Firandet av hanami i Finland
| Firandet av hanami i Finland | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Med i nationella förteckningen | ||||||
|
Utövare och folk som känner till traditionen
Hanami är en japansk tradition som innebär att titta på och uppskatta blommor. Denna praxis är i synnerhet förknippad med körsbärsblomning (sakura) och är särskilt populär i Japan på våren när körsbärsträden blommar. Ursprungligen började hanami med plommonträd (ume), men är idag starkt förknippad med körsbärsblommor.
Sakura-hanami sträcker sig tillbaka till 800-talet, då aristokrater och adelsmän började njuta av att titta på blommorna. Praxisen blev populär även bland lokalbefolkningen på 1600-talet, och där förenades böndernas och aristokraternas traditioner. Idag är hanami inte bara en japansk tradition, utan den har spridit sig till många ställen runt om i världen. Till exempel i USA, Tyskland, Sverige och Vietnam njuter människor av sakura och arrangerar hanamifester.
I Finland har Kasbergssällskapet arrangerat Finlands största hanamifestival i Körsbärsparken i Kasberget och den japanska trädgården sedan 2008. I parken finns över 450 körsbärsträd och evenemanget har gjort en stor publik medveten om vårens sakura och hanamifester. Suomalais-Japanilainen Yhdistys ry, en vänskapsförening grundad 1935, främjar interaktion mellan finländare och japaner och är aktivt med i de arrangerande mötena för Kasbergets hanamievenemang.
Många föreningar med koppling till Japan, såsom Japanilaisen Kulttuurin Ystävät, Suomen Japanilaisten yhdistys och Helsingfors japanska skolors förening (Helsingin japanilainen kouluyhdistys), är med och arrangerar evenemanget. Förutom i Kasberget växer det över 300 körsbärsträd i Villmanstrand och i Billnäs bruksby. Även vid Aura ås stränder i Åbo finns det över 200 körsbärsträd.
År 2020 anlade Lahtis stad Körsbärsparken genom en kampanj för deltagande budgetering. I Lahtis har man firat hanami i två år och planerar att göra det till ett årligt återkommande evenemang. Kervo stad är också känd för sina körsbärsträd. Det finns andra städer som har sakuraparker, till exempel Vichtis, Kyrkslätt (Veikkola), Hausjärvi osv. Hanami firas också i Buckila och Borgå. Det finns ingen regel för hur många körsbärsträd det måste finnas på en plats för att man ska kunna fira hanami. Det behövs bara ett sakuraträd för att kunna njuta av hanami.
Utövande av traditionen
I Japan firas hanami nuförtiden som en högtid där man tittar på de blommande körsbärsblommorna (den vanligaste arten i Japan är Somei Yoshino) tidigt på våren, och samlas för en picknick under träden med familj, vänner och ofta även arbetskamrater. Kutymen är densamma i Finland. Sakura representerar en av de mest betydelsefulla symbolerna inom japansk estetik och populärkultur.
Det är en symbol för vårsäsongen och en metafor för det mänskliga livets förgängliga natur. Sakura ses ofta också som Japans nationella och kulturella identitet utanför Japan, och den presenteras utomlands som en symbol för diplomatiska relationer och vänskap.
Inom japansk traditionsforskning är ordet Sakura en kombination av Sa och Kura, där Sa är en bergsgud som på våren förvandlas till risfältens gud. Kura symboliserar den plats som guden har. Därför ansågs sakuraträden vara en plats där guden bodde under den tidiga våren. Bergsgudar ansågs också vara förfädernas andar.
Nancy G. Hume påpekade i sin bok Japanese Aesthetics and Culture: "Kanske är körsbärsblommornas största attraktionskraft inte deras inneboende skönhet, utan deras förgänglighet." Sakura blommar bara i några dagar och sedan faller kronbladen av. Otaliga poeter har skrivit om detta. Det förenar det buddhistiska perspektivet till "alltings förgänglighet", vilket är betydelsefullt i såväl klassisker som i modern japansk konst. Än idag produceras det sånger om sakura i den japanska kulturen, vilka handlar om förlorad kärlek och avsked, men också om nya början.
I Finland planteras olika typer av sakuraträd, såsom bergskörsbär (Prunus sargentii), Accolade Cherry (Prunus Accolade) och det bergskörsbär som kallas Mustila (Prunus sargentii Mustila) i körsbärsparken i Lahtis. I Kasberget växer fjorton olika arter av körsbärsträd. De dominerande sorterna är Prunus sargentii och Prunus Accolade, men av de Sato Sakura-arter som uppskattas mest av japanerna växer i körsbärsparken Prunus serrulata P. Amanogawa, Kanzan och Kiku-Shidare samt Somei-Yoshino.
Hanamifesten i Kasbergsparken har arrangerats i samarbete med Japan Sakura Foundation tillsammans med den Sakuraprinsessa som varje år väljs ut för att representera Finland.
Den japanska regeringens tjänstemän grundade Japan Sakura Foundation 1964 för att skydda, uppskatta, plantera och sprida "japanska" körsbärsblommor. Mitt i Japans snabba ekonomiska tillväxt från 1950-talet till 1970-talet samt i och med den snabba byggboomen, som orsakade föroreningar och en minskning av körsbärsträd överallt i Japan. Detta inspirerade några av regeringens tjänstemän att grunda stiftelsen.
Stiftelsen har också valt en sakuradrottning i Japan vartannat år sedan 1966. Drottningarna ses som körsbärsblommornas väktare, som deltar i sakurafestivaler överallt i Japan samt fungerar som diplomatiska representanter i internationella relationer. Sakurastiftelsen föreslog för Japans ambassad i Helsingfors att sakuradrottningar även skulle väljas i Finland. Vid festen i Kasberget har en sakuradrottning valts sedan 2017. Dessutom har sakuraprinsessor valts sedan 2019. Prinsessan blir nästa års drottning. Drottningen och prinsessan fungerar som goodwill-ambassadörer mellan Finland och Japan. De har bjudits in till olika evenemang, bland annat årligen till Lahtis körsbärsfest. Precis som i Finland väljs körsbärsblommornas kungligheter (i samarbete med Japan Sakura Foundation) vid National Cherry Blossom Festival i Washington D.C. i USA, vid Japanisches Kirschblütenfest i Hamburg i Tyskland och vid Lễ hội hoa anh đào Nhật i Hanoi i Vietnam.
Traditionens bakgrund och historia
I Finland togs initiativet till hanami av Norio Tomida, som föreslog grundandet av en sakuraträdgård för Helsingfors stads stadsmiljösektor 2005. Detta fick andra japaner i Finland att donera träd och inspirera några företag att ansluta sig till projektet. Tillsammans med Helsingfors stad planterades 152 körsbärsträd i Kasbergsparken fram till slutet av 2009. Den första hanamifestivalen arrangerades som ett endagsevenemang i maj 2008 och hade cirka 250 deltagare. År 2012 uppgick antalet besökare redan till tusentals. Evenemanget har fortsatt att växa och festivalen har årligen haft cirka 30 000 besökare. Inklusive själva evenemangsdagen besöks Kasbergsparken av cirka 50 000 personer under blomningsperioden. Idag njuter man av hanami även i många andra städer i Finland.
I hanamis historia existerade tillbedjan av körsbärsblommor i Japan redan under Jomon- och Yayoi-perioderna (cirka 13 000 f.Kr.–300 e.Kr.). Tidigare såg man träden endast i bergen. Den bästa växtmiljön för sakuran var dock i skog som förnyats efter mänskliga eller naturliga röjningar, där trädet får mer solljus. Därför växte sakuraträden bäst nära människors boplatser, vilket gav synliga tecken på vårens ankomst och jordbrukets cykel. Eftersom sakuran symboliserade bergsguden och förfädernas andar, gjorde folk körsbärsblommorna till en del av sina årliga traditioner.
Under den kinesiska poesins guldålder på 6:e till 8:e århundradet började körsbärsblommor dyka upp i dikter. I arkiven från den tiden finns anteckningar om att ett träd har planterats på en adelsmans gårdsplan för att uppskatta dess skönhet och för att vakta riktningarna mot väster och norr, vilka ansågs vara heliga. Under denna tid blev körsbärsblommorna en del av gårdsmiljöerna och de ansågs symbolisera landets unga andar för att förhindra epidemier och kuva onda andar. Frågan om var körsbärsblommornas ursprungliga platser finns har diskuterats under många år. Skogsforskaren Toshio Katsuki förklarar att det finns cirka 10 vilda arter av sakuraträd i Japan, men att många andra existerar runtom i världen.
Xianrong Wang tillägger att sakura inte är en enskild art utan en allmän botanisk term för växter inom sakurasläktet i rosfamiljen, och att det finns cirka 150 vilda sakuraarter i världen. Jordskorpans rörelser i historien och klimatförändringen gör det svårt att definiera sakurans ursprung till en enda plats, utan det spåras snarare till flera olika platser. Otaliga sakuraarter har under årens lopp blandats både naturligt och på konstgjord väg. Somei Yoshino skapades genom att kombinera två olika sorters körsbärsblommor under Edo-perioden (1603–1868) i Japan, och den har i dag blivit Japans vanligaste sakuraträd.
Utifrån den information som är känd i Japan i dag kan man konstatera att Heian-perioden (8:e till 11:e århundradet) ofta betraktas som ursprunget till Hanamifirandet. Kejsare Saga arrangerade den första hanamin år 812 e.Kr., och då blev det en årlig festival. Hanami firades också i mäktiga buddhisttempel utanför det kungliga palatset och vid adelsmännens herrgårdar. Denna händelse blev en plats för poesi, vilket var en betydelsefull politisk aktivitet som visade kejsarens och adelsmännens rikedom och makt. Samtidigt blev körsbärsblommorna en symbol för kärlek och förgänglighet.
Under krigarnas Kamakura-, Muromachi- och Azuchi/Momoyama-perioder (mellan 1100-talet och slutet av 1500-talet) spred sig odlingen av körsbärsblommor utanför städerna till samurajklassens hushåll. Den betydande ökningen av hanamis popularitet ägde rum under Edo-perioden (1603–1868). Böndernas firande av sakuraträden blandades med aristokraternas hanamifirande och födde den tradition vi känner till i dag. Under denna period blev trädgårdsodling en trend och under Edo-perioden producerades en mängd olika körsbärsträd, inklusive Somei Yoshino. Tack vare den organiserade planteringen av träd blev vissa platser kända för sina sakura- och hanamimiljöer under våren.
Förmedlande av traditionen
I Japan är hanami en viktig del av årscykeln och till och med i nyheterna rapporteras det om blommornas status (när de slår ut och när de står i full blom). Familjer, vänner och företagsanställda njuter av picknick under de blommande träden. Att plantera, odla och ta hand om körsbärsträd är i sig ett levande kulturarv, en samexistens mellan samhälle och natur. Till exempel planterades sakuraträd längs stora floder och flodbäddar under Edo-perioden för att förhindra översvämningar. Körsbärsträd planterades också på landsbygden under samma period, vilket uppmuntrade stadsbor att resa och gynnade landsbygdssamhällena genom turism. Detta skapade en differentiering av människor och kultur mellan landsbygden och staden. Den organiserade planteringen skapade ytterligare en integrering och anpassning mellan människors livsmiljö och naturen.
I områdena som drabbades av jordbävningen och tsunamin i Tōhoku 2011 planterades tusentals sakuraträd som en symbol för lärdom, uthållighet och hopp för dem som överlevde, samt som ett monument för dem som miste livet. Precis som i fallet med Kasbergsfestivalen har hanamievenemanget blivit en större japansk kulturarvsfest än att bara njuta av körsbärsblommorna. Vid festivalen får man också se och njuta av andra äldre och nyare japanska traditioner, såsom kimono, yukata, cosplay (människor utklädda till animekaraktärer), obanyaki/imagawayaki (ett populärt gatumellanmål: fylld pannkaka med söt azukibönpasta), ParaPara-dans (en synkroniserad dans som blev populär på 90-talet) samt Koinobori, stora karpdrakar (den 5 maj, barnens dag för god hälsa och välgång). De blommande sakuraträden fotograferas också tillsammans med japanska hundraser, som akita och shiba.
Inklusive samarbetet med Japan Sakura Foundation och valet av sakuradrottning och sakuraprinsessa vid Kasbergsfestivalen, fortsätter även andra finländska städer, parker och organisationer att främja sakura och hanami. Därför förväntas denna tradition fortsätta och växa, och bli en del av Finlands levande arv, som inte begränsas till någon kulturell, religiös eller social bakgrund.
Dokumentering av traditionen=
Hanamitraditionen i Finland har i första hand dokumenterats av gemenskapsbaserade kulturaktörer som arrangerar hanamifestivaler, i synnerhet Kasbergssällskapet rf. I takt med att hanamis popularitet och synlighet har ökat har det för många som bor i Finland blivit ett årligt evenemang under vårsäsongen, vilket till exempel syns i det ökande antalet festivalbesökare.
Förutom organisationernas dokumentationsarbete deltar utövare av traditionen, familjer och enskilda personer aktivt i att dokumentera hanami genom att bevara och dela med sig av sina egna upplevelser från firandet i form av foton, videor och text, ofta via sociala medier. Dessa typer av informella dokumentationsmetoder återspeglar traditionens levande och inkluderande karaktär samt stödjer dess överföring från generation till generation.
Kasbergssällskapet rf har systematiskt dokumenterat den årliga hanamifestivalen sedan 2008, och materialet är offentligt tillgängligt på föreningens webbplats. Kasbergsfestivalen har även uppmärksammats i nyhetsmedier, såsom i Yles och Helsinki Times publikationer. År 2019 beskrev Yle hanamifestivalen i Kasberget som "en bit av Japan i Finland", vilket visar att firandet redan då hade etablerat sig som ett betydande kulturellt vårevenemang i Finland, med den japanska kulturen och människor som flyttat från Japan till Finland som grund.
Förutom i nyhetsmedier har festivalen presenterats på turismsajter, som Tripadvisor, och de som deltar i evenemanget delar även sina bilder och upplevelser i stor utsträckning på plattformar i sociala medier, såsom Instagram och Tiktok.
Hållbar utvecklingen
Den ökade synligheten och delvisa kommersialiseringen av hanamifirandet i Finland har stöttat traditionens livskraft och kontinuitet, eftersom det har möjliggjort att festivalen kan arrangeras regelbundet och lockar en bred publik. Hanamifestivalerna har utvecklats till evenemang där man, vid sidan av att beundra körsbärsblommorna, firar den japanska kulturen i ett bredare sammanhang. Detta inkluderar till exempel mat, musik, framträdanden och annat sidoprogram.
I många fall är hanamievenemangen avgiftsfria och öppna för alla. På så sätt främjar de interkulturell interaktion genom att sammanföra människor av olika åldrar, kön och nationaliteter för att njuta av evenemanget tillsammans. Hanamifestivaler arrangeras på olika håll i Finland i både stads- och landsbygdsmiljöer, och de varierar från stora offentliga evenemang till mindre gemenskapsbaserade sammankomster. Den geografiska spridningen och mångfalden hos dessa firanden återspeglar en gemensam kulturell uppskattning av naturen, särskilt uppskattningen av årstidsväxlingarna kopplade till våren, vilket är bekant i både den finländska och den japanska kulturen. Genom detta främjar hanami ömsesidig förståelse och kulturutbyte samt skapar möjligheter till dialog och gemensamt firande mellan samfund i olika kulturella och geografiska sammanhang.
En möjlig negativ effekt av hanamifirandet är nedskräpning, eftersom festivalerna ofta har matstånd och foodtrucks, och många besökare tar med sig egen mat och dryck för att ha picknick. Att parkmiljöns renlighet bevaras beror därför till stor del på deltagarnas ansvarskänsla och på att de städar upp efter sig.
Andra möjliga orosmoment är överturism, kommersialisering och kulturell appropriering. Att fira hanami i Japan är dock historiskt sett kopplat till stora offentliga sammankomster. Under Edo-perioden planterades körsbärsträd ofta längs flodstränderna, och att locka människor till hanamiplatserna hade även praktiska syften. När stora folkmängder rörde sig längs flodstränderna packades marken, vilket förstärkte vallarna och minskade risken för översvämningar när vattennivån steg. På så sätt fungerade hanami som en form av hållbar miljöförvaltning: besökarna njöt av blommorna och förstärkte samtidigt flodstränderna, medan deras närvaro också förde med sig ekonomisk aktivitet till de omgivande samhällena.
Överturism kan ändå medföra utmaningar, såsom skador på träden, den omgivande naturen och närområdenas boendemiljöer. Som det konstaterades ovan är nedskräpning en möjlig risk när en stor mängd besökare samlas på samma plats. Samtidigt kan hanami dock erbjuda en möjlighet att öka medvetenheten om ansvarsfullt agerande i gemensamma offentliga utrymmen. Att uppmuntra deltagarna att ta hand om sitt eget avfall kan bidra till att hålla festivalmiljöerna rena och hållbara.
Detta perspektiv är också kopplat till japanska vardagliga sedvänjor, där ansvarstagande för offentliga utrymmen förstärks. I många japanska grundskolor och högstadieskolor städar eleverna till exempel själva sina klassrum och gemensamma utrymmen, inklusive toaletterna, i stället för att arbetet lämnas till städpersonal. Ett sådant förfarande lär ut ansvar för de utrymmen som används och ökar förståelsen för de egna handlingarnas inverkan på det bredare samhället. Liknande värderingar om gemensamt ansvar och omsorg om allmänna utrymmen kan även främjas under hanamifestivaler, vilket hjälper till att säkerställa att traditionen fortsätter på ett respektfullt och hållbart sätt.
Traditionens framtid
Hanami idag begränsas inte enbart till Japan. Många andra länder visar under hanamievenemang ofta upp andra japanska traditioner, såsom anime och mat. De blommande körsbärsträden är ett typiskt tecken på att våren har kommit och är mycket spektakulära, vilket underlättar anordnandet av hanamievenemanget som ett årligt återkommande inslag och skapar en ny tradition i nya samhällen och länder.
Det finns även en kommersiell dimension kopplad till sakura- och hanamifestivaler. Prognosen och statusen för trädens blomning rapporteras i de dagliga nyheterna i mars–april i Japan (i maj i Finland). Flera företag, såsom Coca-Cola, Starbucks och Asahi, har också producerat produkter med sakuratema till denna årstid.
Som nämnts ovan har hanamifestivalen i Kasberget i Finland utvecklats till ett firande av japansk kultur i ett bredare sammanhang, där andra materiella och immateriella element av traditionen förs in, och den har blivit till en speciell hanamifestivaltradition. Samtidigt är hanamifestivaler välkända årliga sedvänjor för invandrare från Japan som kan fortsätta att fira våren med sakura i ett främmande land.
Tack vare många platser i Finland där man kan njuta av sakuraträden, den nyligen anlagda Körsbärsparken i Lahtis stad och starten av hanamifestivalen, har hanamikulturen i Finland vuxit och allt fler människor utövar den på sina egna sätt. Det finns inga uppenbara regler för hanami, det viktigaste är att njuta av skönheten och melankolin, eftersom blomningen varar i knappt en vecka.
Hanami är ett utmärkt exempel på Finlands och Japans gemensamma respekt för naturen och dess skönhet. Man har tillägnat sig hanamikulturen naturligt i Finland och allt fler människor deltar i denna tradition som korsar gränser och kulturer.
Aktör som står bakom förslaget
Suomalais-Japanilainen Yhdistys ry
Japanilaisen Kulttuurin Ystävät
Källor och länkar till andra informationskällor
VIDEOS
Library of Congress. “Cherry Blossom Viewing over the Centuries: Cherry Blossoms in Japanese Culture”.
WEBSIDOR
City of Lahti.”Cherry Park”.
City of Helsinki. “Kirsikkapuisto Cherry Park, Sakura Park”.
City of Turku. “Aurajoen kirsikkapuita tullaan katsomaan kauempaakin”.
Docomo. (2022) “One year from now, and 100 years more being with your loved ones.” A hope entrusted to 17,000 cherry trees”.
Environmentally Symbiotic Housing Promotion Council. (2023) “Learning from ‘Sakura’”.
Go Tokyo: The Official Tokyo Travel Guide. “Sakura- where, when, and how to enjoy Japanese cherry blossoms”.
Good Luck Trip (2023). “What Sakura means to Japanese?: Its History and Trivia”.
Library of Congress, “Sakura: Cherry Blossoms as Living Symbols of Friendship”.
Sora News 24. “Coca-Cola Japan unveils new sakura design bottle for cherry blossom season 2019”.
The Gyaru Wiki. “Para Para”. Accessed on 2 October 2023.
Visit Raseborg. “Flowery Raseborg”.
ARTIKLAR PÅ NÄTET
Finland, Naturally Experiences. “Billnäs Ironworks Village is Becoming Finland’s Hanami Paradise – Walk There along Åvallen Route from the Beautiful Pumpviken Park” (May 29 2023)
Kobayashi, Mariko. 2023. “A Japanese Popular Street Snack ‘Obanyaki’ Enjoyed by all generations!”. Globalkitchen Japan (March 2023)
Smithsonian Folklife Festival. “Significance of Sakura: Cherry Blossom Traditions in Japan”.
Wang, Xianrong, (translated by Kawaziri). 2021. サクラの原産地は中国か日本か、実は…―中国メディア [Is the origin of Sakura in China or Japan? In fact…Chinese Media] Record China (March 2021)
ANDRA KÄLLOR
Arioka, Toshiyuki. 2007. 桜1：ものと人間の文化史 [Sakura I: Cultural History of Things and Humans]. Tokyo: Hosei University Press. Buckley, Sandra. 2006. Encyclopedia of Contemporary Japanese Culture. Routledge.
Furuichi, Mami. 2010. Master Thesis, Study on Socio-Cultural History of Cherry Blossom and Ume Blossom: Focusing on Showplaces of Flower around Edo City of the Edo Period. Tokyo University Graduate School of Frontier Science.
Granlund, Taila. 2018. Master Thesis, Hana yori Dango: Flower Viewing in Japan as a Secularized Ritual of Lived Religion. Faculty of Theology, University of Helsinki.
Hualei, Xiong. 2015. 博士論文:地域社会の視点から見た花見のリアリティー鹿児島県伊佐氏大口の事例よりー [Doctoral Thesis, The Reality of Cherry Blossom Viewing from the Viewpoint of Regional Society: A Case Study of Okuchi in Isa City, Kagoshima Prefecture]. Kagoshima University Graduate School of HUmanities and Social Sciences.
Hume, Nancy G. 1995. Japanese Aesthetics and Culture. NY: State University of New York Press.
Katsuki, Toshio. 2017. Taxonomy and identification by morphology for Japanese flowering cherries. Tree and Forest Health 21, 93～104.
Nagumo, Masayuki. 2011. “The Second Studies of Sakura: Focusing on Hanami”. Kōhyō 48(3), 76-83.
Sakurai, Mitsuru, 1961. Makura-Kotoba and Junō: The Creation of “Hana-Chirafu” and “Miyuki-Furu”. Manyō 40, 32-40.