Jukolakavlen

Kohteesta Elävä perintö -wiki
Siirry navigaatioon Siirry hakuun
Jukolakavlen
Mukana kansallisessa luettelossa
Sijainti Suomi
Asiasanat orientering, sportevenemang, folkfest

Venlavinnare 2015. Bilder: Kaukametsäläiset rf.

Utövare och folk som känner till traditionen

Jukolakavlen är världens största orienteringsstafett. Den anordnas årligen. Den har långa anor, eftersom den första tävlingen arrangerades redan 1949. Genom årtionden har hundratusentals finländare och internationella orienterare deltagit i evenemanget. Som deltagare finns lag som består av topporienterare, aktiva tävlingsorienterare, amatörer, motionerare och i allt större mängder även så kallade korplag (grupper av vänner, arbetsplatsgrupper osv.). Numera finns det kring 18 000 deltagare (1 400 i kvinnors Venlalag, 1 800 i Jukolalag). Som separat tävling ordnas i augusti de ungas Jukola, en tävling med sju sträckor och kring 200 lag.

Tävlingsplatsen varierar årligen, och Jukola har under åren angått finländare på olika håll i landet. För tävlingsarrangemangen ansvarar lokala idrottsföreningar. Numera behövs kring 1 500–2 000 talkoarbetares arbetsinsatser för att arrangera Jukola. I evenemanget deltar även flera hundra talkoarbetare som inte bor på orten och inte heller aktivt är med i orientering men vill upprepat uppleva Jukola som talkoarbetare. Jukolakavlen har etablerat sig som populär tv- och radiosändning (direktsändningar under hela evenemanget).

Rätten att arrangera tävlingen beviljas av Kaukametsäläiset ry, som grundades 1948 med syftet att arrangera en sju manna orienteringsstafett. Förebilden var stafetten Tiomila, som arrangerades i Sverige från och med år 1945. Snabbt etablerades Jukola som tävlingnamnet. Man ansåg att namnet skulle ge en egen, annorlunda insats till den växande tävlingsverksamheten.

Jukola arrangeras av en eller flera idrottsföreningar, som varierar årligen. Finlands Orienteringsförbund övervakar evenemanget genom tävlingsregler. Orienteringsförbundet grundades år 1935 som ett utskott i Finlands friidrottsförbund och blev självständigt 1945.


Utövande av traditionen

Det finns många sätt att orientera. När man rör sig i terrängen är karta och kompass ofta nödvändiga till exempel när man plockar bär och svampar, vandrar i fjäll och så vidare. Som sport är orientering i dag en hobby för 50 000–60 000 finländare, och man räknar att de utför drygt en halv miljon tävlings- och träningsprestationer per år.

Enligt Orienteringsförbundets register fanns det år 2016 lite under 12 000 orienterare som hade löst in en tävlingslicens. Antalet personer som löst in licensen har under de senaste tio åren minskat med ett par tusen. Förklaringen till detta är, förutom att tävlarna åldras, att allt flera orienterare idkar sin hobby på motionsorientering och Jukolakavlen, där man inte behöver licens. I Finland anordnades 2016 3900 motionsorienteringsevenemangmed 413 000 deltagare.

Tävlingsorientering delas nuförtiden i orientering, skidorientering, cykelorientering och precisionsorientering. I den sistnämnda tävlingsformen utgör handikappidrott en betydande del, eftersom grenen kan utövas till exempel som rullstolssport. Det sammanlagda antalet tävlingsevenemang per år är kring 200, och deltagarna är kring 110 000.

I Jukolakavlen ingår kvinnornas orienteringsstafett med fyra sträckor Venlakavlen och männens Jukolakavle med sju sträckor. Som tävlingens tidpunkt har det tredje veckoslutet i juni blivit tradition. Venlakavlen är på lördag eftermiddag, och Jukolakavlen börjar sent på lördagskvällen och pågår hela natten. Vinnarlaget når målet på söndagsmorgonen omkring klockan sju. Platsen där evenemanget arrangeras varierar årligen. Som deltagare finns lag som består av topporienterare, aktiva tävlingsorienterare, amatörer, motionerare och i allt större mängder även så kallade korplag (grupper av vänner, arbetsplatsgrupper osv.). Numera finns det kring 17 000–18 000 deltagare (1 300–1 400 lag i kvinnornas Venlakavle, 1 800 Jukolalag). Som separat tävling ordnas i augusti de ungas Jukola, en tävling med sju sträckor och kring 200 lag.


Traditionens bakgrund och historia

Såvitt man vet arrangerades den första allmänna orienteringstävlingen i Norge år 1897. Den första skidorienteringstävlingen arrangerades i Trondheim i Norge år 1899. Finlands första orienteringsevenemang var skidorienteringsstafetten Helsingfors–Borgå med fyra mäns lag år 1904. Stafetten vanns av Polytekarnas Idrottsförening. Den första orienteringstävlingen till fots arrangerades av IFK Helsingfors år 1923 i Grankulla.

Tampereen Pyrintö inkluderade orientering i sitt program 1932. Föreningen arrangerade den första tävlingen i Rukkamäki i Tammerfors 1933. Svenska Finlands Idrottsförbund inkluderade orientering i sitt program 1934 och Finlands friidrottsförbund 1935, då ett Orienteringsutskott grundats inom det dåvarande centralförbundet.

Venlatävlare i 1972.

De första finländska mästerskapstävlingarna i orientering arrangerades i Vichtis 1935 och den första FM-stafetten i orientering arrangerades av Keravan Urheilijat i terrängen i Korso-Skavaböle 1936. Den första FM-tävlingen i nattorientering ägde rum i Kytäjä i Hyvinge 1955 och den första FM-tävlingen i skidorientering 1962. De första specialföreningar för orientering var IK Örnen, som grundades år 1933, Lahden Suunnistajat, som grundades år 1937 och Helsingin Suunnistajat, som grundades år 1943.

Idén om Jukolakavlen mognade enligt olika datakällor under de senaste krigen och strax efter krigen. År 1942 arrangerade Helsingfors IFK en FM-tävling i Kiljava kring Aleksis Kivis dag och också i skogarna där Kivis Sju bröder äger rum. I samband med tävlingen fick deltagarna höra hur Jukolabröderna sprang barfota från Impivaara till Jukola. När sedan den första Jukolakavlen orienterades år 1949, hade tävlingen genast en stark förbindelse till finskheten. I planeringsskedet av stafetten sprangs en stafett med sju sträckor i samband med Finlands Festspel 1947. Inspirerad av detta ville man börja utveckla stafetten ”i de sju brödernas anda” och grundade en förening som skulle fokusera på denna uppgift. Så blev Kaukametsäläiset ry till. I föreningens regler sägs det att föreningen ska se till att Jukolakavlen arrangeras på ett högkvalitativt sätt och att arrangemangen upprätthåller traditioner, särskilt i Aleksis Kivis Sju bröders anda. Den första Jukolakavlen orienterades år 1949. Venlatävlingen var till en början från 1951 ett personligt Venlalopp, som övergick till stafett 1978.

Jukolakavlen har vuxit betydligt genom åren. År 1987 sprängdes ett tusen lags strecket i Hollolas Jukola (1052 lag). År 2015 i Louna Jukola var lagen 1 757, och två tusen lags strecket förväntas överskridas inom ett par år. Vanligast samlar stafetter som arrangeras nära hamnar lite flera deltagare, eftersom många svenska lag deltar. Under de senaste åren har särskilt motionsidrottslag hittat Jukolakavlen. I Jukola söker man upplevelser och extrema erfarenheter. Det är en påfrestande utmaning för många motionerare att nå mål.


Förmedlande av traditionen

Kaukametsäläiset ry tar hand om att evenemanget arrangeras enligt samma principer varje år. Till ansökningsförfarandet hör att man avtalar om arrangemanget av tävlingen för 5–8 år framåt, så att gemenskapen som står för arrangemangen har tillräckligt med tid för att garantera kvaliteten. Vissa arrangemangsmaterial (bland annat strukturer, tillvägagångssätt, avtal och så vidare) samt också många kunskaper förmedlas från ett evenemang till det nästa. Framtida arrangörer följer tätt de föregående årens arrangemang och har också ett gemensamt möte för att dela information. Traditionen förmedlas vidare bland annat med Jukolakavlens budskap, som utarbetas separat för varje evenemang och överlåts i Jukolakavlens mål till personen som valts för evenemanget. Evenemanget har kvar en mycket stark förbindelse till sina grundningsprinciper.

Liedon Parma läser Jukolakavlens budskap 1972.


Orienterare har långa traditioner om gott samarbete med markägare, jägare, naturentusiaster och miljömyndigheter. I ett tidigt skede utarbetar man ett miljöprogram för evenemanget och låter göra en naturutredning. Dessa styr verksamheten.


Traditionens framtid

Jukolakavlens deltagarantal har vuxit jämnt. Utvecklingen av deltagarantalet avviker från till exempel det hos Tiomilastafetten, som arrangeras i Sverige. Evenemanget har fått en stark position som det främsta evenemanget för föreningslagen inom orienteringssport, och numera kommer deltagarna från olika håll i världen. Arrangemangsrätterna är beviljade ända till 2021, och ansökningsprocessen är öppen för två år därefter. Evenemanget har blivit etablerat i korpidrottskretsar och "Jukolaskolor" arbetar aktivt under våren runtom i landet och utnyttjar lokala motionsorienteringsevenemang. Orienteringsföreningar arrangerar "skolor" på begäran eller av eget initiativ och eleverna är personer som inte har sysslat med orientering tidigare men är intresserade av Jukola. Efter teorilektionerna övergår man till terrängen under ledning och har ofta hjälp av ortens motionsorientering.

Tentbyn i Jukolakavlen.

Att arrangera Jukolakavlen är numera en stor utmaning för arrangörerna. Tävlingscentralens läge ska ha fungerande trafikarrangemang och trots att nästan allt arbete utförs enligt talkoprincipen tar arrangören även en betydande ekonomisk risk. Förutom deltagarna i stafetten besöks evenemanget av tiotusentals människor som kommer för att följa evenemanget. En betydlig del av arrangemangskostnaderna täcks med förutom deltagaravgifter även försäljningsinkomster som uppstår i samband med tävlingen. Det är fritt inträde till Jukolabyn, men man bär en liten avgift på parkeringen.

Trots att Jukolakavlen har vuxit och förvandlats till en festivalliknande folkfest, har många saker stannat kvar genom årtionden. Tävlarna bor fortfarande mestadels i tält, måltiderna och kafferasterna äger rum på fältet, man anländer i familjer och så vidare. Även om man inte längre håller en fältandakt i tävlingens öppning, finns det fortfarande en skogskyrka i tävlingscentralen. Nutiden syns i de stora butikerna, öltältet och de enorma bildskärmarna som man kan följa tävlingen ifrån. Även idrottsmässigt har stafetten behållit sin karaktär. Antalet sträckor har inte ändrats och tävlingens tidpunkt har också förblivit ungefär densamma. Den största tävlingstekniska förändringen är elektronisk kontrollstämpling och tidtagning i samband med den, vilka har varit i bruk sedan år 2000. Elektronisk stämpling och gps-uppföljning underlättar att uppfölja tävlingen och även att övervaka tävlarna.

Vi finländare har ett särskilt förhållande till naturen och särskilt till skogen. Detta förhållande beskrivs fint i Aleksis Kivis Sju bröder. Skogen ger näringen, den är en växtplats, där bygger man, där njuter man av livets glädje, dit flyr man i farliga situationer och också för att lösa livets knepigare situationer. Om skogens lugnande påverkan har man dessutom fått helt färska undersökningsresultat.

Skogen är också en plats för rekreation och ger möjligheter till många hobbyer. I skogen uppstår också många berättelser. Jukolakavlen tar sin kraft genom Aleksis Kivis berättelse från det finländska skogsförhållandet och strävar efter att trots förändringar som den tekniska utvecklingen medfört bevara sin ursprungliga karaktär och sitt täta samband till skogsnaturen.

Aktör som står bakom förslaget

Kaukametsäläiset ry

Finlands orienteringsförbund

Länkar till andra informationskällor

Jukolakavlen

International Orienteering Federation (IOF)


Matti Salmenkylä ym. 1989: Jukolan viestin tarina 1949-1988. Kaukametsäläiset ry.

Reimo Uljas 2009: Jukolan viesti 1989-2009. Kaukametsäläiset ry.

Tero Viljanen 2010: Jukolan Viesti liikunnan vapaaehtoistoiminnan voimannäytteenä. Kasvatus & Aika.