteten och är en viktig del av landskapsidentiteten. Medborgarinstitut erbjuder året runt kurser i att spela tvåradigt dragspel, exempelvis vid Lakeudenportin kansalaisopisto i Alavo samt vid medborgarinstituten i Seinäjoki och Kurikka. Uppträdarna är en vanlig syn vid evenemang i regionen och bidrar till att levandegöra regionens kulturarv genom att arrangera olika evenemang, konserter och folkliga musiktävlingar. Den synligaste aktören bakom den sydösterbottniska folkmusiken och samtidigt bakom det tvåradiga dragspelet är Eteläpohjalaiset Spelit Kansanmusiikkiyhdistys ry (förkortat Spelit ry). Föreningens syfte är att bevara och utveckla finsk folk- och folkmusikverksamhet baserat på sydösterbottniskt kulturarv. För att uppnå sitt syfte arrangerar Spelit ry årligen ett nationellt och ibland internationellt folkmusikevenemang Sydösterbottniska Spelen. Spelen har firats i över 50 år på olika platser i Sydösterbotten och Österbotten. Dessutom deltar Spelit ry i arrangemanget av andra folkmusikevenemang och samarbetar med flera medlemmar för att organisera folkmusikevenemang inom sitt verksamhetsområde.
Utövande av traditionen
Dragspelsrepertoaren och den folkliga spelsstilen har varit en kontinuerlig folklig tradition i över ett sekel. Den sydösterbottniska repertoaren och spelsstilen är välkänd inom folkmusiksfältet och nya melodier skapas också av spelarna. Genom att spela det tvåradiga dragspelet bevaras den lokala spelmansmusiken och gamla mästarspelares spelsstilar. Centrala i repertoaren är gamla dansmelodier som polkor, schottisar, polskor, valser och masurkor. Grunden för hur man lärt sig spela på tvåradigt dragspel har alltid varit på gehör. Kännetecknande för den sydösterbottniska spelsstilen är en rask och en dansant rytm. Då man lärt sig på gehör spelas melodierna fortfarande på samma sätt som de en gång spelades av de gamla mästarna. De som spelar på tvåradigt dragspel förvaltar sin regions tradition genom spelmansmelodier, folkmusikinstrument och folkdräkter. En viktig del av uppträdandena är de regionala folkdräkterna och spelmansdräkterna.
Det tvåradiga dragspelet har två vertikala tangentrader på diskantsidan. Den ena tangentraden är vanligtvis stämd för en diatonisk, sjutonig skala. Genom att trycka på samma tangent får man olika toner beroende på om bälgen dras ut eller trycks in. I samma instrumentfamilj ingår också enradiga och treradiga dragspel, som också har ett diatonisk tangentarrangemang. Dragspelet har genom åren haft flera olika namn, som "kurttu", "pussipeli", "hanuri" eller "pirunkeuhko". "Vähärivinen" är en vanligt förekommande term som hänvisar till det tvåradiga dragspelets få antal rader. Spelandet på det tvåradiga dragspelet praktiseras året runt i olika sammanhang, såsom spelmansgrupper, större spelmansorkestrar eller enskilda spelmän. Grupperna och orkestrarna samlas antingen på eget initiativ eller genom veckovisa studiegrupper arrangerade av medborgarinstitut, arbetarinstitut och ungdomsföreningar. Undervisning i tvåradigt dragspel ges lokalt och nationellt på olika utbildningsstadium, såsom musikinstitut, konservatorier, yrkeshögskolor och universitet. Att spela i studiegrupperna är kollektivt, syftet är att bevara traditionella spelsätt för folkliga instrument och att spela tillsammans och njuta av musiken. Alla intresserade kan fritt ansluta sig till dessa grupper.
Gruppernas verksamhet inkluderar framträdanden vid olika evenemang såsom folkmusik- och folkdansevenemang, kulturevenemang som arrangeras av städer och kommuner samt gruppernas egna konserter och kvällsfester. De mest kända evenemangen inkluderar eSydösterbottniska Spelen, som har arrangerats i över 50 år och som är ett turnerande evenemang i sydösterbottniska kommuner. Sydösterbottniska Spelen har från början varit en av de mest betydande folkmusikevenemangen i regionen och i hela vårt land. I samband med Spelen arrangeras Spelit-mästerskap tävlingar årligen där de spelarna samlas för att tävla på tvåradigt dragspel. En av de mest betydande lokala händelserna är konserten "Kevättä palkeissa" i Alavo samt tävlingen "Pelimannien parhaat" (De bästa spelmännen) som har arrangerats kontinuerligt sedan 1990-talet. En av de mest centrala musiklärarna för dragspel i Sydösterbotten är Alavo-baserade mästerspelmannen, director musices Airi Hautamäki (f. 1949), som har utbildat flera hundra elever i spelmansteknik från mitten av 1980-talet genom att lära på gehör. Hautamäki är en självlärd musiker och pedagog, som både har lärt sig och undervisat melodier på gehör. Under åren har hon undervisat i 17 olika grupper i Alavo, Virdois, Seinäjoki, Kuortane, Etseri, Jalasjärvi och Tammerfors. En av de äldsta och mest kända grupperna är Alavuden kaksiriviset som grundades år 1986.
Musikkulturen i Alavo-regionen är livskraftig och omfattar många barn och ungdomar. Airis elever har spridit sig brett över hela Sydösterbotten. En del av hennes elever har studerat vid Sibelius-Akademin vid Konstuniversitetet och tagit magistersexamen och till och med doktorsexamen i musik med inriktning på folklig musik. Airis spelstil och pedagogiska arbete har framgångsrikt fortsatts och utvecklats i hennes elevers eget konstnärliga arbete av bland andra Miia Palomäki, Leija Lautamaja, Riina Sakala, Terhi Puronaho, Lauri Kotamäki och Antti Paalanen.
Traditionens bakgrund och historia
Ett av särdragen i sydösterbottnisk dragspelsmusik är speltraditionen för en- och tvåradigt dragspel, i folkmun kallade "vähärivinen", vilket har varit en levande tradition i landskapet ända sedan början av 1900-talet. Enligt en artikel publicerad i tidningen Pohjalainen spelade omkring ett femtiotal "pussipeli" -spelare vid Alavos första marknad år 1898. Vid marknaderna i slutet av 1800-talet kunde, förutom dragspelare, också tiotals munspelare ha funnits bland de tusentals marknadsbesökarna. Den riktiga uppgångsperioden i landskapet för tvåradigt dragspel kom efter krigen. Den positiva utvecklingen efter kriget stöddes framför allt av behovet av dragspelsmusik på grund av den snabba tillväxten av kvällsevenemangstraditionen. Å andra sidan, från 1950-talet efter kriget, ökade intresset för folkmusiktävlingar, vilket inspirerade många dragspelare i landskapet att åter ta fram sina en- och tvåradiga instrument.
Populäriteten för folkmusiktävlingar och önskan att lyckas i dem påverkade i sin tur yngre generationens spelare att söka privat undervisning av äldre mästare. Några av den äldre generationens spelare som gav råd och undervisning inkluderade Aapeli Hautanen (1899–1984) och Martti Koivumäki (1914–2000) från Jalasjärvi samt Veikko Turja (1899–1983) och Urho Myllymäki (1917–1995) från Kauhajoki. Myllymäki är känd som en av de mest framstående inom sydösterbottnisk folkmusik och fick titeln "mästarpelman" vid Kaustby folkmusikfestival år 1971. Aapeli Hautanen, en småbonde och byskomakare, nådde framgång med sin skickliga och renspelada musik på en- och tvåradigt dragspel. Han hade lärt sig en del av sin repertoar från Samuel Kujanpää (1879–1965), en spelman från Jalasjärvi. Hautanen blev utsedd till "mästarpelman" vid Kaustby folkmusikfestival år 1973. En annan betydande figur var Tauno Krossi (1925–1979) från Laihela, som många besökare på folkmusikfestivalen minns som en karismatisk och outtröttlig spelman. Förutom uppträdanden var Krossi också aktiv som mentor för den yngre generationen av spelare. Krossis undervisningsmetod var mycket praktisk. Låtarna lärdes ut "från början" och "knapp för knapp". Matti Viitala (1894–?) från Kurikka var en känd byggmästare och spelman som spelade på en-, två- och femradiga dragspel, munspel och fiol. Han komponerade också låtar som spelades på tvåradigt dragspel. Det tidiga 1900-talet hade en stark period av instrumentbyggande i regionen, då enskilda instrumentbyggare handgjorde dragspel. En av de mest kända var bröllopsspelmannen Sameli Elomaa (1889–1967) från Kurikka. Efter att ha reparerat dragspel började Elomaa själv tillverka dem för hand i sin verkstad kallad "Kurikan Soitintupa". Enligt hans orderbok tillverkade han sammanlagt 664 dragspel . Andra kända dragspelsbyggare inkluderar Antti Viita (1890–1968) från Kauhajoki. Viitas tvåradigadragspel hade också gott rykte och han byggde totalt 74 dragspel.
Det finns tydliga regionala särdrag i stil när det gäller musikspelandet på tvåradigt dragspel. Musiktraditionen runt Alavo är kanske mest synlig idag med många grupper av spelare som har spridit sig till intresserade i närbelägna byar. I Jalasjärvi-området har bl.a. de gamla mästarna Aapeli Hautanens och Urho Myllymäkis speltradition skickligt fortsatts av mästarpelmännen Usko Välimäki (f. 1952) och Teppo Välimäki (f. 1947). Teppo har uppträtt i radio- och TV-program samt vid dragspelskonserter och många lokala evenemang. Vähärivistaituri Usko Välimäki från Jalasjärvi, numera en del av staden Kurikka, är ett utmärkt exempel på en spelman som är både en beskyddare av traditionen och en innovatör. Hans lärde sig snabbt den lokala repertoaren och spelstilen, men han har också skapat ett flertal egna kompositioner. Han började spela redan vid fyra års ålder – bland annat hans far och farfar hade spelat.
Markku Lepistö (f. 1963) från Kuortane, känd för sina färdigheter på dragspelet, började forska om spelstilar på 1980-talet under sina magisterstudier i folkmusik vid Sibelius-Akademin. Lepistös forskning fokuserade på Tauno Aho (1914–1996) och hans polkaspelstil från Kuortane. Tauno Ahos repertoar och spelstil har fortsatts av Lepistös släktingar Teijo och Teppo Aho från Kuortane, som även är mästarpelmän. Jaana Rinta-Ruona (f. 1964) har fortsatt arbetet med att sprida kännedomen om Laihelas speltradition och Tauno Krossis spelstil. Professionella folkmusikgruppen Tallari, och dess mästarpelmän Ritva Talvitie och Antti Hosioja, har under årtionden lyft fram sydösterbottniska spelmän och deras spelstilar i sina repertoarer.
Förmedlande av traditionen
Själva repertoaren för tvåradigt dragspel innehåller flera hundra noterade melodier, vilka de flesta spelarna behärskar på gehör och är välkända inom regionen. Spelstilen för tvåradigt dragspel är baserad på den traditionella mästare-lärling-lärandemetoden inom folkmusik. Melodierna har förts vidare från generation till generation av spelmän som har lärt sig dem på gehör. Det tvåradiga dragspelet är ett instrument med låg tröskel. Melodierna lärs ut genom att lyssna på och spela tillsammans med andra spelare.
I Österbotten finns många grupper och spelmanslag som fokuserar på musik som spelas på tvåradigt dragspel, vilket är en central del av deras repertoar. Den musikaliska traditionen förmedlas vid framträdanden på regionala och traditionella evenemang. Spelgrupper uppträder aktivt både nationellt och internationellt på olika evenemang inom folkmusik. Ursprungligen hade dragspelet en central roll i människors fritidssysselsättningar, som i "hörndanser" som arrangerades på stallvindar under skördetiden. Dragspelare hade också en viktig roll under kronbröllop. Tidigare lärde sig spelarna sin repertoar och utvecklade sin spelstil på egen hand. När det allmänna bildningsarbetet började erbjuda undervisning, såsom vid medborgarinstitut, arbetarinstitut och ungdomsföreningar, började och fortsätter traditionen att praktiseras i olika folkmusikgrupper och spelmanscirklar ledda av erfarna mästare. Vid folksmusiktävlingar framträder vanligtvis en spelare ensam och det tränas aktivt inför tävlingarna. Genom tiderna har varje spelman haft sina egna "bravurstycken" som de framför för tävlingsjuryn och publiken. Tävlingar är också en utmärkt möjlighet att lära sig nya låtar och melodier. Tävlingarna fungerar som inspirationskälla för att spela på gehör. Under en helg kan spelmännen höra tiotals nya låtar som senare övas in tillsammans i studiecirklar vid medborgarinstitut och sedan hemma.
Grupper och ensembler för tvåradigtdragspels samlas under vinterhalvåret främst i veckovisa studiecirklar arrangerade av medborgarinstitut. Dessutom arrangerar aktiva deltagare sina egna kurser och utbildningshelger. Undervisning i tvåradigt dragspel ges också nationellt på olika utbildningsnivåer såsom musikinstitut, konservatorier, yrkeshögskolor och universitet. Musikproffs med yrkesexamen fortsätter att föra traditionen vidare genom undervisning och framträdanden både nationellt och internationellt.
Traditionens framtid
Traditionens framtid ser ljus och säker ut eftersom traditionen aktivt bevaras genom utbildningen av nya musiker och uppträdanden vid olika evenemang. Musik på våradigt dragspel är en förnybar och levande tradition i Södra Österbotten, som utvecklas och tar nya former genom nya kompositioner och ensemblernas arbete. Antalet entusiaster har varit konstant under de senaste åren. Uppträdande grupper, föreningar och instruktörer utför värdefullt arbete genom sina uppträdanden och undervisning.
Ett flertal professionella dragspelsmusiker har examinerats från Sibelius-Akademin vid Konstuniversitetet. Nutidens professionella inom dragspelsmusiken har skapat mångfacetterade och intressanta karriärvägar inom folkmusiken och scenkonsten. Södra Österbottens dragspelsmusik och dess olika former hörs runtom i världen på internationella festivaler, inspelningar och olika produktioner, både av hobbyister och proffs. Dragspelsmusiken är även en del av många människors vardag och festligheter vid privata evenemang samt vid flera byevenemang. Dragspelsmusiken upplevs starkt som en del av regionidentiteten och är samtidigt en viktig del av landskapsidentiteten.
Aktör som står bakom förslaget
Eteläpohjalaiset Spelit Kansanmusiikkiyhdistys ry
Kaustisen Kansanmusiikki-instituutti
Källor och länkar till andra informationskällor
Videor
Hanuriparaati Kalevan navetassa Seinäjoella 2.10.2022
Alavuden kaksiriviset virtuaalikaustisella 2021
Yle Elävä Arkisto. Ohjelmasta: Mestaripelimannin syysmietteitä. Toimittaja: Mirja Metsola Yle kuvanauha 1977. Luettu 8.6.2022
Yle Elävä Arkisto. Ohjelmasta: Mestaripelimanni Urho Myllymäki. Yle kuvanauha 1972. Luettu 8.6.2022
Yle Elävä Arkisto. Ohjelmasta: Mestaripelimannit eteläpohjalaisten Spelien tähtinä Laihialla 1975. Luettu 8.6.2022
Yle Elävä Arkisto. Ohjelmasta: Haitarissa Veli-Matti Järvenpää, Julkaistu 1989
Usko Välimäki & usko’s Pois soittavat kesäjenkkaa
5/5 yhtye esittää kappaleen Wild Wide Lakeus
Kiharakolmio feat. Lusikkamestari Veikko Kuivala
Markku Lepistö & Leija Lautamaja esittävät kappaleen Balkan Breakfast (Lepistö)
Markku Lepistö esittää kappaleen Lakeuden kutsu (trad.)
Internetkällor
Sakala, Riina. Alavuden kaksiriviset, historia. Internet-sivu. Luettu 8.6.2022
Etelä-Pohjanmaan maakunta, wikipedia-artikkeli, luettu 14.6.2022
Harmonikka, wikipedia-artikkeli, luettu 8.6.2022
Urho Myllymäki, wikipedia-artikkeli, luettu 14.6.2022
Tauno Krossi, wikipedia-artikkeli, luettu 9.6.2022
Ilkka-Pohjalainen "Jalasjärveläinen Usko Välimäki on vuoden mestaripelimanni" (11.7.2016)
2-rivisen haitarinsoittajat -Facebook-ryhmä
Branschens aktörers webbplatser
Eteläpohjalaiset Spelit Kansanmusiikkiyhdistys ry
Litteratur
Ala-Könni, Erkki 1974: Jalasjärven nuottikirja. Vammalan kirjapaino Oy.
Lepistö, Markku 2016: Markkinarenkuttimesta Martin Pauliin, Harmonikka kansanvalistuksen ja populaarimusiikin Suomessa 1850–1900. Sibelius-Akatemian kansanmusiikkijulkaisuja 26. Taideyliopiston Sibelius-Akatemia 2016.
Lepistö, Markku 2014. Yksi- ja kaksirivisen harmonikan opetus. Teoksessa Vesa Kurkela & Marko Tikka (toim.), Suomalaisen harmonikan historia.Suomen Harmonikkainstituutti & Suomen Harmonikkaliitto, Sastamala.
Kolehmainen, Ilkka 1989: Hanuri suomalaisessa kansanmusiikissa. Kansanmusiikki 3/1989. Kansanmusiikki-instituutti.
Kurkela, Vesa & Tikka, Marko (toim.) 2014. Suomalaisen harmonikan historia. Suomen Harmonikkainstituutti & Suomen Harmonikkaliitto, Sastamala.
Kurkela, Vesa (toim.) 1982. Tutkielmia jalasjärveläisestä haitarinsoitosta. Helsingin yliopiston musiikkitieteen laitoksen julkaisuja 1, Helsinki.
Linqvist, Kalevi 1983. Soitamme yksi- ja kaksirivistä. Kansanmusiikki-instituutti, Kaustinen.
Paalanen, Antti 2015: Palkeen kieli, Vaihtoäänisen haitarin