Pidro

Plats	Österbotten
Ämnesord	kortspel

Utövare och folk som känner till traditionen

Pidro eller pidron är ett kortspel som är populärt i svenska Österbotten, men som också spelas på andra håll i landet och i världen. I Österbotten är kortspelet så väletablerat att “alla” känner till det, även om långt ifrån alla aktivt spelar pidro eller ens kan reglerna. Spelkortet med valören fem kallas pidro och det har gett namn åt spelet. Pidro är ett sällskapsspel som kan spelas var som helst, ofta i hemmen och på raster i skolor och på bussresor. Det enda som behövs är fyra personer, en kortlek och penna och papper för att anteckna poängställningen. Varje år deltar drygt 400 personer i Svenska Österbottens Ungdomsförbunds pidroturnering som avslutas med en final där det främsta laget utses genom slutspel. På spelappen Pidro Online kan man spela mot spelare från hela världen.

Utövande av traditionen

För att spela pidro behöver man fyra personer, spelarna som sitter mittemot varandra utgör ett par. En vanlig kortlek med 52 kort används. Kortgivare utses genom lottdragning. Korten blandas väl, kuperas och nio kort delas ut till varje deltagare med tre kort i gången med början från spelaren som sitter till vänster om givaren. Efter varje omgång flyttas kortgivningen ett steg till vänster.

Då alla spelare fått nio kort börjar budgivningen enligt samma turordning som kortgivningen. Ett bud kan anges från sex till fjorton. Om man inte vill ge något bud så säger man pass. Ett bud måste alltid vara högre än det föregående budet. Kortgivaren har dock rätt att ta budet med fjorton, även om en annan spelare redan bjudit fjorton. Den spelare som har det högsta budet får bestämma sort. Om inga bud angetts under budgivningen är kortgivaren tvingad att spela som om hen bjudit sex i valfri sort.

När den högsta budgivaren har bestämt sort så sorterar man bort kort i övriga sorter, förutom pidron, femman, i samma färg. Överflödiga kort läggs med baksidan uppåt vid högra sidan av varje spelares plats, med undantag för kortgivaren som alltid håller minst sex kort på hand. Härefter delar kortgivaren ut de resterande sexton korten så att alla spelare får sex kort på hand så långt korten räcker. Eventuella kort som blir över får kortgivaren behålla. Poängkorten som man ska sträva efter att ta hem under spelets gång är pidrorna, det vill säga femmorna i rätt färg, esset, knekten, tian och tvåan.

Den högsta budgivaren öppnar spelet genom att lägga ett kort på bordet i den sort som hen bestämt, till sorten hör också de bägge pidrorna. Därefter ”slår” de andra spelarna medsols i ordningsföljd ett kort vardera. Den som slagit det högsta kortet under ronden erhåller alla poäng (utom tvåan). Den som slagit det högsta kortet är först ut i följande rond. Om hen inte har fler kort i rätt sort är det spelaren till vänster som är först i tur att slå. Man får inte meddela att man är utan kort i sort innan man är i tur att slå. Korten bör slås i ordningsföljd. Om man har fler än sex kort i den sort som spelas måste man lägga ner så många poänglösa kort synliga på bordet tills endast sex kort på hand återstår. Detta görs före omgångens första rond. Spelare får inte lägga bort kort i den sort som man spelar. Om ett kort fattas i en omgång är det möjligt att se vem som lagt bort kortet genom att granska de kort varje spelare lagt bort på sin högra sida. Ovanstående fusk och misstag bestraffas så att den missgynnade parten erhåller 14 poäng. Upprepat fusk och misstag av samma spelare under en match bestraffas så att den missgynnade parten får 62 poäng.

När alla kort lagts ut på bordet räknas poängen. Om den part som haft budet erhållit lika många poäng eller flera än vad budet var adderas vardera partens poäng till tidigare erhållna poäng. Om den part som har haft budet erhåller färre poäng än vad budet lydde på (oberoende av hur många poäng de erhöll), ”hålar” denna part det vill säga de går bakåt så många poäng som budet lydde på. Ett undantag från detta är om kortgivaren har bjudit 14 över 14. Vid ej avklarat kontrakt ges -28 poäng. Den andra parten går framåt så många poäng som de erhöll under omgången. Vinnare av spelet blir den part som först erhållit eller överskridit 62 poäng. Om båda parterna ”går ut” under samma omgång vinner den part som haft budet.

Förutom det traditionella pidrospelet som beskrivs ovan så förekommer bland annat varianterna färgpidro och femmanspidro. I färgpidro berättar budgivaren i vilken färg hen avser spela, vilket gör att medspelaren kan höja budet om hen har kort som stöder partnerns bud. Budgivningen pågår tills tre efterföljande pass bjudits och den med högst bud blir spelförare. I femmanspidro får varje spelare 12 kort på hand från start. Den som vinner budgivningen får begära ett saknat kort i vald färg och spelar tillsammans med innehavaren av det kortet, mot de tre övriga. Den som vinner budet får de återstående fyra korten i leken, men först efter att hen frågat efter ett saknat kort. Således finns möjligheten att det saknade kortet finns bland de fyra outdelade korten och om så är fallet måste den som vunnit budgivningen på egen hand spela mot de övriga fyra. I femmanspidro bokförs poängen individuellt per spelare genom att partner och motståndare varierar från hand till hand.

Traditionens bakgrund och historia

Pidros historia är höljd i dunkel. Kortspelet uppvisar vissa likheter med bridge och har troligtvis utvecklats därifrån. Pidro har stora likheter med kortspelen Pedro, Cinch, 63 och 83. Kortspelet har vunnit stor popularitet i de svenska delarna av Finland och särskilt i svenska Österbotten. En populär teori är att spelet har kommit till Österbotten med återvändande Amerikaemigranter under sent 1800-tal. De ovannämnda liknande kortspelen har varit populära i de delar av Nordamerika till vilka emigrationen från Österbotten var stor vid den tiden, vilket stöder antagandet.

Sökningar i gamla dagstidningar och i arkiv har givit få träffar, men Tidningen Arbetaren, Michigan, USA 1890 ger en träff då fyrhändig pidro omtalas i ett kåseri. Vi kan konstatera att på 1930-talet var kortspelet tillräckligt väletablerat i norra delen av Österbotten för att nämnas i dagstidningar och i svar på arkivens frågelistor utan några vidare förklaringar.

Svenska Österbottens förbund har arrangerat pidroturneringar åtminstone sedan 1969. Då hänvisade man till Pidro-VM i Gamlakarleby, som alltså var ett etablerat evenemang vid den tidpunkten. Enligt Lions Club Gamlakarlebys hemsidor började klubben arrangera ”Världsmästarturnering i pidro” år 1957, då spelet alltså bör ha varit välkänt i trakten.

Förmedlande av traditionen

Pidro lärs ofta ut i hemmen av föräldrar eller äldre syskon. Många uppger också att de har fått lära sig spelet på rasterna i högstadiet, på bussresor och under militärtjänstgöringen. Pidro är en populär social aktivitet. I dag lär sig många spelet digitalt i spelappen Pidro Online.

Pidro är en väletablerad verksamhet i många österbottniska ungdomsföreningar. Föreningarna ordnar egna pidrokvällar och turneringar i lokalerna. Många föreningar har ett eller flera lag representerade i Svenska Österbottens Ungdomsförbund pidroturnering vilket innebär att lagen samlas och spelar mot varandra i olika ungdomslokaler en gång i veckan under vinterhalvåret. De främsta lagen i de lokala ringkvalen har mötts i en final där vandringspokalen delats ut till det vinnande laget.

Pidro spelas också i andra österbottniska föreningar, bland annat pensionärsföreningar och Lionsföreningar arrangerar regelbundet kortspelsträffar. Studentorganisationerna Österbottniska Nationen i Åbo och Vasa Nation i Helsingfors arrangerar också pidroturneringar för sina medlemmar. Finlandssvenskar bosatta i Sverge kan delta i pidroturneringar arrangerade av Fris, Finlandssvenskarnas riksförbund i Sverige.

Traditionens framtid

Pidrotraditionen är livskraftig men numera har det digitala spelandet vunnit mark. Fortsättningsvis är dock pidrospel ett etablerat sätt att umgås i Österbotten.

Deltagandet i Svenska Österbottens Ungdomsförbunds årliga turnering har under det senaste decenniet stadigt legat på cirka 400 deltagare, men spelarna vittnar om att det är svårt att få med yngre spelare i turneringen. Majoriteten av deltagarna i turneringen är män, och fler kvinnor i turneringen skulle vara välkommet. En del av deltagarna tar turneringen på verkligt stort allvar, de ser den inte enbart som en social sammankomst utan som ett verkligt mästerskap.

I dag är det inte lika vanlig att ungdomar spelar pidro då de samlas, vilket innebär att kunskaperna och intresset för spelet minskar. För att råda bot på detta ordnar bland annat Arbis och Medborgarinstitut kurser i pidro och Svenska Österbottens Ungdomsförbund besöker skolor och lär ut pidro om det efterfrågas.