Tivolitraditionen i Finland

From Elävä perintö -wiki
Jump to navigation Jump to search
Tivolitraditionen i Finland
Med i nationella förteckningen
Plats Suomi
Ämnesord tivolin, nöjesparken, fritid, nöje, konst, scenkonst, kultur, tradition, yrkestradition, turnéer, spel, lekar, attraktioner

Utövare och folk som känner till traditionen

Karhumäki krigtivoli 1942–1944.

Finlands tivolitradition sträcker sig ända till 1800-talet. Ambulerande tivolin har under årtionden gett medborgarna tillgång till nöjen med omfattande internationell dimension. I Finland har tivolin formats till en kulturhistoriskt betydelsefull och genom tiderna populär verksamhet genom skapandet och främjandet av lokala aktörer. Finlands tivolitradition utövas idag av Tivoli Sariola, Suomen Tivoli och Tivoli Seiterä. De sysselsätter tillsammans nästan 200 personer under säsongen. Tivolin styrs av upp till femte generationens familjeföretagare och även bland personalen finns förmågor från två generationer. Dessutom utövar Tivoli Suuronen, Christer’s Tivoli, J.Persson och Pelisaloon veljekset Junttila verksamheten i mindre form. Traditionen sköts av en mycket begränsad tivoligrupp. Årligen har tivolin cirka 1,3 miljoner besökare.

Utövande av traditionen

Traditionen utövas med årliga turnéer. Säsongen för finländska tivolin börjar på våren och avslutas på hösten. Under säsongen reser tivolin runt till tiotals olika orter i Finland och beroende på tivoli stannar det på en ort i allt från några dagar till flera veckor. Tivoli är ett unikt sätt att verka och skaffa sitt uppehälle på. Under turnén bor tivolipersonalen i lägenheter byggda i lastbilar i anslutning till tivolit. Tivolit är en gemenskap som utövar en sällsynt ambulerande livsstil. Attraktionerna byggs upp och tas ner tiotals gånger under en säsong och karavanerna transporterar alltid upplevelsen till nästa mål. I all verksamhet värnar man om rigorös säkerhet. Tivolit erbjuder orten en möjlighet att njuta av kringresande nöjesparker med dess åk, spel, föreställningar och godsaker. Tivoliområdena har fritt inträde så alla har möjlighet att komma och njuta av en äkta tivoliatmosfär.

Sjöjungfruhallen på 1950-talet.


Traditionens bakgrund och historia

Flodhästen Hummeli på 1960-talet. Tivoli Sariola.

Den finska tivolitraditionens rötter sträcker sig till år 1888. Då påbörjade tivoli- och cirkussläkten Sariolas stamfader Johan Grönroos sin nöjesverksamhet i Kervo. Han anses vara den första som startade tivoli- och cirkusverksamheten i Finland. År 1905 togs verksamheten över av Johan Adolf Fredrik Grönroos, även kallad Jaffu, som förfinskade efternamnet till Sariola. Jaffu var en storhet och banbrytare inom det finska tivolit. Jaffus söner Toivo, Unto och Matti gav sig alla in i tivolibranschen och av deras affärer skapades de fortfarande verksamma Tivoli Sariola och Suomen Tivoli. Även det tredje av Finlands nuvarande största tivolin, Tivoli Seiterä, har sina starka rötter på Sariolabacken i Kerava via sin grundare Lauri Seiterä som växte upp som adoptivson i Jaffus klan. Senare var Lauri Seiterä med och grundade Borgbackens nöjespark och skapade bland annat den berömda Sjöjungfruhallen innan han grundade sitt eget ambulerande tivoli.

Suomen Tivolis ormkvinna.

Tivolitraditionerna har sitt ursprung i en allmäneuropeisk tradition, som med hjälp av marknader väckte byn till liv med ett kortvarigt och färggrant evenemang. Som en del av denna sed reste tivolin med marknaderna även i Finland för att ge folket nöjen och upplevelser. Sedermera har tivolin avskilts till en egen underart inom kulturen, men en del finska tivolin är fortfarande med på vissa marknadsevenemang, bland annat Kotkan Meripäivät och diverse stormarknader. På så sätt upprepas nuförtiden även högtidsstunder som hör ihop med det traditionella årets gång.

Tivoliverksamheten har under årtionden tagit fram fenomen och saker som annars skulle ha varit omöjliga att få uppleva för främst glesbygdens befolkning. Tivolit erbjöd unika upplevelser när förflyttningsmöjligheterna och informationen från media var väsentligt mer begränsade än nuförtiden. 1930-talet var den finska tivolins guldålder, då sammanlagt åtta inhemska tivolin reste runt i landet. Tivoliprogrammet innehöll cirkusrelaterade element, såsom djur, föreställningar och uppträdanden. Som en specialitet erbjöd krigstivolit i Medvezjegorsk även betydelsefull avslappning och andrum för frontfolket under fortsättningskriget.

Nutida tivoliglädje, Tivoli Seiterä 2016.


Tivolitraditionen har en stadig historisk betydelse i att liva upp befolkningens fritid. Ambulerande tivolin har under årtionden gett medborgarna tillgång till nöjen som har en omfattande internationell dimension, men som i Finland har formats till en kulturhistoriskt betydelsefull verksamhet genom skapandet och främjandet av lokala aktörer. Tivoliväsendet är fortfarande en unik kultur där man åker till folk – tar med sig det roliga dit där det annars inte finns. Tivolit erbjuder starka upplevelser, nöjesstunder och glädjekänslor. Det framkallar tivoliminnen hos olika generationer och skapar nya gemensamma minnen. Tivolit är samvaro, levande underhållning och skoj i samband med rörelse, vilket är en viktig balansering i dagens digitala liv. Tivolit är en upplevelse där människan själv står i centrum. Inte som iakttagare, utan som den som upplever, gör, rör sig och njuter på riktigt. Tivolin är en upplevelsekultur vars dragningskraft har bevarats under årtionden.

Förmedlande av traditionen

Familjeföretag har på ett förtjänstfullt sätt fortsatt att föra vidare traditionen till kommande generationer. Kunskapen har även förts vidare bland tivoliarbetarna från generation till generation. Kontinuitet är ett livsvillkor för att traditionskunskapen bevaras och förs vidare. Majoriteten av tivoliarbetet är immateriellt kulturarv: kunskap, tillvägagångssätt, praxis och kunnande. Traditionen inkluderar bland annat tekniskt kunnande: användning av attraktionerna, säkerhet, infrastrukturellt förfarande i en ambulerande miljö, samt kommersiell kompetens, turnéskapande, tidtabellsplanering och viktiga nätverk. Även förmågan att uppträda, exempelvis gällande ormtjusning, har bland annat i Sariolas släkt förts vidare från mor till dotter i hela tre generationer. Aktörerna inom Finlands tivoli- och cirkusförening har en stark sammanhållning och värnar om den gamla traditionen även för kommande generationer. Tivoliverksamheten präglas av gemenskap både mellan människorna inom enskilda tivolin och mellan olika tivolin. Tivoli är en livsstil – hungern att ge sig ut på vägen är stark som år efter år matas av människornas glädje, barnens skratt, doften av sockervadd och den äkta förmågan att underhålla.

Traditionens framtid

Traditionens framtid ser ljus ut. Den finska tivolin består av starka familjeföretag, som investerar i attraktioner och vill bevara den samlade kompetensen trots de utmaningar som upplevts under årtionden. Utmaningarna har orsakats av städernas täta byggande, som inte reserverar tillräckligt med utrymme för att verksamheten ska kunna utövas i städernas centrum. För att tivolinöjet ska hållas levande bör det finnas nära människorna. Samtidigt har även tivoliverksamheten på vissa orter upplevts som en viktig del i utvecklandet av centrumen och en dragningskraftfaktor vid olika evenemang. Från lagstiftningens sida önskas statligt stöd för att bevara och stödja denna unika kulturbransch som drivs av en liten skara.

Aktör som står bakom förslaget

Suomalaisten Tivolien ja Sirkusten yhdistys

Facebook page

Källor och länkar

Tivolis i Finland

http://www.suomentivoli.fi

http://www.tivolisariola.fi

http://www.tivoliseitera.fi

http://www.christerstivoli.fi

http://www.tivolit.fi

http://www.pelisaloon.fi

Publikationer

Nevala Heikki 2015: Huvielämän kiertolaisia. Kotimainen sirkus ja tivolitoiminta 1900–1950

Aulanko Markku, Malinen Seppo, Salo Vesa 2015: Akrobaatin elämää tivolissa

Sinkka 31.3.2015: Kannanotto

Kuula Marjo 2014: Karusellihevosten kyydissä

Sandor Kleinbarth Edit 2007: Balleriina hevosen selässä

Holopainen Eeva-Kaarina 1990: Saisko lipun karuselliin

Hirn Sven 1986: Kaiken kansan huvit

Manninen Kirsi 1986: Tivolimäen Kalle

Mattila-Lahtinen Lotta 1983: Tivolihuveja Keravalta

Hirn Sven 1982: Sirkus kiertää Suomea