Tillverkning av Tommi-puukko
| Tillverkning av Tommi-puukko | ||||
|---|---|---|---|---|
| Med i nationella förteckningen | ||||
|
Utövare och folk som känner till traditionen
I Hyrynsalmi har man smitt kniven Tommi-puukko ända sedan slutet av 1800-talet. Traditionen har levt och förmedlats i händerna hos en generation av ett otal smeder till en annan. Kunskapen och traditionen att tillverka en Tommi-pukkon har spridit sig från Hyrynsalmi till grannkommunerna, och knivmodellen är känd i synnerhet i Kajanaland och Koillismaa. Även i puukkokretsar är Tommi-puukkon en högt värdesatt kniv, och i våra dagar tillverkas den i hela landet. En riktig Tommi är en persons handarbete från eggsmide till slidsömnad.
I Hyrynsalmi grundades Tommi-puukon Perinneyhdistys ry år 2002. Syftet med föreningen är att bevara och förstärka traditionen att tillverka Tommi-pukkon. Merparten av föreningens medlemmar är träsmeder, experter i tillverkning av Tommi-puukkor, personer som i övrigt är intresserade av kulturen att tillverka knivar eller anhängare av traditionskunskapen. Tommi-puukon Perinneyhdistys värnar om knivtillverkningen för alla de tillverkare som respekterar Tommi-pukkons historiska betydelse som folkets standard bruksföremål och som en del av vardagslivets kultur.
Tommi-pukkon är känd i hela Finland som en praktisk och vackert utformad knivmodell. De officiella Tommi-puukkomodellerna är arki-Tommi, juhla-Tommi, junki, akkain-Tommi, jääkäri-Tommi och tupla-Tommi. Vetenskapligt sett finns inte en absolut riktig Tommi-pukko, utan i varje puukko syns smedens hantverk. Precis detta är Tommi-puukkons styrka: En äkta Tommi-puukko är inte tillverkad av en industrirobot, även om det vore möjligt. En Tommi-puukko ska alltid vara unik, även ett grovt handarbetes konststycke med egen karisma.
I vissa officiella sammanhang eller undersökningar har Tommi-puukkon kallats Kainuunpuukko (Kajanalandspukko) eller Kainuun Puukko (Kajanalands Puukko) och detta namn syns ännu i många sammanhang. Det riktiga namnet är i alla fall Tommi-puukko med rötterna i dess historia och namn som formats och följt i folkets mun. Kainuunpuukko i sig är mer ett generiskt namn som myndigheterna och forskare gett kniven, men som inte sitter rätt i folkets mun. Även vissa yrkesknivtillverkare och näringsutövare på olika håll i Finland kan eventuellt tala om Kainuunpuukko som är en underbenämning till Tommi-puukkon.
Utövande av traditionen
I Hyrynsalmi har mången koll på hur man tillverkar en Tommi-puukko. På medborgarinstitutet i Hyrynsalmi har kurser i tillverkning av Tommi-puukko ordnats i tiotals år. Till sommarkurserna har personer från olika håll i Finland och och med utlandet deltagit. Lärarna i teknisk slöjd i Hyrynsalmi enhetsskola har undervisats av riktiga Tommi-smeder och på så vis har de fått kunskap och färdighet att tillverka kniven. I Hyrynsalmi enhetsskola tillverkar varje generation, oberoende av kön, Tommi-puukkor.
Tillverkare av Tommi-puukkor från Hyrynsalmi har vunnit flera finska mästerskap och första pris i nordiska tävlingar i knivtillverkning. Både kvinnor och män, flickor som pojkar, har vunnit priser. Hyrynsalmi kommun deltar även aktivt i främjandet av Tommi-puukkon. Det här sker bland annat av att Tommi-puukkor ges som gåvor till dignitärer som besöker kommunen. År 2002 representerade Hyrynsalmibon Pentti Kaartinens tillverkade traditionella Tommi-puukko finländsk kniv och finländskt hantverk på en internationell designmässa i Tokio.
Tommi-puukkons anseende bygger på den vackert utformade designen, och formen som sitter bra i handen gör det möjligt att använda kniven för många olika ändamål. Kulturen att tillverka Tommi-puukkon lever, förutom i Hyrynsalmi, starkt även i Kajanaland och Koillismaa, även i hela landet. Det värdefullaste i Tommi-puukko-kulturen är dock det att vanliga människor, oberoende av ålder och kön, smider Tommin som sin hobby, upplever glädje av hantverket och är stolta över att känna till traditionen.
Det finns hundratals tillverkare av Tommi-puukkon som har det som en hobby, och knivtillverkningstraditionen hålls levande helt till vardags. Det finns tiotals professionella och halvprofessionella tillverkare av Tommin. Bland tillverkare av Tommi-puukkon finns det även näringsutövare som gör reklam om Tommi-puukkon i sitt eget namn. Tommi-puukkon hör till arbetskarlarnas, jägarnas och vandrarnas utrustning och till folkdräkterna och på uppskattade tillställningar.
Traditionens bakgrund och historia
År 2014 hade det gått 170 år sedan Tommi-puukkos ”fader” Kalle Keränen (1844–1912) föddes. Jubileumsåret till ära öppnade Tommi-puukon Perinneyhdistys ry i kommunhuset i Hyrynsalmi en permanent Tommi-utställning. På utställningen visas en bred samling Tommi-puukkor från olika tidsåldrar, och utrustning i anknytning till järnsmältning och smedjekultur. År 2019 firades 175-årsjubileet av att det var 175 år sedan Kalle Keränen föddes. Även Fiskars, där Kalle fick gå i lära, fyllde 370 år samma år.
Det är troligt att knivar har tillverkats i Hyrynsalmi långt före Kalle Keränen och att arbetet i smedjorna var aktivt. De flesta hyttor för järntillverkning i Finland har hittats i Hyrynsalmi. Man var således självförsörjande gällande järnet och därför utvecklades en högklassig kunskap om järnhantering i Hyrynsalmi. Tommi-puukkon har uppkommit under särskilda skeden i vårt lands historia. Åren 1866–1868 var de stora nödåren då man drevs i väg efter brödfödan söderut. Samtidigt förbjöds spritbränning i hemmen.
Kringresande kopparsmeden Joosua Jokelainen började tillverka olika hushållskärl av brännvinspannor som blivit överflödiga. På sin resa kom han till Matti Keränens torp i Oravivaara i Hyrynsalmi. Jokelainen fick syn på pojken Kalle som smidde knivar och härdade dem i vatten. Kopparsmeden uppmanade pojken att åka söderut till Fiskars ”stora smedja”. Där kunde pojken lära sig oljehärdning, mässinggjutning och användning av borax vid lödningar. Om Kalle stannade hemma fanns det risk att han skulle svälta ihjäl. Kalle Keränen packade ihop sin väska och vandrade iväg söderut tillsammans med tiggare som flydde hungern. Efter att ha vandrat ”kors och tvärs” kom han fram till Fiskars där Thomas Woodward från England samtidigt verkade som ledare för finsmidessmedjan.
Efter fyra år 1870 återvände Kalle Keränen fullärd från Fiskars till sin hemby i Hyrynsalmi. På fötterna bar han glänsande stövlar och glimmande klockkedjor vid höften. Han grundade en familj och en smedja och började sitt yrke som en smed på många nivåer. Han kunde gjuta bjällror i mässing och spännen för bälten och seldon. Han kunde också förse kyrkosläden med dekorationssmide. Senare blev kniven det centrala i hans smide. Keränens slidkniv blev populär på grund av sin vackra form, av att den var praktisk att använda och otroligt vass. Namnet Tommi-puukko härrör från lärofadern Thomas ”Tommi” Woodvard som Kalle Keränen gärna talade om och som han själv i bland jämförde sig med. Så småningom börjande man kalla Kalle för Tommi och följaktligen hans knivar för Tommi-puukkor.
Kalle Keränen arbetade som smed till sin död 1912 vid 68 års ålder. Hans son Setti Keränen (1877–1953) var en mästare som kunde jämföras med sin far. Setti blev särskilt känd för de knivar han tillverkade för jägarrekryterna. Under Finland kamp för självständighet 1916 smiddes Tommi-puukkor natt och dag i Hyrynsalmi för jägarrekryter som var på väg till Tyskland, då den östra rutten löpte via Halla gård i Hyrynsalmi mot Haparanda och därifrån via Sverige till Tyskland.
Tommi var under årtionden ett basverktyg i vardagen. Den var en del av livet och något större nummer gjordes inte av den – på varje mans höft hängde en Tommi i sin slida. I något skede märkte man att det inte fanns så många Tommi-puukkor som tidigare. Industriellt tillverka Moraknivar tog över branschen på 1960–1970-talen. Hembygdsrådet Kallen Juntunen (1930–2018) lade märke till detta och började samla och undersöka Tommi-puukkons historia och intervjua knivtillverkare. Därefter började han återuppliva puukko-kulturen som höll på att försvinna, och har lyckats i sitt företag.
Förmedlande av traditionen
Tillverkning av Tommi-pukkor lärs ut på bred bas i grundskolan och på medborgarinstitut. Samarbete med Konstnärsresidenset Mustarinda i Hyrynsalmi har också gjorts i samband med tillverkningen av Tommi-puukkon. Via Mustarinda har kunskapen om hur man tillverkar Tommi-puukkor även spritt sig utomlands då internationella konstnärer har hittat den vackre och praktiska Tommi-puukkon.
Det finns tiotals aktiva tillverkare i Hyrynsalmi. Antalet tillverkare ökar hela tiden tack vare kurser som ordnas och teknisk slöjd som hålls i skolorna. I Hyrynsalmi centrum finns en cirkulationsplats och i mitten av den står Leo Karsikas skulptur Vuolijat som är en hänvisning till den levande traditionen av Tommi-puukkon. Där ligger faderspuukkon på marken, men sonens puukko lyfter sitt huvud mot himlen.
Det har även gjorts filmer och inspelningar om Tommi-puukkon, både av amatörer och professionella. I gårdsmuseet Kaunislehto i Hyrynsalmi finns en smedja där man om somrarna förevisar hur man smider en Tommi-puukko. Trollkonstnären och illusionisten Henri Kemppainen, född i Hyrynsalmi, valdes till årets bästa artist år 2006. Även han har gjort trollkonster i anknytning till Tommi-puukkon och dessa har spelats in vintern 2017 i Kaunislehto gårdsmuseum. Det utgör en del av hans arbete Magic in Lapland som är avsett för internationell spridning.
Tommi-puukkon har blivit ett kultföremål som anpassas för olika ändamål. Benämningen Tommi-puukko används även i marknadsföringssyfte. På marknaden finns nu olika versioner av Tommi-puukkor som nödvändigtvis inte uppfyller kraven på benämningen Tommi-puukko. Det här fenomenet är inte ur traditionens synvinkel nödvändigtvis en negativ sak, utan berättar även om Tommi-puukkotraditionens kraft som kan anpassas för olika syften.
När man märkte att Tommis idé om knivens form, kvalitet och benämning började bli okontrollerad, grundade Tommi-puukon Perinneyhdistys en standardiseringskommitté bestående av sakkunniga. På uppdrag av kommittén tillverkade Pentti Kaartinen mallar för Tommi-puukkon som finns framlagda på Tommi-puukko-utställningen i kommunhuset i Hyrynsalmi.
Tommi-puukkona har vunnit många finska mästerskap och första pris i andra nordiska länder. Tommi-puukkon representerade finländskt hantverk på den internationella designmässan i Tokio 2002. Tommin som Hyrynsalmibon och knivsmeden Pentti Kaartinen tillverkat har varit utställd parallellt med bland annat Alvar Aaltos verk på denna mässa. En Tommi-puukko har getts som gåva till bland annat Urho Kekkonen, president Mauno Koivisto och president Sauli Niinistö och ett stort antal utländska statsmän. President Kekkonen hade också som vana att ge Tommi-puukkor som gåva på sina resor.
Traditionens framtid
Bland traditionskonstnärerna finns fortfarande traditionella, äldre smeder vars grova Tommin är kultföremål. Det finns även tillverkare av Tommin vars verk kan ses i vitrinerna hos guldsmeder. En årligen återkommande orsak till stolthet i skolan i Hyrynsalmi är när de som slutat skolan bär hem en Tommi som de själv har tillverkat. Även dessa är faktorer som gör att Tommi-puukkotraditionen framtid är stark. En framgångshistoria under decennier, över ett sekel, berättar hur stark en lokal kultur kan vara. Vilken tradition som helst kan i våra dagar dock vara hotad. Man måste värna om Tommi-puukkons traditionsbakgrund på många sätt för att den inte bara bevaras som en tradition, utan också för att den ska vara en kulturform i våra dagar. Tommi-puukon Perinneyhdistys och dess arbete utgör en väsentlig del av bevarandet och värnandet av Tommi-puukkon.
Aktör som står bakom förslaget
Tommi-puukon Perinneyhdistys ry
Källor och länkar till andra informationskällor
Yle Uutiset: Puukkopitäjä saa vihdoin terät esille (på finska)
"Hyrynsalmen historia" -bok.
Författare Ilmari Kiantos dikt, "Kiitosvirsi" till Setti Keränen 1921.
Anteckningar och intervjuer av hembyggdsrådet Kalle Juntunen.
Pressartiklar från 1990-2018.
Brev från president Kekkonen till smed Antti Kemppainen, 1971.
Ruusuvuori, Anssi (2009) Puukon historia. Tampere: Apali Oy.
Protokoll av Tommi-puukon Perinneyhdistys.
Utställningstavlor och andra material av Tommi-puukko -utställning i Hyrynsalmi kommunalhus.
Filmer av Väinö Tauru av Tommi-puukko.