Siirry sisältöön

Den indiska högtiden Durga Puja i Finland

Elävän perinnön wikiluettelosta
Den indiska högtiden Durga Puja i Finland
Plats Finland, Esbo, Uleåborg
Ämnesord årsfest, gemenskapens fest, tradition, idol, indisk mat, kulturföreställning, religiös, hinduism, trosföreställningar, konst, bengalisk kultur, Indien
På andra språk finska: Intialainen Durga Puja Suomessa
engelska: Indian Durga Puja in Finland


Koristeellinen kullanvärinen veistos Durja pujasta.
Durga-idolen som donerades till och ställdes ut på Helinä Rautavaara-museet i Esbo.. Photo: Helinä Rautavaara Museum.

Utövare och folk som känner till traditionen

Durga Puja är en årlig festival med ursprung på den indiska subkontinenten, där man tillber den hinduiska modergudinnan Durga och hennes fyra barn. Även om festivalen är som störst i den indiska delstaten Västbengalen, firas den av den bengaliska gemenskapen över hela världen. Kolkata är Västbengalens huvudstad och därför festivalens geografiska och kulturella hjärta. Durga Puja upptogs även på Unescos förteckning över immateriellt kulturarv år 2021.

Durga Puja firas över hela Indien på hösten, men i Västbengalen överträffar den allt annat som händer i bengalernas liv när det gäller prakt, glamour och popularitet. Eftersom en enorm diasporisk befolkning har spridit sig över hela världen, är Durga Puja i dag ett enormt internationellt fenomen som engagerar miljontals människor över religions- och språkgränserna. I Finland är Durga Puja den bengaliska gemenskapens viktigaste årliga högtid, och den lockar hundratals indier och andra deltagare. Den bengaliska gemenskapen har arrangerat den sedan 1999. Den officiella Bengali Association of Finland ry (BAF ry) grundades och registrerades 2019 under den finländska föreningslagen. Sedan dess har BAF ry arrangerat Durga Puja, där bengaler, indier och människor från andra länder i Finland och grannländerna samlas för att fira Durga Puja i Finland. År 2023 hade BAF 25-årsjubileum. Durga Puja på Esbo internationella skolas evenemangsplats med prakt och ett enormt antal besökare. Under dagen med öppet hus, då det är gratis inträde till festivalen, har antalet deltagare varit över 700 från olika gemenskaper och nationaliteter. Huvudfesten arrangeras i huvudstadsregionen, sedan en kort tid tillbaka har även Uleåborg startat sitt eget firande i den lilla indiska gemenskapen.

Ihminen koristeellisen alttarin äärellä, lattialla ruokalahjoja lautasilla.
Ritualer under Durga Puja 2023 i Esbo. Photo: Sohini Nandini

Indiens ambassad har alltid varit ett starkt stöd för festivalen. Dessutom har några bangladeshiska och nepalesiska gemenskaper arrangerat sin egen Puja i huvudstadsregionen. Eftersom det inte bara är en religiös festival, utan en fest för bengalisk konst och kultur, korsar den religiösa gränser och för alla samman. Det är en tid för att samlas med familj, vänner och medlemmar av gemenskapen för att fira gudinnan Durga och den bengaliska kulturen.

Ryhmä hymyileviä ihmisiä Intiasta juhlan aikana.
Medlemmar av den bengaliska gemenskapen tillsammans med Indiens ambassadör under Durga Puja i Esbo 2023. Photo: Subrata Das

Utövande av traditionen

Durga Puja är en tio dagar lång högtid i Indien, där man tillber gudinnan Durga och hennes fyra barn. Gudinnan Lakshmi (rikedom), guden Ganesha (välstånd), gudinnan Saraswati (lärdom) och guden Kartikeya (krig och seger) står i centrum för firandet. Den hinduiska månkalendern bestämmer datumen för Pujan. Datumen varierar från år till år, men infaller vanligtvis i september eller oktober. Kontor och skolor är stängda, och människor firar högtiden med sina familjer.

Inför ceremonin tillverkas varje år en ny gudabild, det vill säga en idol, vars tillverkning påbörjas i god tid. Hantverkarna kallas för kumari (keramer). Idolen tillverkas traditionellt av bambu, halm, bark och lera, och den är både ett konstverk och en tradition. Från och med Mahalayadagen börjar den tio dagar långa festivalsäsongen, och gudinnan Durga påbörjar sin resa till jorden tillsammans med sina barn. På den första dagen bjuds gudinnan in att stiga ner till jorden, och hantverkarna målar ögonen på Durgas idol. Kläder och smycken för alla gudar, gudinnor och Mahishasura (demonen) tillverkas omsorgsfullt av lera eller andra material. På den sjätte dagen avtäcks idolens ansikte och ritualerna börjar. Religiösa riter och ceremonier utförs på den sjunde, åttonde, nionde och tionde dagen. På den sista dagen sänks idolen ner (bhashan) i Gangesfloden eller i en annan närliggande flod. Före nedsänkningen tar man farväl av gudarna och gudinnorna och ber dem återvända nästa år. Nedsänkningen symboliserar gudarnas återvändande till det gudomliga kosmoset.

Durga Puja är inte bara en religiös festival, utan också en kulturfest fylld av teater, dans, musik och konsttävlingar. De dekorerade paviljongerna (pandaler) visar upp fina hantverk i olika material. Festivalen lockar entusiaster och konstälskare. Den förenar människor från olika klasser, religioner och etniska grupper när allmänheten kommer för att beundra installationerna och delta i tävlingar. Pujabarshiki, det vill säga tidskrifternas specialutgåvor för Puja, spelar en viktig roll i den bengaliska kulturen och litteraturen. De erbjuder utrymme för nya litterära trender, skrivstilar och konst från både etablerade och nya skapare. Högtiden är också viktig för matkulturen: det bjuds på bengaliska delikatesser, samtidigt som man stöder lokala matförsäljare och livsmedelsindustrin.

Enligt traditionen klär man sig i nya kläder, och de ges även som presenter till nära och kära. Denna period ger ett stort uppsving för försäljningen av kläder och smycken. Presenttraditionen ser till att alla har något nytt att klä sig i och att alla kan njuta av högtiden på lika villkor. Detta är också en tid för hemvändande familjemedlemmar: familjer återförenas och tillbringar tid tillsammans, vilket skapar livslånga minnen.

Eftersom dagarna för Puja ofta infaller på vardagar i Finland, anordnas firandet från fredag till söndag närmast de faktiska festdagarna. Under de första åren genomfördes firandet genom att använda en målning av gudinnan Durga. Gemenskapens första staty beställdes från Kolkata (Indien) 2007 och var tillverkad av glasfiber. Eftersom det inte är möjligt att sänka ner statyn varje år enligt den ursprungliga traditionen, och en ny staty inte kan flygfraktas hit årligen, förvaras statyn i ett förråd. Under festdagarna tas den fram och placeras på altaret.

För firandet bokas en gemenskapslokal där statyn kan ställas ut, ritualerna utföras, kulturprogrammet arrangeras och maten tillredas eller delas ut. Förberedelserna för dekorationerna och matlagningen börjar på fredagen, och hela gemenskapen deltar. Lördag och söndag är huvudfestdagarna, och programmet pågår hela dagen. Morgonen börjar vanligtvis med religiösa ritualer och utdelning av prasad (helig mat). Eftermiddagen är reserverad för lunch, roliga lekar som lär barnen om deras kulturarv, konsttävlingar för alla åldrar samt umgänge med vänner. Presenter, särskilt kläder, byts mellan vänner i enlighet med traditionen.

Kulturframträdanden och lanseringen av specialnumret av gemenskapens digitala Puja-tidning arrangeras på kvällen, och i dessa deltar representanter från Indiens ambassad samt inbjudna gäster från olika kulturorganisationer. Dagen avslutas med en festmiddag. Söndagen, firandets sista dag, markerar en traditionell ceremoni (sindur daan) som avsked till gudinnan Durga för hennes säkra hemresa tillsammans med sina barn. Efter detta följer en gemenskapsdans kallad bhashan naach, som framförs i samband med att statyn sänks ner i vattnet vid festivalens slut. Alla barn och vuxna hänger med i rytmen, och det blir till en levande gemenskapstradition som avslutar firandet med energi, gemenskap och hängivenhet.


Traditionens bakgrund och historia

Indisk dansföreställning framförd av medlemmar av den bengaliska gemenskapen under Durga Puja i Esbo 2023. Photo: Subrata Das

Den hinduiska mytologin berättar att gudinnan Durga skapades av de tre mäktigaste gudarna i det hinduiska panteonet – Brahma (skaparen), Vishnu (upprätthållaren) och Shiva (förgöraren). Enligt den heliga texten Devi Bhagavatam fanns det en stor Asura (demon) vid namn Mahishasura (den stora demonen), som utförde tapasya (en lång asketisk botgöring) för att behaga guden Brahma. Imponerad av hans hängivenhet välsignade guden Brahma honom med en välsignelse som innebar att ingen man eller gud kunde döda honom. Därmed skulle hans död endast kunna ske genom en kvinnas hand, något som han ansåg vara omöjligt. Beväpnad med sin välsignelse och en armé av asuras (demoner) plundrade och dödade han människor på jorden. Därefter attackerade han till och med gudarna i himlen och besegrade även dem. Förödmjukade mötte gudarna de tre mäktigaste gudarna för att hitta ett sätt att besegra Mahishasura. De tre stora gudarna slog sina kloka huvuden ihop och genom att använda sina krafter skapade de en energi som tog formen av gudinnan Durga. Var och en av gudarna gav sina vapen till gudinnan för att hjälpa henne att döda Mahishasura. Hon fick också ett lejon i gåva som hon kunde rida på.

Till en början skrattade Mahishasura åt tanken på att strida mot en kvinna, men allteftersom kriget fortskred insåg han att han inte kunde besegra de högsta krafterna i gudinnans uppenbarelser. Efter en tio dagar lång strid dödade Durga honom med en treudd, och befriade på så sätt himlen och jorden från tyrannen. Av denna anledning blev Durga känd som Mahishasura mardini (Mahishasuras dräpare). Denna sista dödsscen återges i de gudinneidoler som tillbes under Durga Puja. Hon åtföljs också av sina barn gudinnan Lakshmi (rikedomens gudinna), guden Ganesha (välståndets gud), gudinnan Saraswati (lärdomens gudinna) och guden Kartik (krigets och segerns gud).

Det första omnämnandet av Durga Puja finns i litteratur från 1500-talet i dokument från zamindarer (godsägare) i delstaten Västbengalen. Dessa härskande familjer placerade gudabilderna på sina herrgårdars innegårdar så att vanliga människor kunde komma och be.

Med tiden fick Sarbajanin Pujas, det vill säga gemenskapens gudstjänster, sin nuvarande form, där storskaliga installationer och tillfälliga paviljonger byggs på offentliga platser, såsom bostadsområden, parker och till och med vägrenar. Idolen placeras inuti paviljongen för tillbedjan. Resten av paviljongen är inredd till en färgstark plats för konst, kreativitet och förundran.

För att fira det godas seger över det onda arrangerar Finlands bengaliska gemenskap Durga Puja varje år. Festtraditionen tog sin början 1999, när ett antal bengalier bestämde sig för fira den i en ungdomsgård i Helsingfors. Den långsamt växande bengaliska befolkningsgruppen fortsatte firandet under årens lopp i allaktivitetshus i Helsingfors och Esbo. Indier från andra delstater och människor från andra länder har varit en viktig del av firandet ända från början. Under de senaste åren har många museer i huvudstadsregionen varit intresserade av att delta i och dokumentera evenemanget.

Förmedlande av traditionen

Durga Puja är inte bara en religiös högtid för att tillbe gudinnan, utan en kulturell bro som firar konst, musik, dans, litteratur och mat. I Indien är det en av årets viktigaste händelser, då den förs vidare i familjer och gemenskaper från generation till generation. Dessutom är högtiden en del av arbetet för tusentals konstnärer, musiker, dansare, hantverkare, sömmerskor, kockar och trumslagare som förbereder och deltar i arrangerandet av firandet.

För bengalierna i Finland är Durga Puja årets höjdpunkt, där bengalisk kultur och tradition visas upp. Högtiden börjar med Mahalaya, Pujas första dag, som firas i ett kulturhus eller allaktivitetshus närmast det faktiska datumet. Tillställningens höjdpunkter består av Pujasånger, barndomsminnen från Puja och traditionell mat. För de faktiska slutdagarna av Puja väljs den närmaste helgen från fredag till söndag. Festlokalen dekoreras med prydnader som gemenskapens medlemmar har tillverkat under två månaders tid. På så sätt håller man liv i den indiska feststämningen, där festivalen har förvandlats till en offentlig konstupplevelse. Temat för dekoreringen bestäms i förväg och kan vara vilken traditionell konstform eller vilket specifikt ämne som helst. Detta ger också gemenskapens konstnärer en möjlighet att visa upp sina kunskaper. Förutom ritualerna är traditionella framträdanden en viktig del av firandet. Sång-, dans-, poesi- och dramarepetitioner börjar i god tid under ledning av frivilliga, och människor i alla åldrar och med olika bakgrunder uppmuntras att delta. Att utöva den egna kulturen håller inte bara traditionen vid liv, utan för den också vidare till kommande generationer.

Medlemmar av gemenskapen under firandet av Durga Puja i Esbo 2025.. Photo: Chandra Thapliyal.

Mat är en väsentlig del av den indiska kulturen och hamnar i huvudrollen under festivaldagarna. Maten tillagas i gemenskapens kök eller beställs från restauranger som serverar bengalisk mat. Matstånd som drivs av medlemmar från den indiska gemenskapen har varit ett roligt sätt att smaka på hemlagad mat och stödja gastronomiska entreprenörer.

I Finland har den bengaliska gemenskapen publicerat en tidning vid namn Srijan sedan 2007. Pujas specialnummer är en digital tidning som finns tillgänglig på BAF:s webbplats. Den erbjuder en plattform för kreativt uttryck: berättelser, dikter, artiklar på olika språk samt konstverk. På så sätt stärker det gemenskapen och visar upp kultur och talang för läsare från olika samhällsgrupper.

Som tidigare konstaterats suddar Durga Puja ut gränserna för religion, kast och nationaliteter, och för samman människor i glädjen över konst och kultur. Många icke-indier har alltid varit en viktig del av firandet och tillbringar hela dagen med att delta i programmet.

Under de senaste åren, i takt med det växande intresset för diasporagemenskapens kulturarv, har Helinä Rautavaaras museum och andra museer i huvudstadsregionen deltagit i och dokumenterat evenemanget. Två tidigare statyer har under årens lopp ersatts och donerats till Helinä Rautavaaras museum. Den första donerades 2013 och är nu en del av museets permanenta utställning, och den andra donerades 2024. Museet har också VR-glasögon, med vilka man kan se en inspelning från firandet 2017 och uppleva festivalen som om man själv vore på plats. I tjänsten Finna finns information om den idol som donerats till och finns utställd på museet. Fotografier från firandet 2023 har donerats till Esbo stadsmuseum, och de är en del av samlingen och fritt tillgängliga i Finna. Dessutom har en frivillig som tillhör gemenskapen gjort en video om de två månader långa förberedelserna och firandet 2024. Videon har donerats till Esbo stadsmuseums arkiv, men är ännu inte tillgänglig för allmänheten. Två pedagogiska spel med Durga Puja-tema utvecklades 2020 som ett samarbete mellan professor Xenia Zeiler (Helsingfors universitet) och Flying Robots Studio från Kolkata. De öppet tillgängliga spelen The Durga Puja Mystery och Durga Puja Beyond Borders erbjuder både universitetsstuderande och alla andra intresserade en lekfull introduktion till den indiska kulturen.

I alla dessa strävanden har Indiens ambassad spelat en viktig roll. Stödet har visat sig genom den indiska ambassadörens och konsulära tjänstemäns närvaro under festivalen.

Dokumentation av traditionen

Traditionen med Durga Puja i Finland dokumenteras genom privata fotografier, vloggar av influerare i sociala medier samt museisamlingar och digitala plattformar. De som deltar i firandet dokumenterar evenemanget för egen del genom fotografier och videor. Dessa material används också på den arrangerande föreningens webbplats, Facebooksida och YouTube-kanal. Under de senaste åren har gemenskapen också anlitat professionella fotografer för att dokumentera evenemanget.

Traditionen har också dokumenterats i tidskriften Srijan, som har publicerats av bengaligemenskapen sedan 2007. Jubileumsnumret, som numera utkommer som en e-publikation, innehåller berättelser, dikter, artiklar och bildkonst som beskriver gemenskapens kultur.

Huvudstadsregionens kulturinstitutioner har under årens lopp visat ett ökande intresse för att dokumentera festivalen som en del av Finlands mångkulturella kulturarv. Det mest betydande dokumentationsarbetet har utförts i synnerhet av Helinä Rautavaaras museum i Esbo och KAMU Esbo stadsmuseum. Traditionen dokumenteras också genom digitala kulturarvsprojekt, till exempel med hjälp av öppet tillgängliga pedagogiska spel. Gemenskapen och kulturinstitutionerna säkerställer tillsammans att den indiska Durga Puja som firas i Finland bevaras som en del av landets levande och föränderliga kulturarv.

Hållbar utveckling

Bengaligemenskapen har under årens lopp anpassat Durga Puja-traditionen till finländska förhållanden på sätt som stöder dess långsiktiga kontinuitet. Durga Puja stöder kulturell hållbarhet, eftersom den bengaliska gemenskapen genom festivalen upprätthåller sina egna ritualer, sin musik, sin matkultur och sina gemenskapliga traditioner i det nya landet. Detta stärker den egna identiteten, stöder kunskapsöverföringen från generation till generation och skapar kontinuitet i ett mångkulturellt samhälle. I Finland har Durga Puja blivit ett efterlängtat evenemang där barnen får lära sig berättelser, sånger, danser och värderingar som hör till högtiden, samtidigt som de vuxna upprätthåller kontakten med sina egna kulturella rötter. Högtiden firas öppet tillsammans med andra indiska gemenskaper och det bredare finländska samhället, vilket stärker den kulturella mångfalden och den ömsesidiga förståelsen. Att dokumentera traditionen i museer, digitala arkiv, virtuella inspelningar och tidskriftspublikationer bidrar till att traditionen inte bara bevaras, utan också utvecklas med tiden.

Ur ett socialt hållbarhetsperspektiv har Durga Puja en viktig betydelse för att stärka gemenskapen. Högtiden för samman människor i olika åldrar och med olika bakgrunder samt skapar utrymme för lärande mellan generationerna, samarbete mellan gemenskaper och ömsesidigt stöd. Evenemanget är öppet för alla intresserade, vilket främjar interkulturell dialog, delaktighet och förståelse.

Den ekologiska hållbarheten syns särskilt i att den traditionella ritualen, där gudastatyn sänks ned i vatten, inte kan genomföras årligen i Finland, vilket är anledningen till att gemenskapen använder återanvändbara statyer av glasfiber. I stället för att skaffa en ny staty förvaras samma staty omsorgsfullt och tas i bruk på nytt varje år inför högtiden. Detta minskar materialavfall, transportutsläpp och den miljöbelastning som tillverkningen och transporten av nya statyer annars skulle orsaka. När statyn slutligen byts ut, doneras den gamla till Helinä Rautavaaras museum för bevarande. Maten tillagas i ett gemensamt föreningskök, vilket minskar mängden förpackningsavfall och stävjar den miljöpåverkan som storskalig kommersiell catering annars skulle medföra. Tidskriften Srijan förverkligas i första hand som en e-publikation, vilket minskar tryckkostnaderna och stödjer den ekologiska hållbarheten. Ett begränsat antal tryckta exemplar görs endast för att ges till inbjudna gäster. En del av dekorationerna återanvänds från år till år, men på grund av brist på förvaringsutrymme tvingas man också slänga i synnerhet pappersdekorationer. Med anknytning till detta är det möjligt att utveckla mer hållbara lösningar i framtiden.

Ur ett ekonomiskt hållbarhetsperspektiv bygger högtiden på frivilligarbete och delat ansvar. Dekoreringen av lokalen, matlagningen, programplaneringen och de praktiska arrangemangen genomförs huvudsakligen tillsammans, vilket minskar den ekonomiska bördan och håller evenemanget tillgängligt för gemenskapens medlemmar. Återanvändningen av statyer, dekorationer och ljudutrustning minskar också kostnaderna på lång sikt. Föreningen har dessutom erbjudit synlighet och verksamhetsmöjligheter för många småföretagare som tillverkar mat och traditionella hantverk. När försäljningsplatserna fördelas prioriteras företagare och småskalig företagsverksamhet. Genom dessa metoder utvecklas Durga Puja i Finland på ett sätt som är kulturellt betydelsefullt, socialt inkluderande, ekologiskt ansvarsfullt och ekonomiskt hållbart.


Traditionens framtid

Essensen i Durga Puja ligger i firandet av gudinnan Durga, vilket symboliserar det godas seger över det onda. Förutom att vara en religiös festival i Indien, främst i Västbengalen, har Durga Puja överskridit gränserna och blivit ett stort konstmanifestation som även den bredare konstvärlden har börjat uppmärksamma. Pujan har nu blivit ett verksamhetsområde som försörjer tusentals människor i Indien och utomlands, och skapar arbete året runt, vilket vittnar om förberedelsernas och produktionens omfattning. Detta i kombination med möjligheten att visa upp kulturell och litterär kreativitet samt smaka på olika maträtter ger verkligen glädje, välstånd och samhörighet till dem som tillhör gemenskapen. I Indien har högtiden en stark koppling till den ekonomiska överlevnaden för människorna i en stor delstat, vilket alltid innebär en risk vid oväntade nödsituationer, såsom en pandemi.

De av den första generationens invandrare som kommit från Indien till Finland, främst bengaler, har upplevt festivalen i Indien sedan barnsben och vill återskapa den på sitt eget sätt, så att nästa generation som föds och växer upp i Finland behåller kontakten med sina rötter och lär sig att vara stolta över sin kultur. Med anledning av högtiden samlas hela gemenskapen för att förbereda sig inför festivalen, vilket stärker banden och samhörigheten mellan dem. Detta är också en bra tid för nya invandrare att ansluta sig till gemenskapen, då det erbjuder ett hem borta från hemmet. Genom samarbete med kultur- och museisektorn i Esbo strävar högtiden dessutom efter att presentera och dela kulturen med det finländska samhället. Videospel har hjälpt till att presentera festivalen på ett lekfullt och intressant sätt. Samarbetet med Helinä Rautavaaras museum och den tidigare idolen som finns permanent utställd där har hjälpt till att sprida medvetenhet om kulturfestivalen.

Ett samarbete har inletts mellan Esbo stadsmuseum och gemenskapens medlemmar. Durga Puja kommer i framtiden att arrangeras på en kanske mycket större skala tack vare den ständigt växande bengaliska och indiska gemenskapen. Kanske kommer även andra städer i framtiden att ha sin egen Durga Puja arrangerad av den indiska gemenskapen, vilket kan väcka andra kultur- och utbildningsinstitutioners uppmärksamhet. I alla dessa strävanden syftar man genom Pujaevenemanget till att upprätthålla den bengaliska traditionen och kulturen samt föra den vidare till nästa generation.  

Aktör som står bakom förslaget

Bengali Föreningen i Finland ry (bafin.fi)

Helinä Rautavaara Museet, Espoo

KAMU Esbo stadsmuseum

Källor och länkar till andra informationskällor

Wikipedia. Durga Puja - Wikipedia

UNESCO. Durga Puja inscribed on the UNESCO Representative List of the Intangible Cultural Heritage of Humanity | UNESCO

Rush, Mukherjee. How Durga Puja became one of the world's largest unofficial public arts festivals | Architectural Digest India

Mandal, Susmita & Bose, Sarthak. The Economic Impact of Durga Puja on West Bengal: A Vibrant Celebration Driving Growth and Employment | by Finance & Consulting Club, Jadavpur University | Medium

Zeiler, Xenia. Festivals on the move: Cultural heritage, Indian migrant communities and Durgāpūjā in Helsinki | Heritage on the Move (hypotheses.org)

Zeiler, Xenia. THE DURGA PUJA FESTIVAL – PAST AND PRESENT (viahelinarautavaara.net)

Zeiler, Xenia. The Durga Puja Mystery: An Educational Video Game about Indian Culture | Faculty of Arts | University of Helsinki

Zeiler, Xenia. The festival Durgāpūjā in Helsinki and UH educational initiatives | Aasian tutkimus

Bengali Association of Finland. Srijan (bafin.fi)

Finna. Durga; Durga-alttari | The Helinä Rautavaara Museum | Finna.fi

Finna. Photos of Durga Puja | Search Results | Finna.fi


Videos

Video on Durga Puja in Kolkata for UNESCO

BAF Durgotsav 2025 || Bengali Association of Finland || (youtube.com)

BAF DURGA PUJA 2024 (youtube.com)