Godnattsaga
| Godnattsaga | ||||
|---|---|---|---|---|
| Med i nationella förteckningen | ||||
|
Utövare och folk som känner till traditionen
I finländska familjer över hela landet läser man godnattsagor oberoende av geografiskt läge eller samhällsklass. Sagor läses och berättas huvudsakligen för barn under skolåldern, men även för skolbarn som redan har lärt sig läsa. Att läsa högt gäller inte bara godnattsagor, utan är även ett sätt att lugna stämningen i samband med dagsömnen eller för övrigt mitt på dagen. Både föräldrar och far- och morföräldrar läser sagor och likaså äldre syskor eller andra vuxna som tillbringar tid med barn. Barnrådgivningarna, biblioteken och organisationer som arbetar med läsning stödjer denna tradition. Att få hör en godnattsaga kan anses vara varje barns grundläggande rättighet.
Utövande av traditionen
Man läser högt för barnen när de ska gå och lägga sig. På så sätt lugnar sig barnet innan det somnar. Vanligtvis läser man godnattsagor för barn under skolåldern, men även för barn i skolåldern. Ett barn som lärt sig läsa kan även läsa för en vuxen då och då. I familjerna läser man bilderböcker, sagor, rim och ramsor och barnromaner. Som godnattsaga duger vilken text som helst som intresserar läsaren och åhöraren. Man kan även fritt berätta egna godnattsagor. Att läsa en godnattsaga är en viktig gemensam stund för familjen. Att läsa högt tillsammans stödjer barnets språkliga utveckling och utökar ordförrådet, främjar koncentrationsförmågan och förmågan att lugna ner sig och stödjer barnets utveckling av växelverkan. En godnattsaga eller historia som man läser före läggdags borde höra till varje barns grundläggande rättigheter, precis som att tvätta tänderna. Läsestunden behöver dock inte alltid ske sent på kvällen när hela familjen kanske redan är alltför trött efter dagens slit. Familjens gemensamma läsestund kan mycket väl hållas exempelvis före badet eller kvällsmålet då man behöver en lugnande stund före läggdags. Strax innan läggdags kan man läsa lugnande verser eller sjunga sövande sånger.
Enligt undersökningar sover de barn för vilka man läser sagor längre än de barn för vilka man knappt läser överhuvudtaget.
Traditionens bakgrund och historia
Att läsa en godnattsaga härrör från berättartraditionen. Muntliga berättelser är en gammal tradition som man har utövat länge i Finland. Ursprungligen berättades historier för människor i alla åldrar om kvällarna och berättelserna kunde vara exempelvis pedagogiska, underhållande eller förmedla olika övertygelser. När man började trycka fler böcker och barnböcker blev en egen genre, började man läsa högt ur böckerna om kvällarna. Godnattsagorna var traditionella folksagor och senare litterära sagor. Därefter har läsandet även omfattat bilderböcker, berättelser och barn- och ungdomsromaner.
Förmedlande av traditionen
Barn för vilka man läst godnattsagor läser ofta själv högt sagor för sina barn. Far- och morföräldrar håller traditionen att läsa godnattsagor vid liv även i sådana familjer där föräldrarna inte läser högt. Traditionen får även stöd av att man läser högt på daghem och i skolor. På daghem läser man eventuellt en saga för att lugna barnen inför vilostunden. Läscentrumets och Finska kulturfondens program ”En läsgåva till barnet” stödjer traditionen att läsa godnattsagor genom att man på barnrådgivningarna delar ut information om hur viktigt det är att läsa och genom att ge varje nyfött barn en bokväska.
Traditionens framtid
Hur man läser sagor kan ändra form. Historieberättande om kvällarna har redan ändrats till att man läser böcker och läsandet av böcker har i sin tur blivit mer mångsidigt då man vid sidan av sagor och berättelser kan till exempel läsa faktaböcker eller serier. I stället för att läsa, lyssnar redan nu många på ljudböcker, och i stället för att läsa godnattsagan i pappersform kan man läsa den på en elektronisk apparat. Historieberättandet och en lugn stund i samband med en berättelse försvinner dock knappast. I vår hektiska värld är det allt viktigare att i samband med en godnattsaga lugna ner sig före läggdags. Läsandets betydelse betonas allt starkare i vårt informationssamhälle, och satsningen på läskunnigheten börjar med godnattsagan.
Aktör som står bakom förslaget
Suomen sanataideopetuksen seura